Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Narrstaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
149
NARRSTAF (marotte), en löjlig figur, med ansigte fram
och bak, och mössa af åtskilliga färger; den sitter i
ändan af en liten staf som bars af hofnarrar och andra
som låtsade wara småtokige. Man ser en sådan i handen
på Dårskapen och Momus.
NARS, en gudamagt hos de gamle Araberne, som
föreställde honom under bild af en örn.
NARSINGA-JEINTI, en indisk fest, som inträffar dagen
före nymånen i månaden Vajassi, wår Maj. Den firas
blott i Wischnus tempel, och påstår 9 dagar, hwarunder
processioner anställas, endast någon will bestå
omkostnaden. Det war på en sådan dag Wischnu antog sin
fjerde förwandling.
NARTHECOPHORUS, et tilnamn för Bacchus, som
föreställdes m. en risört (ferula) i handen. Samma
namn gafs äfwen dem som woro inwigde i Bacchi mysterier.
NARWE (Nord. M.) son af Loke.
NASAMONER, et folkslag i Libyen: de swuro wid dem som
i lifstiden warit rättwise och dygdige, spådde genom
deras grafwars widrörande, gjorde bön der bredwid,
somnade och fingo i drömmen weta hwad de wille.
NASCIO, se NATIO.
NASI. På Ebreiska bet. detta ord en prins eller
furste, och förekommer ofta i Judarnes böcker. De
gifwa denna titel åt hufwudmannen för stammarna, för
stora familjer, samt äfwen åt furstarne för folken. Nu
för tiden betecknar N. höfding, ordförande, förste
domaren i Sanhedrin. Simon Maccabeus hedrades med
samma titel, när han blef fri den Grekiska träldomen.
Han bär också namnet N. på sina medaljer. Fursten ell.
N. i Sanhedrin hade wärd om den muntliga lagen eller
den tradition som Mose, enligt rabbinernes upgift,
anförtrodde åt de 70 gubbar, hwilka utgjorde detta
råd. Någre säga, at Esdras inrättat detta embete, och
fäste det wid Davids hus. Hillel, som återkom ifrån
Babylon under Herodis regering, innehade detta embete
på et lysande sätt. Efter Jerusalems förstöring
förwandlades denna titel til patriark ell.
fångenskapkns höfding. Det är angeläget at känna dessa
titlar för at förstå rabbinernes språk, eller de
författare som skrifwit om Judiska republikens öden.
NASSIB (Mah. M.) et namn som Turkarne gifwa Ödet,
hwilket de säga stå inskrifwet i en bok i himlen, och
som innefattar alla menniskors lycka ell. olycka, den
de ej kunna undwika.
NASTRAND, dödsstranden (Nord. Myth.), war på et wisst
sätt Nord-inwånarnes helwete, men de ondes wistelseort
efter Ragnarök är det icke. – Prosaiska Eddan anför: I
N. är en stor, wederstygglig boning, hwars dörrar
wändas åt norden. Den är täckt med ormar, hwilkas
hufwuden hänga in i huset och utspruta etter, så at
golfwet öfwersköljes af giftströmmar, hwars menedare
och lönnmördare wada.
NASTÄS, son af Nomion, Kariernes anförare wid
förswaret af Troia.
NATAGAJ (Ind. M.) Gud, All-tings skapare, den
Mogolerne erkänna men icke wisa någon dyrkan.
NATALIS, et tilnamn gemensamt för flera Gudomligheter,
såsom Juno, Genius, Lyckan m.fl.
NATALITIA, fester och lekar til de Gudars ära, som
troddes waka öfwer menniskans födelsestund.
NATIGAJ eller STOGAJ, husgudar hos Mongoliske
Tartarerne. De waka öfwer jordens goda, och äro
familjernes wårdare. Hwart hus är försedt med en bild
af N., som har både hustru och barn; den förste sitter
til wenster om honom, de sednare stå framföre. Wid
middagsmåltiden betjenar man först N. och hans familj.
De smörjas dugligt om munnen, och återstoden af maten
kastas utom dörren för at tjena til föda åt några
andar dem de frusta utan at känna.
NATIO, en gudinna, åt hwilken Romarne offrade i
Ardeatiska landet för hafwande qwinnor, emedan hon
trode des beskydda deras foster: de gingo då äfwen
omkring hennes tempel.
NATIVITET, konsten at genom upmarksamhet på
stjernornas gång förutsäga wid ens födelsestund, hwad
som skall hända honom under hans lefnad.
NATT (Nord. M.), se DAG.
NATTEN, 1. – mörkrets gudinna, dotter af Himmelen och
Jorden, enl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
