Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Neptunus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig. Skalderne hafwa gifwit namnet N.
åt de flesta okända prinsar, som
kommo öfwer Hafwet at sätta sig ned i
främmande land, som regerade öfwer
öar, gjort sig rygtbara genom sjöslag,
eller genom handels- etablissementer.
Derifrån så många äventyr, så många
gemåler, frillor och barn man satt
på N:i räkning; så många
bortröfwade flickor, och så många
förwandlingar. Vossius har uptäckt flera af
detta namn, såsom den Egyptiske N.
med Libya fader til Belus o. Agenor
I; den som med Danai dotter
Amymone hade Nauplius; fadern til den
rygtbare Cercyon, dödad af Theseus;
den som med Tyro hade Pelias;
Thesei fader Ægeus; och slutligen den,
hwarom här är fråga, och hwars
historie innefattar alla de andras
äventyr. Man säger för öfrigt, at N. war
gift med Amphitrite: at då han war
kär i henne, men icke kunde erhålla
hennes hand, skickade han en delfin,
som underhandlade så skickligt, at
flickan upfyllde Gudens önskan. Han
hade otaliga älskarinnor, hwilkas gunst
han åtnjöt, i följd af sina
mångfaldiga förwandlingar. I Ovidius
föreställer Arachne honom förwandlad til
tjur under sin karleksbragd med en af
Æoli döttrar; under skapnad af
floden Enipeus, då han gjorde
Iphimedia til moder åt Ephialtes o. Othus;
såsom wädur då han förförde
Bisaltis; såsom häst för at bedraga Ceres;
och slutligen såsom fågel hos Medusa,
och delfin hos Melantho. –
Apollodorus berättar, at i Cekrops’ tid, då
hwar Gud wille wälja sig en stad o.
et land der han isynn. skulle dyrkas,
kom N. först til Attika, och med et
slag af sin treudd framkallade en häst
ur jorden. Minerva kom sedan dit,
och i Cekrops’ närwaro planterade et
oljoträd. Dessa Gudamagter twistade
om bättre rätt til Attika, då de 12
Gudarne tildömde Minerva både
Athén och Attika. N. hade en annan
twist med samma Gudinna, då Jupiter
tildelade en lika ära åt dem begge,
så at Træzenerne dyrkade Minerva
under namn af Polias, och N. under
namn af Konung, samt på ena sidan
af sina mynt satte en treuddig gaffel,
och Minervas hufwud på den andra.
Gräl upstod äfwen emellan Juno och
N. rörande Mykenä (se INACHUS),
samt emellan honom och Solen om
Korinth (se ISTHMUS). Hwad angår
fabeln, som will at N., jagad ifrån
himmelen tillika med Apollo för
deras stämpling emot Jupiter,
upbyggde Trojas murar, och at han,
bedragen på betalningen, hämnades på
Laomedon och åter ref ned murarne, ses
HESIONE I o. LAOMEDON. – Man
tilskref N. ej allenast jordbäfningar
och andra owanliga rörelser til lands
och sjös; han ansågs äfwen såsom
uphofsman til betydliga förändringar i
floders och bäckars lopp: hwarföre ock
Thessalierne, hwilkas land war
öfwerswämmadt, utspridde, när wattnet gått
tilbaka, at det war N. som danat den
kanal genom hwilken det dragit sig
undan. Han troddes ock wara en
skyddsgud, för murar och deras grundwalar,
som han efter behag störtade ell. styrkte.
– N. war en af hedendomens mest
ansedda Gudar. Utom Libyerne, som
ansågo honom såsom deras öfwergud,
hade Grekland och Italien, i
synnerhet wid kusterna, åt honom upbyggt
många tempel, samt stiftat fester och
skådespel. De på korinthiska näset o.
på Circus i Rom woro isynn.
helgade åt honom under namn af Hippius.
Romarne hyste äfwen en sådan
wördnad för N., at utom den högtid de
til hans ära firade den 1 Juli, war
hela Febr. månad helgad åt honom.
Plato säger, at hos Atlantiderne hade
han et tempel, der han föreställdes på
en wagn dragen af fyra wingade
hästar, dem han sjelf körde, och at hans
bildstod war så stor, at den hann up
til tempelhwalfwet. Plinius omtalar
den han hade hos Carierne, och
Herodotus en annan som Potidéerne
åt honom helgat. Han talar äfwen
om en kopparstod af 10½ fots höjd,
som war upsatt nära korinthiska
näset. Utom de wanliga offerdjuren,
hästen och tjuren, samt libationer til
hans ära, offrade Aruspices åt honom
isynn. gallan af offerdjuret. –
Virgilius säger, at N. framkallade en
häst ur jorden, genom en stöt af sin
treudd. Diodorus och Pausanias
tilskrifwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
