- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
122

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gör landgången til en slup, är nog
stark för at kunna bära henne. Jfr
FÖRTROENDET.

MIST, en af Walballs mör.

MISTEL, en parasit-ört, som
wäxer på eken, och war hos Druiderne
ansedd såsom helig. I December,
som kallades den heliga månaden,
gingo de i högtidlig procession at
plocka den. Främst gingo
spåmännen, och sjöngo låfsånger til deras
Gudars ära; derefter kom en härold med
caducé i handen, åtföljd af tre
druider i bredd, som buro offertilbehören:
honom följde öfwerste druiden och hela
menigheten: han upsteg i eken, der
han afhögg misteln med en guldskära;
de öfrige presterne emottogo den sedan
med mycken wördnad; och på första
dagen i året, utdelades den åt folket
såsom en helig sak, under utrop af:
“nyåret åt misteln”, o. derigenom
förkunnades det nya året. Af
mistelwatten troddes ofruktsamma kreatur
bli afwelsamma, och det war et
förwaringsmedel emot allt slags gift. –
De gamle Germanerne dyrkade misteln
under namnet Gutheil, och tilegnade
den underbara krafter, isynnerhet emot
fallande sot, samt plockade den med
samma ceremonier som Gallerne. På
några ställen i Östa Tyskland är denna
widskepelse ännu bibehållen, och folket
springer hus ifrån hus och stad ifrån
stad, under utropas Gutheil! Gutheil!
– Flere af de nordiska folken trodde
at en menniska som war försedd med
mistel, kunde ej allenast icke såras,
utan war äfwen säker at såra alla
dem mot hwilka han afsköt en pil.
Det är för dessa magiska egenskaper
hos misteln, som den i Holland kallas
Marentakken, d. ä. spökbusken.

MISTELTEIN, et träd, se BALDER.

MITG, et namn under hwilket
Kamtschadalerne dyrka hafwet. De
göra det til en Gud, och föreställa det
under bild af en fisk. Denne Gud
tänker endast på sig sjelf. Han
skickar fisk i floderna för at hemta
byggnadswirke til kanoter, och ej för at
tjena til spis åt menniskorna. Detta
folk kan aldrig få den öfwertygelsen
at en Gud kan göra dem något godt.

MITHAMA, en Genius hwars magt
Basiliderne satte emot de onda
andarnes, och hwars namn finnes på
deras amuleter.

MITHIR, se MITHRA.

MITHODIS, en af Cimbrernes 3
lägre Gudamagter.

MITHRA, MITHRAS, en persisk
Gudomlighet, som Greker o. Romare
förblandat med Solen; men som,
enligt Herodotus, war ingen annan än
den himmelska Venus, eller kärleken,
principen för födelser och afwelsamhet
som fortsätter och förnyar werlden.
Enligt deras tro, war M. född af en
sten, som utmärker elden hwilken
framkommer ur stenen när man slår den.
(Se DIORPHUS). Romarne antoqo
denna Persernes Gud, likasom de
antagit alla de andra folkslagens. Det
är endast ifrån dem wi hafwa
minnesmärken qwar efter M., ty man har
ingen persisk bild af honom.
Wanligen är han föreställd såsom en ung
man med phrygisk mössa, en
tunica och en mantel som fladdrar ut
ifrån wenstra axeln. Han håller ena
knäet på en kullkastad oxe, och under
det han med wenstra handen fattar
honom om mulen, sticker han med den
högra en dolk i halsen på honom;
symbol af solens kraft när hon ingår
i Oxens tecken. Hufwudfiguren är
wanligen åtföljd af åtskilliga djur,
som tyckas hafwa rapport til de
öfriga djurkretsens tecken, och göra af
dessa olika monumenter lika många
himmelska planisferer. Således är det
otwifwelagtigt at M. war en symbol
af Solen, hwilket bekräftas genom
inskriften: “åt Guden Sol, den
oöfwerwinnelige Mithras”, som finnes
på flera monumenter. Innan M:s’
dyrkan kom til Grekland och Rom,
hade den gått öfwer ifrån Perserne
til Kappadocien, der Strabo säger sig
hafwa sett många af dess prester.
Denna dyrkan kom til Italien under
kriget emot sjöröfrarne, Roms år 687,
och blef der sedan ganska rygtbar, i
synnerhet under rikets sista tidehwarf.
– Man offrade åt M. förstlingen af
frukten. Denne Gud förblandas ofta
med Osiris.

MITHRES. Någre göra honom til
en helt annan Gud än Mithras.
Enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free