Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ogenus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floden Guds stora magt, som utrotat
sådana widunder. Under kriget emot
Israeliterne hade han ryckt up et stort
berg som war 6000 steg längt, för at
wräka det öfwer deras läger och krossa
hela armén i ett enda slag; men Gud
lät myror genomborra berget der det
hwilade på jättens hufwud, så at det
gled ner på halsen och blef der
sittande som et halsband. Hans tänder,
som wäxte owanligt fort, fastnade i
berget och hindrade honom at blifwa
det qvitt, så at då Mose högg honom
i hälen, hade han lätt för at döda
honom. Rabbinerne säga at Og war
så orimligt lång, at Mose, som war
en medelmåttig karl af 6 alnars längd,
måste gripa til en yxa som war lika
lång, och hoppa 6 alnar högt för at
hinna gifwa honom et hugg i fotknölen.
OGENUS, Gud för gubbarne, som
efter hans namn af Grekerne kallades
Ogenider. Någre förblanda honom
med Oceanus.
OGGA, ung flicka, Minervas namn
hos Phenicierne. Hon dyrkades under
detta namn i Thebœ i Bæotien.
Pausanias säger, at hon hade et tempel i
Amyklœ i Lakonien.
OGIAS, en jätte som, enligt en af
de apokryfiska böckerna, hwilken
fördömdes af påfwen Gelasius, lefde före
syndafloden och slagits med draken.
OGIFTA STÅNDET (Sinneb. l.)
Cochin föreställer det Celibat, hwars
nöjen förljufwa ledsnaden, såsom en
ung man hwilken med snabbhet följer
Kärlekens fackla, under det han bär
frihetsmössan på spetsen af en pik.
Han springer på blomster, som
Kärleken utstrött, och trampar på kedjor
och blommor. Det ogifta stånd som
har aktning för kyskhet, flyr deremot
undan Kärleken o. trampar hans fackla
under fötterna.
OGMION, OGMIOS, OGMIUS, den
galliske Herkulis namn, efter celtiska
ordet Oggus. som skall betyda mägtig
på hafwet. Gallerne föreställde honom
högst olika Herkules: det war en
nästan utlefwad gubbe, flintskallig,
olivefärgad och skrynklig som en gammal
matros; han höll klubban i högra
handen, bågen i den wenstra, och kogret
på axeln; ifrån tungan hängde små
kedjor af guld o. ambra, med hwilka
han drog til sig en skara menniskor
som tycktes friwilligt följa honom. –
Rafael har målat honom efter
Luciani beskrifning, och hans tafla har
blifwit graverad af C.N. Cochin och
V. Le Sueur.
OGOA ell. OSOGUS, Jupiters
tilnamn i Mylasa, en stad i Carien.
Andre tro at det war Neptunus. Han
hade et tempel hwarunder man tyckte
sig höra hafwet brusa. För at skaffa
mera wördnad åt den gud de tjenade,
läto presterne förmedelst något
pumpwerk wattnet upstiga, utan at man
märkte huru det gick til, och
öfwerswämmade dermed stundom dem som
woro i templet. En af dessa
öfwerswämningar war så wådlig för
Hippothoi son Epytus, at han förlorade
synen, och lifwet några dagar derefter.
OGRE, et widunder, som författare
til fésagor afmåla med en jättelik
wäxt, stundom under skapnad af en
Cyklop, och som skall hafwa synnerlig
aptit på spädt barnkött.
OGUDAKTIGHETEN (Sinneb. l.)
Cochin, som ställer henne i samma
grupp med Gudaktigheten eller
Fromheten, föreställer henne genom en
qwinna som står uprätt på et kullstörtadt
altare, och ser på Gudaktigheten med
förakt och åtlöje. I Versailles är hon
målad under bild af en qwinna som
will bränna up en pelikan, symbol af
föräldrars kärlek til sina barn, och af
regenters för sitt folk. Herkules, som
borttager Apollos trefot, derföre at
han fick et missgynnande swar på sin
fråga, kunde äfwen beteckna den
ogudaktige som begabbar religionen. Detta
ämne är twå gånger utfördt i den
äldsta grekiska stil, i Villa Albani
och i Museum Nani, i Venedig. Man
ser det äfwen på en trehörnig bas uti
antik-kabinettet i Dresden.
OGULNIA (Lex) Denna lag
utqafs i Roms år 454, af
Folk-Tribunerne Q. och Cn. Ogulnius; den
förordnade, at när det blott war 4
Augures och 4 Pontifices, och man wille
öka deras antal, skulle man wälja 4
Pontifices och 5 Augurer, så at desse
blefwe 9 och Pontifices åtta.
OGYGES, den förste kände konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
