Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näckblad ... - O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näckblad, se Nymphæa.
Näkki, Finnarnes Neptunus.
Näktergalar (Arab. M.). Den
tid de börja at sjunga, war en
högtid för de fordne Araberne, hwarwid
de firade wårens återkomst. Se
Orpheus, philomela.
Näset (korinthiska), se
BRIAREUS. Flere romerske keisare
företogo sig at genombryta detta näs,
men kommo aldrig til rätta dermed,
hwaraf upkom ordspråket:Isthmum
fodere, företaga en omöjlig sak.
Näsvisheten, se Petulantia.
Nödvändigheten, en Gudinna,
dyrkad som den egenmägtigaste af alla
Gudamagter, och som Jupiter sjelf
måste lyda. Plato föreställer henne m.
ganska poetiska färger. Han tänker sig
en slända af demant, som räcker
ifrån himmelen til jorden. N. sitter
på en hög thron och håller sländan
emellan knäna; de tre Parcerne sitta
wid foten af et altare o. wända
sländan med händerna. Horatius målar
henne gående framför Lyckan och ger
henne til attributer kopparhänder,
stora wiggar, jernkrampor och smält
bly: symboler af hennes
oöfwerwinneliga magt o. den styrka hwarmed hon
fläpar menniskor med sig. I Korinths
citadell hade hon et tempel, der blott
hennes prester fingo gå in. Hos
skalderne tages N. ofta för Ödet, och i
denna mening göra de Pateerne til
hennes döttrar. Filosoferne sjelfwe
förblanda Pareerne med Ödet, Adrastea,
Nemesis och N. Andre säga at N.är en
dotter af Lyckan: också föreställes
hon ofta bredwid henne. Winckelmann
gifwer henne långa naglar och målar
henne med utsträckt arm, beredd at
föreskrifwa sina hårda lagar. Dermed
förenar han et ok, och Cochin en tung
wigt i gördeln, som nödwändigt
släpar henne med sig.
1. Nöjet (Sinneb. l.) en allegorisk
Gudomlighet, som stundom utmärkes
genom en ung man spelande på
antika cymbaler. I sednare tider är N.
personifieradt genom en wacker
yngling, krönt med roser och myrten,
krusigt guldgult hår, wingar på
ryggen, halfbetäckt med et lätt skiftande
draperi, en lyra eller harpa i ena
handen, och en magnet i den andra: en
Sirén bjuder honom en bägare, och
twå dufwor med halfutslagna wingar
kyssas wid hans fötter. Andre gifwa
honom en grön drägt med en långref,
och en regnbåge går ifrån ena axeln
til den andra.
2. – (Chin. M.). Nöjets Gud hos
Chineserne, sitter med benen i kors,
bar om magen, temligen fet, o.
framtil betäckt med et lätt tyg.
Nötskrikan. Denna fågel njöt en
särjkilt dyrkan på ön Lemnos, för det
krig hon förde mot gräshopporna, som
gjorde mycken skada på denna ö.
O.
Oannes, et widunder, hälften
menniska och hälften fisk, som upkom ur
Erythræiska hafwet och utgången utur
uregget, hwarifran alla andra
warelser framkommit, wisade sig, enligt
Berosus, på et ställe i grannskapet af
Babylon. Han hade twå hufwudet;
et menniskohufwud nedanföre et
fisk-hufwud. Wid stjerten sutto
menniskofötter, och han talade äfwen som
en menniska. Detta widunder wistades
ibland menniskor utan at äta,
underwisade dem i wetenskaper, lärde dem
konster och slöjder, at bygga städer och
tempel, stifta lagar, utstaka bestämda
gränser och råmärken för fälten, at
så o. skörda säd och samla frukt, med
ett ord allt som kunde mildra deras
seder. Wid solens nedgång drog han
sig tilbaka til hafwet, och tilbragte
natten under wattnet. O. betyder på
Syriska en främling ell. utländning.
Oanständigheten (Sinneb. l.).
Den symboliska figuren af denna last
är en qwinna med djerf upsyn, håret
i oordning, lättjefullt klädd, och
nästan naken. En markatthona är
hennes attribut.
Oaxes, en flod på Kreta, så kallad
efter Apollos son Oaxus, och kanske
densamme.
Oaxus, son af Apollo o. Anchiale,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
