Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ofruktsamheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
198
drottningen hade tilträde til de hemligaste mysterier.
Sedan Theseus skänkt Athenarne friheten, och skaffat
staten en demokratisk regeringsform, fortfor folket at
ibland de förnämste och dygdigaste medborgare utwälja
en offerkonung, hwars gemål, i stöd af en lag hos
samma folk, alltid borde wara född i Athén och jungfru
när hon blef gift, på det de heliga ceremonierne måtte
kunna bestridas med all wederbörlig renhet och
fromhet; och at inga förändringar måtte ske i denna
lag, beslöts at den skulle inhuggas i en stenpelare.
Denne konung förestod således mysterierna; han afdömde
de mål som rörde helgerån; i mordsaker anmälte han
målet hos Areopagen, aflade kronan och intog sitt
domaresate ibland dem. Konungen o. Drottningen hade
flere embetsmän under sig, såsom Epimeleter,
Hierophanter, Gererer och Cerycer. På samma sätt gick
det til hos Romarne. Der fans äfwen en offerkonung som
war förman för alla presterne (Rex sacrorum), och som
inwigdes strax efter konungarnes utdrifwande, för at
förrätta de dem tilhörige Religions-öfningar; men på
det titeln af konung ej måtte göra honom högmodig,
fick han sedermera sitt säte emellan Pontifex Maximus
och Flamen Dialis: honom tilläts icke at förrätta
något Öfwerhets-embete, ej heller sammankalla folket;
och sedan han slutat offringen, skyndade han sig ifrån
folksamlingen likasom en flykting. Han waldes ibland
Patricierne, och tilsattes af Romerska folket i
Comitia Centuriata. Hans hustru kallades Regina
Sacrorum, Sacrificula, och fick äfwen förrätta några
offer. Huset der O. bodde hette Regia, men sedermera
Regia pontificum.
OFRUKTSAMHETEN. Hon föreställes under bild af en
qwinna utan bröst, som har bredwid sig en spade och en
plog, och ser med djup bedröfwelse på fårorna, der det
endast wäxer törne. Man uttrycker den äfwen genom en
matt och trånsjuk qwinna med swårmodig upsyn. Hon
stöder sig emot en mulåsna och håller en pilqwist i
handen: attributer som passa henne förträffligt wäl,
emedan ingendera bär frukt. Hon håller i handen och
betraktar en selleriqwist, som, enligt Plinius, skall
göra både män o. qwinnor ofruktsamma.
OFULLKOMLIGHETEN (Sinneb. l.) Et stort och et litet
öga, twå olika bröst, ena benet förtorkadt, det andra
för fett, o.s.w. äro dess emblemer, likasom
oregelbundna figurer, en cirkel som ej är fullkomligt
rund, o.s.w. De attributer som de gamle gifwit denna
figur, äro grodor, och en björninna som slickar sin
unge för at få skick på honom. Man gifwer den äfwen et
ljusgult draperi, en färg som snart är urblekt.
OFÖRSIGTIGHETEN (Sinneb. l.). Cochin symboliserar den
genom en man insomnad på kanten af en wäg, som rasar
eller sjunker undan.
OFÖRSKRÄCKTHETEN (Sinneb. l.) Hos Cochin är det en ung
rask man, klädd i hwitt och rödt, som afbidar och är
färdig at möta anfallet af en rasande tjur.
OFÖRSKÄMDHETEN 1. – war en Gudinna hos de gamle. I
Athén hade O. och Owettet (Impudicitia och Injuria) et
gemensamt tempel. I Areopagen funnos twenne
silfwermassor huggna i form af bänkar, på hwilka
anklagaren och den anklagade fingo sitta. Detta utkast
til dyrkan fullkomnades sedan af Epimenides, som
började med at åt dessa allegoriska gudamagter upresa
wanliga altaren, och kort derefrer et tempel. 2. –
(Sinneb. l.) En qwinna med kättjefull och fräck upsyn,
samt oanständigt klädd. Hennes attributer äro en hund
eller en markatta.
OFÖRTRUTENHET, se TRÄGENHET.
OFÖRVÄGENHETEN. Cochin uttrycker den genom en qwinna,
som håller händerna för ansigtet, går på et guppbräde
öfwer et brådjup, och utan warsamhet rusar på pikar
som äro rigtade mot henne.
OG (Rabb. M.) konung i Basan, war, enligt Rabbinerne,
en af de gamla jättarne som lefde före syndafloden,
och räddade sitt lif derigenom at han steg up på taket
af arken. Noah gaf honom mat, likwäl icke af
medlidande, utan för at wisa menniskorna efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
