Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olympias ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hesiodus, efter Olympen, deras gamla
hemwist.
OLYMPIAS, en källa i grannskapet
af berget Olympus. Enligt
Pausanias skall hon flutit blott
hwartannat år. I dess grannskap upstego hwirflar
af eld och rök, som Arkadierne trodde
wara en följd af Titanernes strid
emot Gudarne.
OLIMPIONICES kallades en
segerwinnare i Olympiska spelen: de njöto
en utmärkt aktning i deras
fädernesland, emedan de troddes göra det en
synnerlig ära. Athenarne anwände
så stora omkostnader at belöna sina
segrande landsmän, at Solon trodde
sig böra sätta en gräns för detta slöseri,
och befallte at staden icke skulle gifwa en
O. mer än 500 sifwerdrachmer (wid
pass 70 R:dr i silfwer).
OLYMPISKA SPELEN woro de
rygtbaraste i hela Grekland. Enligt
Eléernes tanke war Saturnus den förste
som regerade i himmelen, och i
gyldene åldern hade han redan et tempel
i Olympia. Då Jupiter blef född,
anförtrodde Rhea hans urfostran åt 5
Dactyli på berget Ida, denn hon lät
inkalla ifrån Kreta i Elis. Herkules,
den äldste af de 5 bröderne, föreslog
at de borde öfwa sig med kapplöpning,
för at se hwem som skulle winna
priset eller olivekransen… Det ar
således Herkules Idœus som upfann dessa
spel, och kallade dem Olympiska; och
som de woro fem bröder, wille han at
spelen skulle firas hwart femte år.
Någre säga at Jupiter o. Saturnus
täflade i brottning i Olympia, och at
herrawäldet öfwer werlden blef segerns
belöning. Andre påstå at Jupiter hade,
efter segern öfwer Titanerne, sjelf
inrättat dessa spel, der Apollo ibland
andra utmärkte sin skicklighet derigenom
at han sprang om Mercurius. Det
war derföre som de hwilka utmärkte sig
i pentathla, dansade wid flöjtmusik, som
spelade pythiska arier, emedan dessa
woro helgade åt Apollo, och han war den
förste som wann priset wid olympiska
spelen. – De afbrötos ofta ända til
Pelops’ tid, hwilken til Jupiters ära
lät upföra dem med större pomp än
någon af sina företrädare. Efter
honom blefwo de åter försummade: ja
woro til och med nästan bortglömda,
då Iphitus, samtidig med Lykurgus,
uplifwade dem af följande anledning.
Grekland war den tiden mycket
olyckligt, dels af inbördeskrig, dels af
pesten. Iphitus begaf sig til Delphi för
at rådfråga oraklet, då Pythonissan
swarade: at Grekland kunde räddas om
de Olympiska spelen åter infördes, och
at han skulle arbeta derpå tillika med
Eléerne. Man sökte då at draga sig
til minnes de gamla öfningarne wid
dessa lekar; och i den mån man
erinrade sig en, lades den til de förra man
påmint sig. Detta wisade sig under
de följande olympiader: ty i den första
utsattes et pris för kapplöpning, då
Coræbus wann priset. Den 14:de
tillades at springa stadium twå gånger;
den 18:de blef pentathlum helt och
hållet uplifwad; striden med cæstus kom
åter i bruk den 23:dje; den 25:te
kappkörningen med twå hästar; den 28:de
pancratium ell. brottning och boxning,
samt kappridning med sadlade hästar.
Slutligen inrättade Eléerne strider för
barn, ehuru sådana förut aldrig
warit kände. Derföre blefwo i 37:de
olympiaden pris utsatte för barn i
snabblöpning o. brottning; i den 38:de
tilläts dem hela pentathlum; men
olägenheterne derwid gjorde at barnen
sedermera alldeles uteslötos ifrån dessa
wåldsamma öfningar. Wid den 65:te
infördes åter en nyhet: fullwäpnade
personer täflade om priset i
snabblöpning, och ansågs denna öfning ganska
passande för et krigiskt folk. Den 98:de
red man med handhästar på banan, och
den 99:de spändes twå fålungar för en
wagn. Någon tid derefter infördes
kappridning med twå föl til
handhästar, och en med fålunge sadlad som
ridhäst. – Ordningen och polisen wid
olympiska spelen war följande: Först
gjordes et offer åt Jupiter; derefter
börjades spelen med pentathlum, så
kom snabblöpningen; derpå
kappkörningen, likwäl icke på samma dag.
Eléerne hade nästan alltid inseendet
öfwer dessa lekar, och utnämnde et wisst
antal domare at föra ordet,
widmagthålla ordningen, och förekomma allt
swek wid prisets winnande. Wid 102
olympiaden, hade Athenaren
Kallippus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
