Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nyso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
hwar menniska skulle nysa blott en enda gång, och i
detsamma upgifwa sin onda åt Herren. Jakob, som på
intet wis war road af en slik brådöd, förödmjukade sig
inför Herren, brottades än en gång med Honom, och bad
enträget om den nåden at få bli et undantag ifrån den
allmänna regeln. Han nös, och fick lefwa. Då alla
regenter fingo weta detta, befallte de at ifrån den
stunden skulle all N. åtföljas af löften och
tacksägelser, för at få länge lefwa på jorden. Denna
plägsed fortfar ännu, som hwar man wet; den finnes ock
i Monomotapa, der konungens N., repeterad genom
signaler, sätter hela riket i rörelse, o. ger
anledning til högtidliga lyckönskningar för regentens
helsa. Då Spaniorerne kommo til Florida, rådde samma
bruk der: ty så snart Caciken nös, utsträckte
Indianerne armarne och bådo Solen bewara o. uplysa
honom. – Sadder, en af de heliga böckerne hos Parsis,
ålägger de trogne at bedja när de nysa, emedan, i
detta kritiska ögonblick, fördubblar djefwulen sina
gemena bemödanden.
NYSO, en af Nymferna.
NYSSIA, konung Candauli gemål.
NYSUS kallar Hyginus den som hade wårben om Bacchi
upfostran, och efter hwilken Guden kallade sig,
Dionysus. Innan Bacchus tågade til Indien,
öfwerlemnade han åt N. regeringen öfwer Thebœ. När han
kom hem, wägrade N. at återlemna den, och som Bacchus
icke wille twinga honom, lät han fira orgierna, o,
derunder häkta N. af soldater, förklädde til Bacchanten.
NYTTAN (Sinneb. lär.) En skön och behaglig qwinna, med
helsans färg, är krönt med ax och drufwor, stöder sig
på et får, och håller en löfgren med sina ållon och
löf. Hennes robe är af guldtyg, och bredwid henne ses
et källsprång.
NYÅRET (Pers. M.) De gamle Perserne firade årets
början med stor högtidlighet. En skön yngling gick om
morgonen at förkunna konungen början af det nya året
och bjuda honom symboliska skänker; när han nalkades
fursten, sade han: “Jag är Almobarak (wälsignad), och
medför et nytt år på Guds wägnar.” Derefter gingo de
store och folket til furstens palats, för at wisa
honom sin wördnad och önska tusenfaldig lycka. Man
bjöd honom et bröd, hwaraf han utdelade bitar åt sina
hofmän, sedan han sjelf hade smakat derpå. Under
brödets utdelande sade han til dem, at man på det nya
året borde förnya allt hwad som berodde af tiden.
Sedan delade han emellan sina gunstlingar de skänker
han fått af ynglingen, och slutade ceremonien med at
wälsigna hela hofwet. Parserne ell. Guebrerne fira ock
en högtid hwarje nyår. (Sinneb. L). N. skulle kunna
betecknas genom en stor spik som en figur står in i et
tempel. Prœtor Maximus i Rom slog i början af hwart år
in en sådan årsspik, clavus annalis, på högra sidan af
Jupiters tempel. Den tjente at bestämma tidräkningen,
innan skrifkonsten upfans.
NYÅRSGÅFVOR. Deras ursprung säges härleda sig ifrån
Tatius, Romuli medregent. Denne furste hade e-mottagit
såsom et lyckligt tecken grenar huggna i en lund
helgad åt Gudinnan Strenua, och hwilka man gaf honom
på nyårsdagen. Denna plägsed wann sedermera häfd, m
namnet strenæ gafs åt dessa skänker, til nämnde
Gudinnas ära, som sedermera wakade öfwer Nyårsgåfworna.
NZI (Afr. M.) den af Gangas ell. presterne i Congo,
som kan anses för Negrernes biktfader. Han gifwer dem
aflösning hwilka swurit sig men, i det han gnider
tungan med dadlar, och uttalar förbannelser stridande
emot botgörarens.
NÅDEN (DEN GUDOMLIGA), Man ser den på taflor i
kyrkorna under bild af en skön och behaglig qwinna,
hwars guldgula hår är flätadt med smak o. hon sjelf
strålande af ljus. En dufwa swäfwar öfwer hufwudet.
Bredwid henne stå en bok och en rusande kalk. Ur et
fullhorn låter hon falla klokhetens spegel, renhetens
lilja, wishetens sol, dufwor, blomster och frukter.
Hon håller i handen en olive-qwist, emblem af den inre
friden.
NÅDEVALET, se UTKORELSEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
