Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Myrsus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MYRSUS, en af Herakliderne,
konung i Lydien och fader
til Myrsilus.
MYRTEN, en buskwäxt helgad åt
Venus, emedan den en dag hade gjort
henne en betydlig tjenst. Ovidius
berättar, at “då Gudinnan endag sutit
på hafsstranden at torka sitt wackra
hår, hade hon på långt håll fått se
en hop Satyrer, och gömde sig i en
myrtenbuske. Til åminnelse af denna
händelse, fattade hon et synnerligt tycke
för denna wäxt, och wille at hennes
Nymfer skulle i badet wara krönte med
myrten.” Myrtenkransar gåfwos åt
Larerne, åtminstone af mindre
bemedladt folk, enligt Horatius. I Athén
buros myrtenkransar af supplikanter
och magistratspersoner, äfwensom
af segerwinnare wid isthmiska spelen.
I Bona Deas tempel fick man ej hafwa
detta träd, emedan hennes gemål
slagit ihjel henne med myrtenqwistar.
M. war äfwen helgad åt hafsnymferne.
MYRTEA, se MURTEA.
MYRTILENE, namnet på den delen
as Ægeiska Hafwet hwari Pelops
störtade Myrtilus.
MYRTILUS, körswen hos konung
Œnomaus i Pisa, war sjelf en
betydande man, ty den tiden war det en
heder at wara kusk och wapendragare.
Grekerne sade at han war son af
Mercurius. Han körde konungens hästar
med sådan skicklighet, at hans herre
alltid hann up dem som, för at winna
Hippodamias hand, wågade köra i kapp
med honom, och stack ihjel dem med
sitt kastspjut. M. blef slutligen sjelf
kär i prinsessan, och lurade sin herre
til fördel för Pelops, sedan denne
förut lofwat honom at få ligga bara en
natt hos henne. Pelops wann segern,
men då han af M. blef påmint om
sitt löfte, blef han så upbragt emot
den oförskämda kusken, at han wräkte
honom i hafwet. Liket drefs af
wågorna til Pheneaternes kust, hwilka
begrofwo honom bakom Mercurii
tempel, och stiftade til hans ära en årlig
fest som firades om nätterna. Man
tilskrek hans wredgade wålnads hämnd alla
de olyckor som drabbade Pelopiderne.
1. MYRTO, dotter af Menætius 1
och syster til Patroklus, blef gift med
Herkules, och hade med honom Euklea.
2. – En Amazon, som hade med
Mercurius en son wid namn Myrtilus.
MYRTOESSA, en af de nymfer som
upfostrade Jupiter i Arkadien.
MYRTOUM MARE, Ægeiska
hafwet så kalladt efter Myrtilus; andre
säga efter en qwinna benämnd Myrto.
MYSCELUS, bördig ifrån Argos och
son af Alemon, såg i en dröm
Herkules, som befallte honom öfwergifwa
landet o. bosätta sig wid Æsari
stränder. Som landets lagar belade et
sådant steg med dödsstraff, brydde M.
sig icke om drömmen; men Herkules
wisade sig än en gång och hotade at
straffa honom om han widare wägrade.
M. lagade sig då til resan, men som
rygtet härom snart spridde sig i
staden, blef M. stämd. Orolig öfwer
processens utgång, anropade han
Herkulis beskydd. Guden lade hwita
stenar i omröstningsurnan, i st.f. de
swarta som blifwit ditlagda. Som M.
genom detta underwerk blef frikänd,
begaf han sig på resan och kom
sjöwägen til mynningen af Æsarus, der
ödet hade för honom utsett en ny
bostad. Nära stället der han landstigit
låg Croton begrafwen, hwarföre han
kallade staden Crotona. Aristophanis
Scholiast tillägger, at då oraklet
befallt honom anlägga en stad på
samma ställe der han skulle råka ut för
regn ehuru himmelen war klar, blef
M. nästan förtwiflad, emedan han ej
kunde tro sådant skola inträffa. En
dag då han i Italien spatserade högst
orolig, mötte han en sköka som
började gråta. Luften war ren och klar;
M. tog dessa tårar för regnet som
skulle falla, och anlade på stället en
stad såsom Herkules hade befallt.
MYSEUM. et tempel i Achaja,
helgadt åt Ceres Mysia.
1. MYSIA, et Ceres’ och Dianas
tilnamn i Lakonien.
2. – Fester til Ceres’ ära, så
kallade efter en Argier wid namn
Mysias, som åt Gudinnan hade upbygt
et tempel i grannskapet af Palene;
de pastodo i tre dagar. På tredje dagen
drefwo qwinnorna ur templet både
karlar och hundar, och stängde in sig den
dagen och följande natten med
hyndorna. Dagen derpå kommo karlarne
tilbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
