Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nemestrinus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bild af N., upgräfd nära Cortona,
föreställer henne utan ben, hwilande
på en gripfot. Hon har twå utslagna
wingar, en strålkrona på hufwudet,
och en lätt mantel (peplum) öfwer
axlarna. N. står stundom wid Junos
och någon gång wid Isis’ bild. Gori
beskrifwer en af hennes statyer,
funnen i Toscana, der hon är klädd som
en egyptisk Gudinna, m. en slöja som
omgifwer henne i flera spiraler. –
Någre ha trott at Leda war blott et
tilnamn för N., men de fleste, isynn.
Hyginus, hafwa tydligen åtskilt dem.
– N. war älskad af Jupiter; men
som han icke kunde förföra henne,
förwandlade han sig til en wacker swan,
lät förfölja sig af en örn, och flög ner
på Gudinnans barm. Genast föll hon
i en djup sömn, den älskaren förstod
at begagna. Hon blef hafwande med
Helena, som kom til werlden i et egg,
hwilket Mercurius anförtrodde åt Leda,
och hon lät utkläcka. I kongl.
kabinettet i Berlin föreställes på en
smaragd N. sittande på et litet altare,
klädd i en liten mantel som fladdrar
bakom henne, och omfamnande den
förföriska swanen. På en sardonix ses N.
liggande, och den gudomlige swanen kramar
kärleksdrucken sin älskarinnas
bröst.– En wacker mosaik i
Herculanum wisar äfwen denna Kärlekens seger;
Gudinnans hufwud är betäckt m. en
slöja; en säng med förgylda fötter står
bredwid henne, den brunstige swanen
på hennes knän sträcker ut halsen o.
söker förena sin näbb med hennes
förkjusande läppar.
NEMESTRINUS, en Gud öfwer
skogsparker; han ansågs såsom herre öfwer
Dryader, Fauner o. andra skogsgudar.
NEMETES, densamme som Nemeœus
NEMETOR, hamnaren, et Jupiters
tilnamn hos Æschylus.
NEMORALIA, fester i skogen wid
Aricia, til Diana Aricias ära.
1. NEMORENSIS, et Dianas
tilnamn såsom skogarnes Gudinna.
2. – REX, den som förestod offren
åt Diana Aricina.
NEMOIGWELLE, (Lappl. M.), en
jordisk Gudamagt, hwars hjelp
tildelas ganska få. Endast, de som första
gången omdöpas med trolldöpelse, röna
hans bistånd. Denna döpelse, som
förrättas flera gånger, sker sålunda, at
när någon blir sjuk, gifwes honom
et annat namn, och han beöses med
watten under denna formel: “Jag
döper dig i detta namn N.N. och du
skall lefwa uti detta namn N.N.”
Med trollnamnet få de tillika Gudens
namn. Lappen tror sig ofta se honom
gå före sig öfwer bäckar och moras,
äfwen så när han går til kyrkan. Han
dricker ock Sarakkas blod i samma
bäck der N. står.
NEMROD, se NIMROD.
1. NENIA, en sorggudinna hos
Romarne, som gammalt folk anropade
wid begrafningar, och som hade sin
wård om dem hwilka låga i själtåget.
Hon förestod äfwen sorgqwäden til de
dödes ära. Hennes tempel låg
utanför Porta Viminalis.
2. – Sorgqwäde, som til den
dödes ära afsjöngs med flöjt af en
gråterska. Grekiske skalden Simonides
war den förste som lät sjunga
sorgwisor på ön Cea.
3. – Waggwisa för små barn.
NENS (Siam. M.), ungt folk som
föräldrarne sätta i pension hos
Talapoinerne, för at upfostras. Man lär
dem grunderna i religion och moral,
i det man underwisar dem i Baliska
språket, hwarpå deras religion o.
lagar äro författade. De äro fördelade
i hwar cell efter föräldrarnes wal. En
prest får icke emottaga flera än tre.
Desse lärlingar bli ofta skolgossar för
hela lifstiden och utgöra et slags
Orden, bestående af bara novitier, som
aldrig aflägga klosterlöfte. Deras
decanus kallas Taten, och hans enskilta
syssla är at rensa marken ifrån ogräs
hwilket wore et brott för en talapoin.
Inom klostret är en särskilt sal af
bamburör, som tjenar til läsrum för
barnen. Utan at just wara munkar,
föra de et ganska strängt lefnadssätt.
De måste fasta 6 dagar i hwar månad;
på andra tider göra de blott twå mål
om dagen. De få aldrig sjunga, icke
en gång afhöra någon sång; äro
klädde som talapoiner, passa wanligen up
på den hos hwilken de bo, o. äro
tjenande bröder i klostret. Se TATEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
