Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelålders qwinna, hwars
hårprydnad är rikligen försedd med perlor och
ädla stenar; med de twå främsta
fingren på högra handen håller hon i
örsnibben. Ripa gifwer M. twenne
ansigten, en swart drägt, en penna i
högra handen och en bok i den
wenstra. Gravelot föreställer M. såsom
en rikt coifferad qwinna, för at
utmärka at det har sitt säte i
hjernan. Grafstickeln i handen uttrycker
at det är der som begreppen
likasom inristas. Elementer i
teckningskonsten, såsom en näsa, et öga, et
öra, o.s.w. tilkännagifwa at i
déerne komma genom sinnena. Hunden
bredwid henne, påminner at äfwen
djuren hafwa minne. På gamla
minnesmärken ses M. under bild af en
ung flicka som drifwer in en spik. –
Under ceremonierne wid Trophonii
orakel, lät man den rådfråqande dricka
af Minnets och Glömskans watten,
samt fatta på Minnets thron. Se
MNEMOSYNE, TROPHONIUS. – Leo
Augustinus tror at den wingade
masquen på Virgilii porträtter är en bild
af M., som skalderne alltid åkalla.
MINNET, (DET GAMLA), war en
särskilt Gudinna som dyrkades i Rom,
och som Salierne prisade i sina sånger.
MINOIS, Ariadne, dotter af Minos.
1. MINOS, son af Jupiter Asterius
och Europa, styrde sitt rike med
utmärkt wishet och foglighet, och lät
bygga flera städer, ibland andra
Gnossus och Phestus. Han war
Kretensernes lagstiftare, och för at gifwa större
anseende åt sina lagar, reste han hwart
9:de år til en kula, under
förebärande at det war der som Jupiter
dikterade samma lagar, i anledning hwaraf
Homerus säger at han nalkades Zeus
i förtroliga samtal. Josephus är den
ende som säger at Minos hade erhållit
sina lagar af Apollo, och som låter
honom resa til Delphi för at lära
sig dem af Guden. För sin wisa
styrelse, och i synnerhet hans
rättwisa, hafwa skalderne gjort honom til
öfwerdomare i underwerlden. M.
ansågs egentligen såsom ordförande i
högsta domstolen derstädes. Homerus
föreställer honom med en spira i
handen, sittande midtibland skuggorna,
hwars processer utföras i hans
närwaro. Virgilius säger at “Domaren
M. med urnan i hand, framkallar den
tysta skaran, granskar beskyllningens
grund, och huru de lefwat.”
2. – Son af Lycastes 1., och
sonson af Minos 1., gjorde sig
frugtanswärd för sina grannar, inkräktade
flera närgransande öar, och gjorde sig
til herre öfwer hafwet. Som hans
begge bröder twistade med honom om
kronan, bad han Gudarne gifwa sig
et bewis på deras bifall; då
Neptunus bönhörde honom och lät ur
hafwet upkomma en tjur af en bländande
hwithet. Det är på denne M. man
bör hänföra fabeln om Pasiphae,
Minotaurus, kriget emot Athenarne och
om Dædalus. Han dog under det han
förföljde denne konstnär ända til
Sicilien, der Cocalus lät qwäfwa
honom i et bad.
MINOS RING. Denne prins, som
förebrådde Theseus hans födelse, sade
til honom, at om han werkligen war
Neptuns son, som han föregaf skulle
han icke göra någon swårighet wid at
söka up en ring som Minos kastade i
hafwet. Theseus, stött af
förebråelsen, kastade sig genast i hafwet, då
någre delfiner togo honom på ryggen
och förde honom til Amphitrites
palats, der han af henne återfick ringen.
MINOTAURUS, et widunder,
hälften karl och hälften tjur, war, enligt
Athenarnes gemena dikt om deras
besegrare, frukten af Pasiphaes
onaturliga passion för en hwit tjur.
Minos offrade hwart år åt Neptunus
den wackraste tjuren i sina hjordar.
En af dem war så wacker, at Minos
tog en af mindre wärde istället.
Neptunus blef wred och ingaf hans
gemål Pasiphae en skamlig brånad för
denna tjur, hwilken Dædalus
gynnade derigenom at han gjorde en ko af
trä. Frukten af denna kärlek blef M.
Samme Dædalus byggde då den
rygtbara labyrinten på Kreta, för at der
instänga M., som upföddes med
menniskokött. De öfwerwunne Athenarne
måste hwart sjunde år skicka til Kreta
sju gossar och sju flickor til spis åt
odjuret. Tre gånger betaltes skatten,
men fjerde gången erböd Theseus sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
