Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ofruktsamheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drottningen hade tilträde til de
hemligaste mysterier. Sedan Theseus skänkt
Athenarne friheten, och skaffat staten
en demokratisk regeringsform, fortfor
folket at ibland de förnämste och
dygdigaste medborgare utwälja en
offerkonung, hwars gemål, i stöd af en lag
hos samma folk, alltid borde wara född
i Athén och jungfru när hon blef gift,
på det de heliga ceremonierne måtte
kunna bestridas med all wederbörlig
renhet och fromhet; och at inga
förändringar måtte ske i denna lag,
beslöts at den skulle inhuggas i en
stenpelare. Denne konung förestod således
mysterierna; han afdömde de mål som
rörde helgerån; i mordsaker anmälte
han målet hos Areopagen, aflade
kronan och intog sitt domaresäte ibland
dem. Konungen o. Drottningen hade
flere embetsmän under sig, såsom
Epimeleter, Hierophanter, Gererer och
Cerycer. På samma sätt gick det til
hos Romarne. Der fans äfwen en
offerkonung som war förman för alla
presterne (Rex sacrorum), och som
inwigdes strax efter konungarnes
utdrifwande, för at förrätta de dem
tilhörige Religions-öfningar; men på det
titeln af konung ej måtte göra honom
högmodig, fick han sedermera sitt säte
emellan Pontifex Maximus och
Flamen Dialis: honom tilläts icke at
förrätta något Öfwerhets-embete, ej
heller sammankalla folket; och sedan
han slutat offringen, skyndade han sig
ifrån folksamlingen likasom en flykting.
Han waldes ibland Patricierne, och
tilsattes af Romerska folket i Comitia
Centuriata. Hans hustru kallades
Regina Sacrorum, Sacrificula, och fick
äfwen förrätta några offer. Huset der
O. bodde hette Regia, men sedermera
Regia pontificum.
OFRUKTSAMHETEN. Hon
föreställes under bild af en qwinna utan bröst,
som har bredwid sig en spade och en
plog, och ser med djup bedröfwelse
på fårorna, der det endast wäxer törne.
Man uttrycker den äfwen genom en
matt och trånsjuk qwinna med
swårmodig upsyn. Hon stöder sig emot en
mulåsna och håller en pilqwist i
handen: attributer som passa henne
förträffligt wäl, emedan ingendera bär
frukt. Hon håller i handen och
betraktar en selleriqwist, som, enligt
Plinius, skall göra både män o.
qwinnor ofruktsamma.
OFULLKOMLIGHETEN (Sinneb. l.)
Et stort och et litet öga, twå olika
bröst, ena benet förtorkadt, det andra
för fett, o.s.w. äro dess emblemer,
likasom oregelbundna figurer, en cirkel
som ej är fullkomligt rund, o. s. w.
De attributer som de gamle gifwit
denna figur, äro grodor, och en
björninna som slickar sin unge för at få
skick på honom. Man gifwer den
äfwen et ljusgult draperi, en färg som
snart är urblekt.
OFÖRSIGTIGHETEN (Sinneb. l.).
Cochin symboliserar den genom en man
insomnad på kanten af en wäg, som
rasar eller sjunker undan.
OFÖRSKRÄCKTHETEN (Sinneb. l.)
Hos Cochin är det en ung rask man,
klädd i hwitt och rödt, som afbidar
och är färdig at möta anfallet af en
rasande tjur.
1. OFÖRSKÄMDHETEN war en
Gudinna hos de gamle. I Athén hade
O. och Owettet (Impudicitia och
Injuria) et gemensamt tempel. I
Areopagen funnos twenne silfwermassor
huggna i form af bänkar, på hwilka
anklagaren och den anklagade fingo
sitta. Detta utkast til dyrkan
fullkomnades sedan af Epimenides, som
började med at åt dessa allegoriska
gudamagter upresa wanliga altaren, och
kort derefrer et tempel.
2. – (Sinneb. l.) En qwinna med
kättjefull och fräck upsyn, samt
oanständigt klädd. Hennes attributer äro
en hund eller en markatta.
OFÖRTRUTENHET, se
TRÄGENHET.
OFÖRVÄGENHETEN. Cochin
uttrycker den genom en qwinna, som
håller händerna för ansigtet, går på
et guppbräde öfwer et brådjup, och
utan warsamhet rusar på pikar som
äro rigtade mot henne.
OG (Rabb. M.) konung i Basan,
war, enligt Rabbinerne, en af de gamla
jättarne som lefde före syndafloden,
och räddade sitt lif derigenom at han
steg up på taket af arken. Noah gaf
honom mat, likwäl icke af medlidande,
utan för at wisa menniskorna efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
