- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
208

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Onirokratien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dige i tron om själens odödlighet, tro
somlige at själarne utan undanlag äro
odödliga, och bedja til och med för de
aflidne; andre tillägga blott de rätt
färdiges själar denna lyckliga förmån,
och tro at de ondes själar dö genast
så snart de lemnat kroppen. De tro
äfwen at lusten är full med onda
andar, som ouphörligt söka at skada de
lefwande. Wördnaden för de dödes
minne är högt rekommenderande; hwar
familj ärar de sina genom ordentliga
ceremonier som likna dem i China.
Denna religion utan tempel och utan
prester, utan form för sin gudstjenst,
inskränker sig inom Himla-konungens
dyrkan och dygdens utöfning. Hwar
och en är sist i sitt dyrkningssätt,
således ges ingen anledning til
förargelse. Denna religion följes af
kejsaren, af furstarne, af de store och alla
lärde. Fordom hade kejsaren ensam
rättighet at offra åt himmelens konung;
men då Chova inkräktade högsta magten,
satte han sig i besittning af denna
rättighet. Wid allmänna landsplågor
anställer han et offer i sitt palats,
och wid lifsstraff får ingen annan
förrätta denna religionsakt.

ONIROKRATIEN eller
ONIROKRITIEN, konsten at uttyda eller förklara
drömmar. Denna konst utgjorde en
wigtig del af hedendomen.
Artemidorus, af hwilken wi hafwa en
afhandling om drömmarna, delar dem i
speculativa och allegoriska. Första slaget
är det som föreställer en enkel och
egentlig bild af den förutsagda
händelsen. Det andra slaget föreställer deraf
blott en symbolisk bild. Också
definierar Makrobins en dröm i
allmänhet genom syn af en sak som är
allegoriskt föreställd, och som tarfwar
uttydning. Den gamla O. bestod i sökta
och hemlighetsfulla uttydningar. Man
sade t.ex. at en drake betydde
konungawärdighet, en orm sjukdom, en
huggorm penningar, grodor falska
beskyllningar, en katt horeri o. s. w. De
Egyptiske presterne synas hafwa warit
de förste drömtydare; och den
symboliska wetenskapen, hwari de ägde
mycken skicklighet, tyckes hafwa tjent til
grund för deras uttydningar; hwilket
afwisas genom Pharaos twenne
drömmar, som uttyddes af Josef, hwilkas
föremål woro egyptiska symboler.

ONIROKRITIKON, ett af Mercurii
tilnamn.

ONIROMANTIEN, spådom genom
drömmar.

ONIROSKOPIEN, se
ONIROKRATIEN.

ONKA, se OGGA.

ONOCENTAURUS, et widunder som
war hälften menniska och hälften åsna.
De ansågos som onda andar.

ONOCŒRITIS, ONOCŒTES, et
widunder hälften åsna och hälften swin,
som hedningarne sade at de Christne
gjorde til sin Gud.

ONOMANTIEN, se
ONOMATOMANTIEN.

ONOMASTES, en athlet ifrån
Smyrna, segrade i olympiska spelen, och
utgaf de första lagar för boxningen.

ONOMATE, en högtid i Sikyon til
Herkulis ära, då Phœstus befallte at
man skulle offra åt honom såsom en
Gud, och så äfwen benämna honom.

ONOMATOMANTIEN, et slags
spådom formedelst namn, som war
mycket i bruk hos de gamle.
Pythagoréerne påstodo at menniskornas förstånd,
gerningar och framgång woro enliga
med deras öde, snille och namn. Man
anmärkte at Hippolytus blef
söndersliten af sina hästar, såsom hans namn
antydde. På samma sätt sades om
Agamemnon, at, enligt hans namn, skulle
han länge ligga utanför Troia (af
αγαν, mycket, och, μενειν, blifwa,
wistas); samt om Priamus, at han skulle
lösas ur träldomen (af πριασϑαι,
köpa). Se EUTYCHUS, NICON. En
af reglorna för O. hos Pythagoréerne
war, at et jemnt tal af vocaler i en
persons namn, betecknade någon
ofullkomlighet på wenstra sidan, och et udda
tal, en ofullkomlighet på den högra.
En regel war ock den, at af 2
personer hade dem det lyckligaste namnet,
hwars bokstäfwer, ansedda som
numror, sammanräknade utgjorde största
summan: “Derföre, sade de, borde
Achilles öfwerwinna Hektor, emedan
bokstäverne i hans namn utgjorde en större
summa än i Hektors.” Förmodligen
war detta anledningen hwarföre wid
gästabud Romarne druckto sina
älskarinnors skål lika många gånger som
bokstäfwernas antal i deras namn. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free