Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Neptunus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
163
sig. Skalderne hafwa gifwit namnet N. åt de flesta
okända prinsar, som kommo öfwer Hafwet at sätta sig
ned i främmande land, som regerade öfwer öar, gjort
sig rygtbara genom sjöslag, eller genom handels-
etablissementer. Derifrån få många äventyr, så många
gemåler, frillor och barn man satt på N:i räkning; så
många bortröfwade flickor, och så många förwandlingar.
Vossius har uptäckt flera af detta namn, såsom den
Egyptiske N. med Libya fader til Belus o. Agenor I;
den som med Danai dotter Amymone hade Nauplius; fadern
til den rygtbare Cercyon, dödad af Theseus; den som
med Tyro hade Pelias; Thesei fader Ægeus ; och
slutligen den, hwarom här är fråga, och hwars historie
innefattar alla de andras äventyr. Man säger för
öfrigt, at N. war gift med Amphitrite: at då han war
kär i henne, men icke kunde erhålla hennes hand,
skickade han en delfin, som underhandlade så
skickligt, at flickan upfyllde Gudens önskan. Han hade
otaliga älskarinnor, hwilkas gunst han åtnjöt, i följd
af sina mångfaldiga förwandlingar. I Ovidius
föreställer Arachne honom förwandlad til tjur under
sin karleksbragd med en af Æoli döttrar; under skapnad
af floden Enipeus, då han gjorde Iphimedia til moder
åt Ephialtes o. Othus; såsom wädur då han förförde
Bisaltis; såsom häst för at bedraga Ceres; och
slutligen såsom fågel hos Medusa, och delfin hos
Melantho. – Apollodorus berättar, at i Cekrops’ tid,
då hwar Gud wille wälja sig en stad o. et land der han
isynn. skulle dyrkas, kom N. först til Attika, och med
et slag af sin treudd framkallade en häst ur jorden.
Minerva kom sedan dit, och i Cekrops’ närwaro
planterade et oljoträd. Dessa Gudamagter twistade om
bättre rätt til Attika, då de 12 Gudarne tildömde
Minerva både Athén och Attika. N. hade en annan twist
med samma Gudinna, då Jupiter tildelade en lika ära åt
dem begge, så at Træzenerne dyrkade Minerva under namn
af Polias, och N. under namn af Konung, samt på ena
sidan af sina mynt satte en treuddig gaffel, och
Minervas hufwud på den andra. Gräl upstod äfwen
emellan Juno och N. rörande Mykenä (se INACHUS), samt
emellan honom och Solen om Korinth (se ISTHMUS). Hwad
angär fabeln, som will at N., jagad ifrån himmelen
tillika med Apollo för deras stämpling emot Jupiter,
upbyggde Trojas murar, och at han, bedragen på
betalningen, hämnades på Laomedon och åter ref ned
murarne, ses HESIONE I o. LAOMEDON. – Man tilskref N.
ej allenast jordbäfningar och andra owanliga rörelser
til lands och sjös; han ansågs äfwen såsom uphofsman
til betydliga förändringar i floders och bäckars lopp:
hwarföre ock Thessalierne, hwilkas land war
öfwerswämmadt, utspridde, när wattnet gått tilbaka, at
det war N. som danat den kanal genom hwilken det
dragit sig undan. Han troddes ock wara en skyddsgud,
för murar och deras grundwalar, som han efter behag
störtade ell. styrkte. – N. war en af hedendomens mest
ansedda Gudar. Utom Libyerne, som ansågo honom såsom
deras öfwergud, hade Grekland och Italien, i synnerhet
wid kusterna, åt honom upbyggt många tempel, samt
stiftat fester och skådespel. De på korinthiska näset
o. på Circus i Rom woro isynn. helgade åt honom under
namn af Hippius. Romarne hyste äfwen en sådan wördnad
för N., at utom den högtid de til hans ära firade den
1 Juli, war hela Febr. månad helgad åt honom. Plato
säger, at hos Atlantiderne hade han et tempel, der han
föreställdes på en wagn dragen as fyra wingade hästar,
dem han sjelf körde, och at hans bildstod war så stor,
at den hann up til tempelhwalfwet. Plinius omtalar den
han hade hos Carierne, och Herodotus en annan som
Potidéerne åt honom helgat. Han talar äfwen om en
kopparstod af 10½ fots höjd, som war upsatt nära
korinthiska näset. Utom de wanliga offerdjuren, hästen
och tjuren, samt libationer til hans ära, offrade
Aruspices åt honom isynn. gallan af offerdjuret. –
Virgilius säger, at N. framkallade en häst ur jorden,
genom en stöt af sin treudd. Diodorus och Pausanias til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
