Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nesæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade inga wissa dagar; likwäl kan den
icke firas utan i månaderne Chittero,
Davassi och Ani, de tre första i året.
NESÆA, simmerskan, en Nereid,
som följde Aristœi moder Cyrene.
NESIMACHUS, fader til
Hippomedon, en af de sju cheferne utanför
Thebœ, hwilken han hade med Talai
dotter Mythidice.
NESROCH, en afgud hos Assyrierne.
Konungen Sennacherib dödades af 2
sina söner, medan han tilbad i
templet, 2 Kon. B. 19:37. Judarne tro
at det war en planka från Noahs ark,
hwars lemningar stannat qwar på
bergen i Armenien. Andre öfwersätta
detta ord med örn, och tro at
Jupiter Belus, ifrån hwilken de assyriske
konungarne sade sig härstamme,
dyrkades af dem under bild af en örn.
1. NESO, en af Nereiderne.
2. – Dotter af Teucer. Enligt
Lykophron gifte Dardanus sig m.
henne och hennes syster Batea, och fick
med henne Sibylla.
1. NESSUS, son af Oceanus o.
Tethys; war en flod i Thracien, nu af
Turkarne kallad Charason, eller den
swarta floden.
2. – En Centaur, son af Ixion
och Molnet. Då han såg Herkules o.
Dejanira hindrade wid stränderna af
floden Evenos, hwars häftiga watten
hade stigit genom winterregnet,
tilböd han hjelten sin hjelp, som m.
tacksamhet emottoqs. Se DEJANIRA. –
Guido har i sina taflor öfwer
Herkulis arbeten målat N. som bortröfwar
Dejanira. Denna tafla, i
National-Museum i Paris, är af Berwick
mycket wäl graverad. Giulio Romano
har ock målat öfwer samma ämne.
NESTEJA, en fest i Tarentum, af
den anledning, at då staden
belägrades af Romarne och led brist på
lifsmedel, fastade inwånarne i staden
Rhegium hwar tionde dag, och ditsände
så mycken proviant som swarade mot
den dagen.
NESTOR, en af Nelei söner, hade
icke deltagit i faderns och brödernes
krig emot Herkules, war den ende qwar
af familjen, efterträdde sin fader på
Pysos thron, samt förenade i sin
person hela Messeniernes rike. N. war
redan mycket gammal, då han begaf
sig til Troja, der han förde befälet
öfwer 90 fartyg. Han är den äldste
hjelten i hela grekiska hären och
Homeri favoritgubbe. Hans porträtt är
bäst utarbatadt: beständigt kommer
han til honom tilbaka; och sedan han
med omsorg tecknat alla dragen i sina
stora taflor i Iliaden, fulländar han
målningen i Odyssén; wisdom,
rättwisa, wördnad för Gudarne,
artighet, behag, mildhet, wältalighet
werksamhet, mannamod: der, med ett ord,
målar han alla N:s dygder såsom
statsman och krigare. I rådet, i
sammanträdena, före striden, midtunder
slagtningen, wid skådespelen, under
måltiden, natt och dag, det är alltid
N., en wis, erfaren, werksam o. söt
gubbe. Slutligen, för at få et rigtigt
begrepp om honom, bör man, sedan
Iliaden wisat honom såsom en
werksam befälhafware och soldat, se honom
i Odyssén lycklig och lugn, lefwa et
stilla lif hemma i skötet af sin familj,
omgifwen af en barnskara som älskar
och wördar honom, endast sysslosatt m.
sina pligter emot medborgarne o.
Gudarne, gästfri, och slutligen sysslosatt
at gifwa nyttiga lärdomar åt
ungdomen, af hwilken han rådfrågas såsom
et orakel. Författarne låta honom
efter Trojas fall begifwa sig til
Italien, och der anlägga Metapontum.
Denna tradition har Fenelon följt i
sin Telemach. Han räknar N. ibland
de krigare som belägrade Tarentum,
och som Telemach öfwertalade at göra
fred med Idomenelis; men Pausanias
låter N. dö i Pylos. Valerius
Flaccus är den ende, som räknar honom
ibland Argonauterne. De förnämsta
epoker af hans lefnad före trojanska
kriget, är Pyliernes krig emot
Eléerne, striden emellan Lapither o.
Centaurer, jagten på kalydoniska
wildswinet, der han klef up i et träd för
at undwika det sårade willdjurets raseri.
Ehuru Homerus låter N. sjelf säga,
at han redan sett twenne mansåldrar
förswinna, och nu styrde den tredje,
kan man med temlig säkerhet
uträkna at han war öfwer 80 år wid
Trojas belägring. Hyginus, som antager
Homeri berättelse, tillägger at N.
hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
