Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minerva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den war närwarande wid festen, woro
de ensamma sysslosatta med sitt
arbete. Plötsligt upfylldes huset af et
oredigt buller af trummor, pipor och
trumpeter. Det uplystes af brinnande
bloss och gnistrande eldar, och skoftals
hördes rysliga wrålningar. M. blefwo
förskräckte och sökte at gömma sig;
men Gudens hämnd drabbade dem,
och de förwandlades til flädermoss.
Plutarchus, som kallar de twå första
Leucippe och Leukonoe, säger at
straffet för deras ogudaktighet war genast
et ursinnigt begär efter menniskokött.
De lottade om hwilken af dem skulle
först lemna sin son at upätas af de
andra. Lotten föll på Leucippe. Det är
til minne af detta Mineidernes brott,
som offerpresten i Orchomenos, med
knifwen i hand, efter slutad offring,
förföljde alla qwinnor som kommo til
templet, o. dödade den första han mötte.
MINERVA, Jupiters dotter,
wishetens, krigets samt fria konsters och
wetenskapers Gudinna. De gamle
hafwa känt flera under detta namn.
Cicero upräknar fem: en, som war
moder åt Apollo; en annan som
härstammade från Nilen och dyrkades i
Sais; den tredje war dotter af
Jupiter; den 4:de dotter af Jupiter och
Oceani dotter Coriphe, kallad Coria
af Arkadierne, och som upfann
wagnar med fyra hästar i bredd; den 5:te,
som afmålas med wingade fötter, war
dotter af Pallas, den hon mördade,
emedan han wille wåldtaga henne.
Clemens af Alexandria räknar äfwen
fem: den första ifrån Athén och
dotter af Vulcanus; den andra från
Egypten, dotter af Nilen; den tredje
Saturni dotter, som upfann
krigskonsten den fjerde af Jupiter: och den
femte, dotter af Pallas och Oceani
dotter Titanis, hwilken, sedan hon
dödat fadern, flådde honom och klädde
sig i hans skinn. Pausanias talar om
en Minerva som war dotter af
Neptunus och Tritonia, en nymf ifrån
sjön Triton, hade blå ögon liksom
fadern, och som gjorde sig rygtbar
genom yllewäfnader hwilka hon
upfann. Här will man följa den
allmännast antagna meningen. Sedan
Jupiter hade upätit Metis, fick han
en mycket swår hufwudwärk och sökte
bot hos Vulcanus, som klyfde
hufwudet med sin yxa. M. gick fullt
bewäpnad ur Gudens hjerna, och redan
så til åren at hon kunde hjelpa sin
far i kriget emot Jättarne, der hon
utmärkte sig genom sin tapperhet. Ett
af de rygtbaraste dragen i hennes
historie, är twisten med Neptunus i
frågan om at gifwa namn åt staden
Athén. De 12 öfwergudarne, som
waldes til skiljomän, afgjorde målet på
det sättet, at den af parterna som
frambragte den nyttigaste saken för
staden, skulle gifwa staden namn.
Neptunus lät med et slag af sin treudd
en häst upkomma ur jorden, och M.
et oliveträd, och hon wann segern.
Varro säger anledningen til fabeln
wara den, at då Cekrops upförde
Athéns murar, uptäckte han et oljoträd
och en källa; at då oraklet i Delphi
rådfrågades, hade det updragit åt M.
o. Neptunus rättigheten at gifwa den
nya staden namn, samt at det
församlade folket och rådet afgjorde saken til
gudinnans fördel. – De gamle
ansågo denna Gudinna såsom det
ädlaste af allt hwad Jupiter frambragt;
också war hon den enda som förtjente
at deltaga i högsta Gudomlighetens
företrädesrättigheter. Detta finner
man af Callimachi hymn öfwer M:s
bad. Man ser der, at denna Gudinna
lifwer profetisk anda; at hon efter
behag förlänger de dödliges dagar och
förskaffar sällhet efter döden: at allt
hwad hon gillar med en wink, är
återkalleligt, och allt hwad hon
lofwar inträffar ofelbart; ty, tillägger
skalden, hon är den enda i himmelen
hwilken Jupiter gifwit den ärofulla
rätt at wara lik honom i allt, och at
njuta samma förmåner. Ömsom är
det hon som ledsagar Ulysses på hans
resor, ömsom lär hon Pandari
döttrar at brodera blommor och
baraljstycken. Det är hon sjelf som stickar
Junos mantel. Slutligen är det hon
som bygger Argonauternes skepp, ell.
ger ritningen dertil, och i
framstammen sätter det talande trädet som
höggs i Dodona-skogen, hwilket styrde
deras kosa, warnade dem för faror
och sade huru de borde undwikas. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
