Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olyckan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de fått stryk i krig, så komma de
knappast in i en by, förrän de sticka en
stör i jorden, i hwars öfra ända de
fästa sin Oly; derpå göra de honom
skarpa förebråelser, beskylla honom för
otacksamhet, och på det han icke en
annan gång skall wara genstörtig, får
han spö. Wänder lyckan sig, så är det en
följd af Olys bestraffning. Se OLYS.
OLYCKAN (Sinneb. l.) Cochin
personifierar henne genom en qwinna
som med blottad barm och wissnade
bröst tigger om almosor, och pekar på
et barn, som hon sörjer öfwer at icke
kunna gifwa nagot lifsuppehälle. Jfr
LYCKAN.
OLYCKLIGA DAGAR, se under
DAGAR.
OLYDNADEN (Sinneb. l.) Den
karakteriseras genom en qwinna med
stolt och fräck min, för at utmärka
huru olydnaden upkommer af högmod.
Af samma skäl ger man den äfwen en
hufwudbonad af påfågelfjädrar; högra
handen är uplyftad, en symbol af
förmätenhet; och hon trampar på et betsel
ell. ok, lydnadens attribut.
OLYMBRUS, en son af Cœlus och
Terra.
OLYMPEN ell. OLYMPUS, et berg
i Grekland. Jupiter, den titaniske
konungen, hade der anlagt et citadell,
der han ofta wistades. Berget O. blef
sedermera ansedt wara sjelfwa
himmelen. Enligt skalderne wågade
hwarken windar, regn eller skyar nalkas
bergstoppen, utan der herrskade en ewig
wår. Plinius säger at man der aldrig
såg några wargar; men Solinus
berättar ännu underbarare saker: “Det
högsta stället, säger han, kallas af
inbyggarne Himmelen. Der står et
altare helgadt åt Jupiter. Inelfworna
af offerdjuren som offras på detta
altare, motstå windarnes wåld och
regnets kraft, så at de året derpå finnas
i samma tilltånd som när de ditlades.
Hwad som en gång blifwit helgadt åt
Guden, förblifwer alltid i säkerhet för
luftens åwerkan. De bokstäfwer man
intryckt i askan äro outplånliga, til
dess följande årets ceremonier åter
begynna. Högsta delen af berget
kallades Pythium, och der dyrkades Apollo.”
Hos Skalderne är O. icke mer et berg;
det är Gudarnes hemwist, det
himmelska hofwet, dit romerska smickret
sade at kejsare o. kejsarinnor efter
döden gingo at sätta sig wid Gudarnes
bord, för at såsom de njuta odödlighet
och deltaga i deras magt. –
Föreställningen af O. ell. fabellärans
himmel utgör ämnet för en graverad sten
i kejserliga kabinettet: det är en
cirkelrund karniol, en tum och, 10 linier
i twerlinie. Jupiter sitter på sin thron,
håller åskan i wenstra handen, och et
spjut ell. lång spira i den högra; på
båda sidor stå Mars och Mercurius.
Thronen hwilar på en upblåst slöja,
som bildar det etheriska hwalfwet;
slöjan upbäres af Neptunus, hwilken,
såsom Wattnets Gud, kan anses för
de moln som upstiga derutur, och
intaga luftens medelregion. Omkring
stenen är en zona ell. concentrisk krona,
med de 12 tecknen i djurkretsen. –
En gravyr af Marc-Antoine efter en
tafla af Rafael, och hwars ämne är
Paris’ dom, wisar äfwen en
föreställning af O.; detta slags episod i
taflan intager öfra delen deraf. Jupiter,
sittande och sedd til tre fjerdedelar,
är åtföljd af en skara Gudomligheter.
Solen kör sin förspända wagn,
omgifwen af en bred cirkel med
djurkretsens tolf tecken. Jupiter har under
fötterna en stor upblåst slöja, som i
båda ändar upbäres af Neptunus.
OLYMPEUM, Jupiters tempel i
Syrakusa, upbygdt af Hiero.
1. OLYMPIA, et Lucinas tilnamn,
dyrkad i Elis. Hwart år utnämndes
af Eléerne en prestinna som förestod
dess dyrkan.
2. – Et Junos tilnamn, dyrkad i
Olympia.
3. – En stad i Elis, rygtbar
genom den Olympiske Jupiters tempel
och de Olympiska spelen.
OLYMPIAD, en tidsrymd af 4 fulla
år, efter hwilkas förlopp Olympiska
spelen åter firades. Man räknade 5
år ifrån den ena Olympiaden til den
andra, ehuru det blott war fyra fyllda
år dem emellan. Den förste
Olumpiaden inföll 776 år f. Chr., 24 år före
Roms upbyggande och 407 år efter
Trojas förstöring. Årsräkningen med
Olympiader går icke längre än til den
404:de, som slutades år 440 eller den
såkallade Æra vulgaris.
OLYMPIADER kallas Muserne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
