- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
162

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nepheleis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det säges at et orakel, som Ino sjelf
hade tilställt, fordrat det N:s barn
borde offras åt Gudarne, men at just
i det ögonblicket offret skulle gå för
sig, förwandlade N. sig til et moln,
inswepte sina barn deri, och satte dem
på ryggen af et får m. gyldene skinn.

2. – Centaurernes moder, hjelpte
sina barn under striden emot
Herkules, i det hon gjorde marken slipprig
då han förföljde dem.

NEPHELEIS. Helle, dotter af
Nephele.

NEPHELIM, et ord som betyder
både jättar och stråtröfware. Så kallas
i Bibeln de barn som föddes af
änglarnes umgänge med menniskors
döttror. Enligt Enochs bok woro N.
jättarnes barn, och föräldrar til Eliud.
N. kallas ock Centaurerne, söner af
Nephele 2.

NEPHELOCENTAURER, et diktadt
folk, som Lucianus säger bo i månen.

NEPHELOCOCCYGIA, Moln-göken,
en stad som Aristophanes diktar wara
belägen i molnen, och styras af
Cottyphions son Coronus.

NEPHES-OGLI. Hos Turkarne
betyder detta namn den Helige Andes
Son, och gifwes wisse folk som födes
af en jungfru. Det finnes turkiska
flickor som skola hålla sig afsides på wissa
ställen, der de icke se någon karl: de
gå högst sällan i moskéerna; och när
det händer, bli de der ifrån kl. 9 om
aftonen til midnatt, och deras böner
åtföljas af så många wridningar och
skrik, at de utmattas och nedfalla
afdånade på golfwet. Om de derefter bli
hafwande, är det skedt genom den
Helige Andes nåd, och barnen kallas N.
De tros med tiden kunna göra
underwerk.

NEPHTE, en af Egyptiernes stora
Gudamagter, Typhons gemål o.
moder åt Anubis, den hon framfödde i
otid, emedan hon blef skrämd af
Typhon, hwilken derföre, enligt
Plutarchus, sedan gjorde hundtjenst hos
Gudarne. Enligt andra skall Osiris ha
lefwat nog förtroligt med N.,
hwilket wäckte Typhons swartsjuka.
Någre påstå at Typhon war kär i Isis.

NEPHTHYS, kanske densamma som
Nephte. Hennes hufwud ses stundom
på sistrum. Plutarchus säger at hon
ansågs wara Venus eller
Segergudinnan.

NEPHUS, Herkulis son.

NEPIA, dotter af Jason, gifte sig
med konung Olympus i Mysien.

NEPTUNALIA, en fest i Rom den
22 Juli til Neptuni ära, då de
gjorde löfhyddor långs utåt Tiberfloden,
och offrade en oxe. Se CONSUALIA,

NEPTUNER, wisse Genier, som man
beskrifwit ungefär likna Fauner och
Satyrer.

NEPTUNIA PROLES, Messapus o.
Cycnus, söner af Neptunus, samt
sonsonen Hippomenes.

NEPTUNIUM, fundet i Arabiska
wiken, så kalladt efter et altare
helgadt åt Neptunus af Aristo, som
Ptolemœus utsände at uptäcka kusterna af
Arabien.

NEPTUNIUS DUX, så kallar
Horatius Romaren Sextus Pompejus, som
skröt at wara Neptuni son, när han
med sin flotta hade nästan inspärrat
Tyrrhenska hafwet.

NEPTUNIUS HEROS, Theseus, som
skalderne göra til en son af Neptun.

NEPTUNUS, hafwets Gud.
Herodotus gör honom bördig ifrån Libyen,
och försäkrar at han ifrån urminnes
tider warit der i stort anseende.
Allmänt tros at Neptunus war en
furste af Titanernes ätt, och, enl.
Hesiodus, son af Saturnus o. Rhea, samt
broder til Jupiter och Pluto. Sedan
Rhea hade framfödt honom, dolde hon
honom i et fårhus i Arkadien, och
inbillade Saturnus at hon födt en
fålunge, den hon gaf honom at sluka.
Wid werldens fördelning emellan de
tre bröderne, fick N. på sin lott
hafwet, öarne och alla ställen i
grannskapet: deraf har han blifwit ansedd
såsom hafwets Gud. Enligt Diodorus
war N. den förste, som befor hafwet
med en örlogsflotta. Saturnus hade
gifwit honom befälet öfwer sin flotta,
med hwilken han hejdade alla
Titanernes företag; och då Jupiter, den
han alltid troget tjente, förmått
fienderne at draga sig tilbaka til de westra
länderna, bragte han dem der i
sådan trängsel, at de aldrig kunde
komma derifrån, hwilket gaf anledning
til fabeln at N. höll dem instängda i
underwerlden, o. hindrade dem at röra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free