Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olyckan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
de fått stryk i krig, så komma de knappast in i en by,
förrän de sticka en stör i jorden, i hwars öfra ända
de fästa sin Oly; derpå göra de honom skarpa
förebråelser, beskylla honom för otacksamhet, och på
det han icke en annan gång skall wara genstörtig, får
han spö. Wänder lyckan sig, så är det en följd af Olys
bestraffning. Se OLYS.
OLYCKAN (Sinneb. l.) Cochin personifierar henne genom
en qwinna som med blottad barm och wissnade bröst
tigger om almosor, och pekar på et barn, som hon
sörjer öfwer at icke kunna gifwa nagot lifsuppehälle.
Jfr LYCKAN.
OLYCKLIGA DAGAR, se under DAGAR.
OLYDNADEN (Sinneb. l.) Den karakteriseras genom en
qwinna med stolt och fräck min, för at utmärka huru
olydnaden upkommer af högmod. Af samma skäl ger man
den äfwen en hufwudbonad af påfågelfjädrar; högra
handen är uplyftad, en symbol af förmätenhet; och hon
trampar på et betsel ell. ok, lydnadens attribut.
OLYMBRUS, en son af Cœlus och Terra.
OLYMPEN ell. OLYMPUS, et berg i Grekland. Jupiter, den
titaniske konungen, hade der anlagt et citadell, der
han ofta wistades. Berget O. blef sedermera ansedt
wara sjelfwa himmelen. Enligt skalderne wågade hwarken
windar, regn eller skyar nalkas bergstoppen, utan der
herrskade en ewig wår. Plinius säger at man der aldrig
såg några wargar; men Solinus berättar ännu
underbarare saker: “Det högsta stället, säger han,
kallas af inbyggarne Himmelen. Der står et altare
helgadt åt Jupiter. Inelfworna af offerdjuren som
offras på detta altare, motstå windarnes wåld och
regnets kraft, så at de året derpå finnas i samma
tilltånd som när de ditlades. Hwad som en gång blifwit
helgadt åt Guden, förblifwer alltid isakerhet för
luftens åwerkan. De bokstäfwer man intryckt i askan
äro outplånliga, til dess följande årets ceremonier
åter begynna. Högsta delen af berget kallades Pythium,
och der dyrkades Apollo.” Hos Skalderne är O. icke mer
et berg; det är Gudarnes hemwist, det himmelska
hofwet, dit romerska smickret sade at kejsare o.
kejsarinnor efterhoden gingo at sätta sig wid Gudarnes
bord, för at såsom de njuta odödlighet och deltaga i
deras magt, – Föreställningen af O. ell. fabellärans
himmel utgör ämnet för en graverad sten i kejserliga
kabinettet: det är en cirkelrund karniol, en tum och,
10 linier i twerlinie. Jupiter sitter på sin thron,
håller åskan i wenstra handen, och et spjut ell. lång
spira i den högra; på båda sidor stå Mars och
Mercurius. Thronen hwilar på en upblåst slöja, som
bildar det etheriska hwalfwet; slöjan upbäres af
Neptunus, hwilken, såsom Wattnets Gud, kan anses för
de moln som upstiga derutur, och intaga luftens
medelregion. Omkring stenen är en zona ell.
concentrisk krona, med de 12 tecknen i djurkretsen. –
En gravyr af Marc-Antoine efter en tafla af Rafael,
och hwars ämne är Paris’ dom, wisar äfwen en
föreställning af O.; detta slags episod i taflan
intager öfra delen deraf. Jupiter, sittande och sedd
til tre fjerdedelar, är åtföljd af en skara
Gudomligheter. Solen kör sin förspända wagn, omgifwen
af en bred cirkel med djurkretsens tolf tecken.
Jupiter har under fötterna en stor upblåst slöja, som
i båda ändar upbäres af Neptunus.
OLYMPEUM, Jupiters tempel i Syrakusa, upbygdt af Hiero.
OLYMPIA, 1. – et Lucinas tilnamn, dyrkad i Elis. Hwart
år utnämndes af Eléerne en prestinna som förestod dess
dyrkan.
2. – Et Junos tilnamn, dyrkad i Olympia. 3. – En stad
i Elis, rygtbar genom den Olympiske Jupiters tempel
och de Olympiska spelen.
OLYMPIAD, en tidsrymd af 4 fulla år, efter hwilkas
förlopp Olympiska spelen åter firades. Man räknade 5
år ifrån den ena Olympiaden til den andra, ehuru det
blott war fyra fyllda år dem emellan. Den förste
Olumpiaden inföll 776 år f. Chr., 24 år före Roms
upbyggande och 407 år efter Trojas förstöring.
Årsräkningen med Olympiader går icke längre än til den
404:de, som slutades år 440 eller den såkallade Æra
vulgaris.
OLYMPIADER kallas Muserne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
