Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Narrstaf ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NARRSTAF (marotte), en löjlig 
figur, med ansigte fram och bak, och 
mössa af åtskilliga färger; den sitter i 
ändan af en liten staf som bars af 
hofnarrar och andra som låtsade wara 
småtokige. Man ser en sådan i 
handen på Dårskapen och Momus.
NARS, en gudamagt hos de gamle 
Araberne, som föreställde honom 
under bild af en örn.
NARSINGA-JEINTI, en indisk fest, 
som inträffar dagen före nymånen i 
månaden Vajassi, wår Maj. Den 
firas blott i Wischnus tempel, och 
påstår 9 dagar, hwarunder processioner 
anställas, endast någon will bestå 
omkostnaden. Det war på en sådan dag 
Wischnu antog sin fjerde förwandling.
NARTHECOPHORUS, et tilnamn för 
Bacchus, som föreställdes m. en risört 
(ferula) i handen. Samma namn gafs 
äfwen dem som woro inwigde i 
Bacchi mysterier.
NARWE (Nord. M.) son af Loke.
NASAMONER, et folkslag i Libyen: 
de swuro wid dem som i lifstiden 
warit rättwise och dygdige, spådde 
genom deras grafwars widrörande, 
gjorde bön der bredwid, somnade och fingo 
i drömmen weta hwad de wille.
NASCIO, se NATIO.
NASI. På Ebreiska bet. detta ord 
en prins eller furste, och förekommer 
ofta i Judarnes böcker. De gifwa 
denna titel åt hufwudmannen för 
stammarna, för stora familjer, samt äfwen 
åt furstarne för folken. Nu för tiden 
betecknar N. höfding, ordförande, förste 
domaren i Sanhedrin. Simon 
Maccabeus hedrades med samma titel, 
när han blef fri den Grekiska 
träldomen. Han bär också namnet N. på 
sina medaljer. Fursten ell. N. i 
Sanhedrin hade wärd om den muntliga 
lagen eller den tradition som Mose, 
enligt rabbinernes upgift, anförtrodde 
åt de 70 gubbar, hwilka utgjorde detta 
råd. Någre säga, at Esdras 
inrättat detta embete, och fäste det wid 
Davids hus. Hillel, som återkom ifrån 
Babylon under Herodis regering, 
innehade detta embete på et lysande sätt. 
Efter Jerusalems förstöring 
förwandlades denna titel til patriark ell. 
fångenskapens höfding. Det är angeläget 
at känna dessa titlar för at förstå 
rabbinernes språk, eller de författare som 
skrifwit om Judiska republikens öden.
NASSIB (Mah. M.) et namn som 
Turkarne gifwa Ödet, hwilket de säga 
stå inskrifwet i en bok i himlen, och 
som innefattar alla menniskors lycka 
ell. olycka, den de ej kunna undwika.
NASTRAND, dödsstranden (Nord. 
Myth.), war på et wisst sätt 
Nordinwånarnes helwete, men de ondes 
wistelseort efter Ragnarök är det icke. – 
Prosaiska Eddan anför: I N. är en 
stor, wederstygglig boning, hwars 
dörrar wändas åt norden. Den är täckt 
med ormar, hwilkas hufwuden hänga 
in i huset och utspruta etter, så at 
golfwet öfwersköljes af giftströmmar, 
hwars menedare och lönnmördare wada.
NASTÄS, son af Nomion, 
Kariernes anförare wid förswaret af Troia.
NATAGAJ (Ind. M.) Gud, 
Alltings skapare, den Mogolerne erkänna 
men icke wisa någon dyrkan.
NATALIS, et tilnamn gemensamt 
för flera Gudomligheter, såsom Juno, 
Genius, Lyckan m.fl.
NATALITIA, fester och lekar til de 
Gudars ära, som troddes waka öfwer 
menniskans födelsestund.
NATIGAJ eller STOGAJ, husgudar 
hos Mongoliske Tartarerne. De waka 
öfwer jordens goda, och äro 
familjernes wårdare. Hwart hus är försedt 
med en bild af N., som har både 
hustru och barn; den förste sitter til 
wenster om honom, de sednare stå 
framföre. Wid middagsmåltiden betjenar 
man först N. och hans familj. De 
smörjas dugligt om munnen, och 
återstoden af maten kastas utom dörren 
för at tjena til föda åt några andar 
dem de frusta utan at känna.
NATIO, en gudinna, åt hwilken 
Romarne offrade i Ardeatiska landet för 
hafwande qwinnor, emedan hon 
troddes beskydda deras foster: de gingo då 
äfwen omkring hennes tempel.
NATIVITET, konsten at genom 
upmarksamhet på stjernornas gång 
förutsäga wid ens födelsestund, hwad som 
skall hända honom under hans lefnad.
NATT (Nord. M.), se DAG.
1. NATTEN, mörkrets gudinna, 
dotter af Himmelen och Jorden, enl.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>