- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
162

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nepheleis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

162



Det säges at et orakel, som Ino sjelf hade tilställt,
fordrat det N:s barn borde offras åt Gudarne, men at
just i det ögonblicket offret skulle gå för sig,
förwandlade N. sig til et moln, inswepte sina barn
deri, och satte dem på ryggen af et får m. gyldene
skinn. 2. – Centaurernes moder, hjelpte sina barn
under striden emot Herkules, i det hon gjorde marken
slipprig då han förföljde dem.

NEPHELEIS. Helle, dotter af Nephele.

NEPHELIM, et ord som betyder både jättar och
stråtröfware. Så kallas i Bibeln de barn som föddes af
änglarnes umgänge med menniskors döttror. Enligt
Enochs bok woro N. jättarnes barn, och föräldrar til
Eliud. N. kallas ock Centaurerne, söner af Nephele 2.

NEPHELOCENTAURER, et diktadt folk, som Lucianus säger
bo i månen.

NEPHELOCOCCYGIA, Moln-göken, en stad som Aristophanes
diktar wara belägen i molnen, och styras af
Cottyphions son Coronus.

NEPHES-OGLI. Hos Turkarne betyder detta namn den
Helige Andes Son, och gifwes wisse folk som födes af
en jungfru. Det finnes turkiska flickor som skola
hålla sig afsides på wissa ställen, der de icke se
någon karl: de gå högst sällan i moskéerna; och när
det händer, bli de der ifrån kl. 9 om aftonen til
midnatt, och deras böner åtföljas af så många
wridningar och skrik, at de utmattas och nedfalla
afdånade på golfwet. Om de derefter bli hafwande, är
det skedt genom den Helige Andes nåd, och barnen
kallas N. De tros med tiden kunna göra underwerk.

NEPHTE, en af Egyptiernes stora Gudamagter, Typhons
gemål o. moder åt Anubis, den hon framfödde i otid,
emedan hon blef skrämd af Typhon, hwilken derföre,
enligt Plutarchus, sedan gjorde hundtjenst hos
Gudarne. Enligt andra skall Osiris ha lefwat nog
förtroligt med N., hwilket wäckte Typhons swartsjuka.
Någre påstå at Typhon war kär i Isis.

NEPHTHYS, kanske densamma som Nephte. Hennes hufwud
ses stundom på sistrum. Plutarchus säger at hon ansågs
wara Venus eller Segergudinnan.

NEPHUS, Herkulis son.

NEPIA, dotter af Jason, gifte sig med konung Olympus i
Mysien.

NEPTUNALIA, en fest i Rom den 22 Juli til Neptuni ära,
då de gjorde löfhyddor långs utåt Tiberfloden, och
offrade en oxe. Se CONSUALIA,

NEPTUNER, wisse Genier, som man beskrifwit ungefär
likna Fauner och Satyrer.

NEPTUNIA PROLE, Messapus o. Cycnus, söner af Neptunus,
samt sonsonen Hippomenes.

NEPTUNIUM, fundet i Arabiska wiken, så kalladt efter
et altare helgadt åt Neptunus af Aristo, som Ptolemœus
utsände at uptäcka kusterna af Arabien.

NEPTUNIUS DUX, så kallar Horatius Romaren Septus
Pompejus, som skröt at wara Neptuni son, när han med
sin flotta hade nästan inspärrat Tyrrhenska hafwet.

NEPTUNIUS HEROS, Theseus, som skalderne göra til en
son af Neptun.

NEPTUNUS, hafwets Gud. Herodotus gör honom bördig
ifrån Libyen, och försäkrar at han ifrån urminnes
tider warit der i stort anseende. Allmänt tros at
Neptunus war en furste af Titanernes ätt, och, enl.
Hesiodus, son af Saturnus o. Rhea, samt broder til
Jupiter och Pluto. Sedan Rhea hade framfödt honom,
dolde hon honom i et fårhus i Arkadien, och inbillade
Saturnus at hon födt en fålunge, den hon gaf honom at
sluka. Wid werldens fördelning emellan de tre
bröderne, fick N. på sin lott hafwet, öarne och alla
ställen i grannskapet: deraf har han blifwit ansedd
såsom hafwets Gud. Enligt Diodorus war N. den förste,
som befor hafwet med en örlogsflotta. Saturnus hade
gifwit honom befälet öfwer sin flotta, med hwilken han
hejdade alla Titanernes företag; och då Jupiter, den
han alltid troget tjente, förmått fienderne at draga
sig tilbaka til de westra länderna, bragte han dem der
i sådan trängsel, at de aldrig kunde komma derifrån,
hwilket gaf anledning til fabeln at N. höll dem
instängda i underwerlden, o. hindrade dem at röra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free