Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ononychites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cælius Rhodiginus har beskrifwit et
besynnerligt slag af O. “Theodatus,
Göthernes konung, wille weta
utgången af det krig han ärnade företaga
emot Romarne, då en judisk spåman
gaf honom det rådet at stänga in en
hop swin i små stior, gifwa en del
romerska namn och de andra göthiska,
med märken för at åtskilja dem, och
hålla dem inne til en wiss dag. När
dagen inföll, öppnades stiorna, och alla
göthiska swin woro döda, hwaraf
Juden fick anledning at spå seger åt
Romarne.”
ONONYCHITES, se ONOCHŒRITES.
ONOSCELÉER, et af Lucianus
diktadt folkslag, som hade åsnelår.
ONOSCELIDES, et fabelagtigt
widunder med åsnelår. En prest i
Milano blef afsatt af Ambrosius för det
han sade sig hafwa sett det.
1. ONSDAGEN (Sinneb. l.)
personifierades genom en Mercurii-bild, den
man igenkänner på hans wingade mössa.
2. – (Mah. M.). Perserne anse
i allmänhet Onsdagen såsom en hwit
dag, d.w.s. lycklig, emedan de säga
at ljuset skapades den dagen. Också
är det blott på den dagen man
sysslosätter sig med läsning och studier.
Likwäl undantages sista onsdagen i
månåden Sefar, den de kalla olyckans
onsdag, och som är mest frugtad af alla
deras swarta dagar.
3. – (Ind. M.). På Cejlon är
onsdagen en af de dagar som äro
helgade åt religiösa ceremonier.
ONUAVA, en Gudamagt hos de
gamla Gallerne, som tros wara den
himmelska Venus. Dess bild war et
qwinnohufwud, med twå utslagna
wingar, och twå breda fjäll der öronen
pläga sitta: hufwudet war omgifwet
af twenne ormar, hwilkas stjertar
förlorade sig i de båda wingarna.
ONUPHIS (Egypt. M.), en mycket
stor smart tjur, som war helgad åt
Osiris, och hwars hår satt twertemot
hwad det plägar, hwilket hos
Egyptierne ansågs föreställa Solen. De
upfödde denna tjur med synnerlig
omsorg o. wisade honom en helig dyrkan.
ONYCHOMANTIEN, spådom
förmedelst naglarna. Den skedde på det
sättet, at man med sot gned naglarna
på en gosse som höll dem emot solen,
och man trodde sig deri se figurer som
uplyste om det man wille weta. Man
gned äfwen naglarna med olja eller
wax. Deraf hafwa sednare tiders
handspåmän anwändt ordet O. til den
delen af deras konst, som bestar uti at
af naglarna dömma til ens karakter,
samt lycka eller olycka.
OOGENES, född af et egg, et
tilnamn för Eros eller Kärleken.
OOMANTIEN, spådom förmedelst de
tecken ell. figurer som wisade sig i egg.
Suidas säger at den upfans af Orpheus.
OON, se OANNES.
OOSKOPIEN, konsten at spå
förmedelst egg. I Suetonius förekommer
et exempel af denna spådomskonst
anwänd af Livia, som, för at få weta om
hon gick hafwande med gosse ell. flicka,
sjelf upwärmde et egg så länge at
derur kläcktes en wacker tuppkyckling.
OPALEN. Denna ädelstens diktade
dygder bestå i at wederqwicka hjertat,
at bewara mot förgift o. smitta i
luften, at förjaga et sorgset mod, at
förekomma dåningar, hjertkrämpor och
elaka böjelser.
OPALIA (sc. SOLENNIA ell. SACRA),
en fest som Romarne firade d.18 Dec.
til ära för gudinnan Ops, och war en
af de dagar då Saturnalia höllos;
dessa båda fester firades på en gång,
emedan Saturnus o. hans gemål Ops
hade upfunnit konsten at få säd och
odla fruktträd; också hölls festen icke
förr än all groda och alla jordfrukter
woro inbergade. Ops åkallades på det
sättet, at man satte sig på jorden, för
at utmärka at hon sjelf war jorden och
alltings moder; och kalas anställdes åt
de slafwar som under året arbetat wid
åkerbruket.
OPALSKI, warma källsprång i
Kamtschatka. Folket tror at någon demon
bor der, och offrar åt honom
obetydliga skänker för at stilla hans wrede;
annars skulle han emot dem upwäcka
rysliga stormar.
OPARTISKHETEN (Sinneb. l.) en
ung qwinna, hwars ansigte
tilkännagifwer redlighet och uprigtighet Med
ena handen håller hon i jemnwigt
tungan af en wåg och med den andra
tyckes hon kalla himmelen til wittne
öfwer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
