Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nemesia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i mycken aktning i Smyrna, som war
upbygdt af Alexander, i anledning af
tron på uppenbarelsen af dessa
gudinnor, hwilka befallt honom det i en
dröm. Hesiodus har ock skiljt dem i twå
N.: den ena war Blygsamheten,
som efter gyldene åldern återwände
til himmelen; den andra stadnade
qwar på jorden och i helwetet, för at
straffa de onde. Dessa Gudamagter
åkallades isynn. wid fredsslut o.
tryggade edernes trohet. De föreställdes
med wingar, och et hjul under
fötterna. Ofta hålla de et betsel för at
hejda de onda, eller en pik för at
upwäcta til det goda. De hålla et
finger på munnen, för at wisa det man
ej bör wara talträngd; och betslet de
bära, utmärker den warsamhet som
bör åtfölja ens tal. De flesta af dessa
attributer passa för Nemesis.
NEMESIA, fester til Nemesis’ ära.
De woro sorgfester, emedan Nemesis
troddes äfwen taga de döde under sitt
beskydd och hämnas åwerkan på
grafwarne. Der anställdes ock
försoningsoffer för dem som missbrukat lyckans
eller naturens gåfwor.
NEMESIS, Oceani dotter, enligt
Pausanias; Rättwisans, enl.
Ammianus Marcellinus; Jupiters, enl.
Euripides, och Nattens, enligt Hesiodus.
Hon war en frugtanswärd Gudinna,
som uphojd i himlarne, skådade ned
ifrån höjden af en förborgad ewighet
til allt hwad som tildrog sig på
jorden, wakade i denna werlden öfwer de
brottsliges straff, och med yttersta
stränghet agade dem uti den andra.
Hennes bestraffningar woro hårda men
rättwisa och ingen war i säkerhet för
henne. Enwäldig regentinna öfwer de
dödlige, domarinna öfwer de hemliga
skäl hwarefter de handla, befallte hon
sjelfwa det blinda Öden och lät efter
eget behag ur denna gudamagts urna
flöda godt eller ondt. Hon war road
af at böja de stolta hufwudet, af
förödmjuka dem som woro förmätne i
medgången, dem som yfdes öfwer skönhet,
styrka eller talanger, och dem som ej
lydde förmäns befallningar.
Rättwisans högste tjenare, hade hon en noga
tilsyn öfwer barns wanwördnad emot
föräldrar. N. emottog den föraktade
kärlekens löften och hämnades älskares
otrohet. Så ser man henne på en
mosaik i Herculanum trösta den öfwergifna
Ariadne. Thesei skepp klyfwer hafwet,
under det at Kärleken gömmer sig
bredwid Ariadne och gråter. – En
så frugtanswärd Gudinna borde
hafwa många altaren. Ansedd af flera
såsom solkraften, sträckte hennes wälde
sig öfwer hela jordgloben, och hennes
dyrkan war allmän. Plinius säger at
hon i labyrinthen, wid sjön Mæris,
hade 15 kapell helgade åt henne; och
man kunde icke gifwa bättre plats åt
denna Gudinna, än den egyptiska
Tartaren. Se LUA. Orpheus förde hennes
dyrkan til Grekland. Isynn. dyrkades
hon i Rhamnus (se RHAMNUSIA),
på Samos, i Sida, Ephesus o.
Smyrna. Italien erkände ock hennes magt,
och satte henne ibland de förnämsta
Gudomligheter, under det grekiska
namnet Νεμεσιϛ. I Rom kallades hon
helig, och hade et altare på
Capitolium; der de isynn. anropade henne
när krig skulle börjas, slaglade
offerdjur och offrade åt henne en glafwen.
Hon förestod det högra örat, och man
offrade åt henne ofta et af silfwer. –
Hennes hufwud är hos Grekerne
wanligen prydt med en krona, och
derofwanpå et hjorthorn. Etruierne
gåfwo henne et diadem af ädla stenar.
Narcissan prydde äfwen hennes krona,
och detta blomster, som påminte om
en ung glop som blef et offer för sin
sjelfkärlek, borde naturligtwis wara
helgadt åt en Gudinna, som straffade
alla sjelfkära narrar. Ofta är
hufwudet betäckt af en slöja. Stundom
hwilar hon på et styre, och ofta ses et
hjul under fötterna, Inwånarne i
Bresscia i Italien krönte henne m. lager,
och ställde et hjul och en passare
under fötterna. Stundom håller hon en
vas i ena handen och en lans i den
andra. En mosaik i Herculanum
wisar N. med et bistert ansigte; hon är
hwitklädd. Med ena handen uplyfter
hon klädningen, och i den andra håller
hon et swärd i sin skida. Forntidens
artister gåfwo henne ofta wingar.
Inwånarne uti Smyrna ställde bredwld
henne en grip med utslagna wingar,
och han war henne isynn. helgad. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
