Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mithriaca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligt dem dyrkades M. såsom den
störste och förnämste af Gudarne, men
Mithras såsom Solen och Elden.
MITHRIACA, Mithras’ fester och
mysterier. Den förnämsta af dessa
högtidligheter war hans födelsefest som i
Romerska kalendern war utsatt til d.
25 Dec., en dag på hwilken man,
utom mysterierne som firades med
största pragt, gaf lekar på Circus
helgade åt Mithras. Det skedde til en
allmän glädjebetygelse öfwer solens
närmare annalkande efter
wintersolstandet. Efter Persernes sed, som
icke hade några tempel, utan
firade Mithras’ fester i kulor, förrättade
Romarne denna gudstjenst i grottor
som woro befuktade af källor och klädda
med grönt gräs. Men ingenting kan
jemnföras med de beswärligheter och
plågor som wäntade den, hwilken
inwigdes i dessa mysterier. Nannus
säger at han måste undergå 80 särskilta
prof Först badades kandidaterne,
sedan skulle de kasta sig i elden;
derefter förwistes de til en ödemark, der
de måste undergå en 50 dagars sträng
fasta; hwarefter de piskades twå
dagar, och sattes 20 dagar i snön.
Efter dessa prof, öfwer hwilkas
noggranna iakttagande wakade en prest, och
hwarunder mången tilsatte lifwet, fick
man inträde til mysterierna. Ibland
andra ceremonier wid inwigningen,
bestänktes de inwigde med watten, och
man bjöd dem bröd och win, på det
de måtte, som det hette, blifwa
pånyttfödde, och Arnobius säger at man
lade en gyldene orm i barmen på dem;
ty ormen, som hwart år byter om
hud, war en symbol af solen, hwars
wärma wårtiden förnyas. I pannan
intrycktes et märke, och dem bjöds på
en swärdsudd en krona, den man skulle
kasta bakom hufwudet, och säga:
“Mithras är min krona”. De inwigde
förklarades derefter wara Mithras’
soldater, och den strängaste tystlåtenhet
war dem anbefalld. Wid dessa fester
offrades menniskor; hwilken grymma
plägsed afskaffades af Hadrianus och
åter infördes af Commodus. Efter
dessa rysliga offer, wisades dem
Mithras, under bild af en ung man, och
hierophanterne förklarade för dem
symbolerne wid gudstjensten. De som
påsta at själawandringen war deras
sanna lära, säga at dessa symboler hade
afseende på menniskosjälens öfwergång
til åtskilliga planeter, innan hon kom
til solen, som war hennes slutliga
hemwist. Öfwerstepresten hos Mithras
stod i stort anseende; under sig hade
han tjenare af båda könen, af hwilka
de förre kallades patres, och de
sednare matres sacrorum. Någre af dessa
högtidligheter kallades Coracica,
Leontica och Persica, samt firades i April;
Cryphea o. Heliaca firades i Maj. –
Denna dyrkan gjorde stora framsteg,
gick ifrån Rom öfwer til Italien,
Dacien, Noricum, Egypten, Kreta m.m.
och man finner spår deraf ända in i
fjerde seklet.
MITHRIUS, en grotta i Alexandria,
inwigd fil Mithras’ dyrkan.
Sokrates, en chrisren författare, berättar,
at då de Christne i Afexandria uptäckte
denna kula, som i långliga tider
warit tilstängd, hade man der funnit
menniskoben och skallar, som i procession
fördes omkring i staden.
MITYLENE, dotter af Makarevs,
upbyggde staden Mitylene och gaf den
sitt namn.
MITYLENIA, fester som inwånarne
i Mitylene firade utom staden til
Apollos ära.
MJOLNER (Nord.M.) Thors
hammare, se ASE och THOR.
MJÖLK. Wid offren gjordes täta
libationer af mjölk. Skördemännen
offrade mjölk åt Ceres, herdarne åt
Pales; och i et qvarter af Rom, som
derföre hette vicus sobrius, offrades
åt Mercurius mjölk i stället för win.
MJÖLKPELAREN, se PELARE 3.
MJÖLKVÄGEN, se VINTERGATAN.
MJÖLNER, se MJOLNER.
MNASINOUS, son af Pollux o.
Phæbe.
MNASYLUS, en herde eller Satyr,
förenade sig med Chromis o. Ægle 5.
at binda Silenus.
MNEME, en af Muserna.
MNEMONIDER, Muserne, såsom
döttrar af Mnemosyne.
1. MNEMOSYNE, dotter af
Himmelen o. Jorden, samt syster til
Saturnus o. Rhea. Jupiter, under
skapnad af herde, gjorde henne til moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
