Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Måttligheten ... - N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådana äro ibland annat
Luciani och Bergerac’s resor, och isynn.
fabeln af Ariosto, som förlägger i M.
et stort magasin med flaskor försedde
med påskrifna lappar, der hwarje
persons sunda förnuft är inneslutet. Se
DIANA, LUNUS.
(Nord. Myth.) Se SOL.
(Ind. Myth.) Månen är en
Gudomlighet hos Nikobarinerne på Java.
(Peruv. Myth.) I Peru ansågs
Månen såsom Solens syster och
gemål samt moder för Incas. De
kallade henne alla tings allmänneliga
moder, och hyste för henne den största
wördnad. Likwäl hade de icke åt henne
upbyggt några tempel, eller framburit
några offer. De påstå äfwen at de
swarta fläckarne i M. upkommit genom
en räf som war kär i henne, och som,
då han begaf sig up til himmelen,
omfamnade henne så häftigt at det blef
swarta fläckar efter klämningen.
MÅTTLIGHETEN ( Abstinentia),
(Sinneb. l.). Flere konstnärer hafwa
utmärkt denna dygd genom en
qwinna, som håller ena handen på
munnen, och med den andra wisar på et
yppigt anrättadt bord, hwarifrån hon
tyckes aflägsna sig. Cochin gifwer
henne Förnuftets betsel. –
(Temperantia). Man gifwer henne til
attribut et betsel eller en bägare. Ofta
ses hon stödd mot en kullfallen vas,
med et betsel i ena handen, eller ock
sysslosatt at blanda win med watten.
Elefanten, som anses för det
måttligaste djur, är dess symbol. Ripa
gifwer henne twå emblemer: det ena är
en qwinna med en sköldpadda på
hufwudet, och hållande i händerna et
betsel och penningar; det andra är en
qwinna som med en tång släcker et
glödande jern i et kärl fullt med
watten. Cochin gifwer henne en enkel
drägt, en betselstång med sin tygel i
ena handen, och i den andra en
pendel i et wäggur, ell. oron i et fickur.
MÖDOMEN, se JUNGFRUDOMEN.
MÖRKRET (Sinneb. l.) en figur
draperad med swart slöja. Hon
utbreder en annan mörk slöja, hwarmed
ljusstrålarne hindras at tränga
igenom. En uf sitter på hennes hufwud,
och andra nattfåglar flyga rundt
omkring henne.
MÖSSOR, på medaljer, äro
symboler af friheten.
N
NA (Jap. M.) et slags lagerträd som
behåller sina blad hela året och
i Japan anses såsom heligt.
NAAMAH, Lamechs dotter och
syster til Thubal-kain. Rabbinerne
tillägga henne upfinningen af konsten at
spinna ull och wäfwa. Hon war skön
som änglarne åt hwilka hon
öfwerlemnade sig, och säges i Talmud wara
en af djeflarnes fyra mödrar. Hon
lefwer ännu, smyger sig sagta i
sängen til sofwande karlar, och narrar
dem til otukt. Se LILIT.
NAANG-FRATO-RANI (Siam.
Myth.) jordens skyddsängelinna. De
som hafwa den ärelystnaden at wilja
blifwa gudar, ösa mycket
samwetsgrant watten, under anropande af
denna änglahonas beskydd. Se
ÄNGLARNE (Siam. Myth.).
NABBI, se GULLINBORSTE,
NABIS, prest hos Jupiter Ammon,
dödad då han stridde mot Romarne
under andra Puniska kriget.
NABO, en gud hos Assyrier o.
Chaldéer, i rang näst efter Baal.
Vospius tror at det war Månen. De
fleste af Babylons konungar buro
denna gudens namn jemte deras eget, t.ex.
Nabo-Nassar, Nabo-Polassar,
Nebuchadnezzar, o.s.w.
NADAB (Mah.M.) Persernes
öfwerste-prest, jemngod med Mufti, men
med den åtskillnad, at N. kan aflägga
sin presterliga wärdighet, och söka et
civilt embete, hwilket ej är tillåtet för
Mufti. N. har under sig twenne
domare, kallade Secik och Casi, som
afgöra alla religionsmål.
NÆNIA, se NENIA.
NAGAPUTCHE, huggorms-tjensten
(Ind. M.). Denna ceremoni
förrättas wanligen af qwinnor. Då de wissa
dagar om året wilja anställa den, gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
