Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mysius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baka at se damerna i templet,
hwilket gaf anledning til mycket skämt å
ömse sidor.
MYSIUS, bördig ifrån Argos,
herbergerade Ceres hos sig.
MYSON, en Spartan, en af de sju
wise i Grekland. Anacharsis frågade
en gång Apollos orakel hwem som war
den wisaste ibland Grekerne. Pythia
swarade at det war den som då för
ögonblicket arbetade i sin åker, o. det
war M.
MYSTÆ, se MYSTES.
MYSTAGOGUS, den som hos de
gamle införde de inwigde til
kännedom af mysterierna.
MYSTERIER, hemliga ceremonier
som iakttogos til wissa Gudars ära,
och hwaraf hemligheten endast war känd
af de inwigde, som icke inlätos dertil
förr än efter långa o. beswärliga
pröfningar; hwilka det wid lifsstraff war
förbudet at yppa. De kallades M.
derföre at kunskapen om dem war
menigheten förment; ty i sig sjelfwa
innehöllo de ingenting obegripligt. Den
lärde Dupuis har handgripligen
ådagalagt, at kosmogoniska systemer och
astronomiska fenomener woro grunden
för den lära som der uppenbarades de
inwigde. Afsigten med de typer och
figurer, hwarunder de framställdes för
folken, war at förwara kännedomen
derom för presterne och de förnämste
män i staten, äfwensom at wäcka
wördnad hos gemene man, som alltid
beundrar hwad dem icke begriper.
Dessa M. urartade ofta til skändligheten,
som religionsslöjan gynnade, och
firades i grottor och kulor, mera passande
för at dölja brott än at fira religiösa
ceremonier. Se BACCHUS, ELEUSIS,
ISIS, MITHRAS, PRIAMUS,
SAMOTHRACE.– Ceres’ mysterier woro
inskrifne och förwarade på blyplåtar.
MYSTES kallades de som woro
inwigde i Ceres’ mindre mysterier. De
fingo endast inträde i templets förhus.
Det fordrades blott ett år för at
blifwa inlåten i de större mysterierna och
komma in i sjelfwa templet: de
kallades då Epopter. Se ELEUSINIA. –
M. war äfwen et Bacchi tilnamn,
som bet. den hwilken wakar öfwer
mysterierna eller inwiger i dem.
MYSTOPOLOS, den som förestår
mysterierna, et Apollos tilnamn.
MYSUS, se MYSIUS.
MYTHIDICE, syster til Adrastus 2.
MYTHOLOGIEN, lära eller
afhandling om fabeln, om Mytherne hos de
gamle, hwilka icke alltid derwid
fästade det begrepp om fabel och allegori
som man i sednare tider gjort. Med
M. förstås äfwen en allmän kännedom
om hedendomen, dess mysterier,
ceremonier, och den dyrkan man wisade
Gudar och hjeltar, äfwensom
skaldernes, konstnärernes och filosofernes
särskilta allegorier. M. har warit et
föremål för olika systemer: Fulgentius
har deri trott sig finna en allegorisk
mening, Noel le Comte en moralisk,
Banier en historisk, Pernetti en
alchemistisk, Pluche symboliska läror,
Durocher en förklaring af Bibeln,
Bergier af Physiken, Rabaud de
Saint-Etienne af geografien, o. Court de
Gebelin af jordbruket. Det war
förbehållet den lärde Dupuis at nästan helt
och hållet uplyfta slöjan, då han i
åtskilliga nationers myther uptäckt en
förklaring öfwer alla astronomiska
fenomener.
MYTHOS, Fabeln. På et gammalt
monument, som föreställer Homeri
förgudning, är M. afbildad såsom en ung
gosse som i ena handen håller et
kopparkärl (præfericulum), och i den
andra et slags skål (patera).
MYTO, son af Mitylene och
Neptunus, upbyggde staden Mitylene.
MÅLTIDER. Under hjeltetiderne
satt man til bords, likasom nu; hwar
och en hade sin egen stol. Homerus
afmålar alltid sina krigare sittande
omkring et bord. De allmänna M.
bestodo wanligen af kött efter
offerdjuren. – Egyptierne, säger
Apollodorus, suto fordomtima til bords; det
war äfwen bruket i Rom, ända til
det andra Puniska kriget. Nu mera
finnas likwäl inga monumenter efter
M. der gästerne suto; nästan alla
föreställa dem liggande. – På många
antika basreliefer ses man och hustru
halfliggande på en säng: det är en
familjrmåltid; men de som man ser
så föreställda på grafwårdar, beteckna
cœnæ ferale eller graföl; dessa M.
höllos ofta i mausoléet: och hypogéer.
– Det wanliga bruket wid gästabud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
