Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minerva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera städer utmärkte sig genom den
dyrkan de wisade M., ibland andra
Sais i Egypten, som täflade med alla
andra stader i werlden. Der hade M.
et prägtigt tempel. Rhodierne hade
ställt sig under hennes beskydd, och
rygtet gick at samma dag hon föddes
föll et guldregn på ön: men at
sedermera hade man en gång glömt at
frambära eld wid ett af hennes offer,
hwilket förtrutit M. så at hon
öfwergaf Rhodus och walde Athén til sitt
beständiga hemwist. Också inwigde
Athenarne åt henne et ypperligt
tempel och firade til hennes ära fester,
hwilkas högtidlighet lockade åskådare
ifrån hela Grekland. Se ATHENÆA.
– I bildstoder och målningar
föreställes M. såsom en okonstlad skönhet,
i en behaglig wårdslös drägt, tuktig,
med allwarsam och ädel blick, full af
kraft och majestät. Wanligen har den
hjelm på hufwudet, en lans i ena
handen, en sköld i den andra, och egiden
på bröstet. Denna war hennes
harnesk, och midtuti satt Medusas
hufwud. Någre påstå at den war gjordt
af huden efter jätten Pallas, som hon
hade dödat då hon förswarade sig för
hans förföljelser. Stundom, men mera
sällan, tages egiden för M:s sköld.
Nästan alla gamla monumenter som
föreställa M., gifwa henne egiden til
pansar, och willfarelsen at taga
Gudinnans sköld för egiden, kom
sannolikt deraf at man ömsom ser
Medusas hufwud på beggedera. Herodotus
säger at Grekerne togo af afrikanska
qwinnor kläderna och egiden hwarmed
de wanligen klädde M. Merendels
woro hennes bildstoder i sittande
ställning. De djur man åt henne helgat,
woro isynn. uglan och draken, som
ofta åtfölja hennes bilder. Detta gaf
den landsflyktige Demosthenes
anledning at säga, at M. gerna umgicks
med tre otäcka kreatur: uglan,
draken och folket. – Enligt Grekerne
förblef M. alltid jungfru: ty Egyptierne
sade at hon war Vulcani gemål.
Gudinnans bildstod, et arbete af Phidias,
höll i handen en pik nedanför hwilken
låg en drake, för at utmärka, säger
Plutarchus, at jungfrudomen behöfwer
en wårdare. Gallerne föreställde den
M. som upfunnit konsterna, klädd i
en enkel tunica utan ärmar,
hwaröfwer hängde et slags mantel, utan lans
eller egid, hjelmen prydd med en
fjäderbuske, fötterna i kors, och
hufwudet stodt emot högra handen, såsom
försänkt i et djupt begrundande.
Moderne artister utmärka henne genom
åtskilliga instrumenter som tilhöra
musiken, målningskonsten och
mathematiken, ligga strödda omkring henne,
och tilkännägifwa Gudinnan för
wetenskaper och fria konster. – M. eller
Pallas war äfwen en symbol af den
Gudomliga Försynen. Man ansåg
henne wara jungfru, emedan klokheten
begår inga fel, eller derföre at, enligt
Diodorus, hon föreställde luften som
til sin natur icke kan förskämmas;
och Augustinus tror, at de gamle sågo
i M. den finaste luft, eller Månen.
Hos Lachausse förekommer en antik sten
som föreställer Mercurius omfamnande
M., en sinnrik allegori som
utmärker huru wetenskapen bör, för at behaga,
wara åtföljd af öfwertalningsgåfwan.
De gamle anställde gemensamma offer
för dessa gudamagter. – M:s hjelm
är ofta försedd med wingar, för at
utmärka snabbheten af
förståndsbegreppen. Man tilskref M. upfinningen af
astronomien. – I Velletri har man
nyligen funnit en M.-bild, som
försäkras wara den skönaste man hittils
sett af denna Gudinna. Den finnes
i det kejserliga Franska museum.
MINERVALIA, romerska fester til
Minervas ära, af hwilka den ena
firades den 3 Jan., den andra den 19
Mars, och som påstodo 5 dagar
hwardera. De första dagarne tilbragtes i
löften til Gudinnan, de andra til
offer och gladiator-strider. Der
upfördes äfwen tragedier; de lärde läste up
sina arbeten, och täflade om et pris
som Domitianus hade anslagit. Under
dessa fester buro skolgossar til sina
lärare inskrifnings- eller skolpenningar,
kallade Minerval.
MINERVASHYMN, seunder
HYMNER 3.
MINERVIUM, et Minervæ Capitæ
tempel på berget Cælius i Roms
nionde region.
MINETRA, en nymf.
MINNET (Sinneb. l.)Någre af
de gamle hafwa föreställt det såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
