Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Opsophagus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilnamn, innan Juno lät Eurystheus
bli född.
OPSOPHAGUS, älskare af läcker mat,
et tilnamn hwarunder Apollo
dyrkades af Eléerne.
OPTERIA, skänk som gafs åt et barn
första gången man såg det. Sades
äfwen om de skänker en nygift man
gaf bruden när han fördes dem til henne
och blef der presenterad. Ändamålet
war at dermed förekomma all elak
werkan af onda ögon.
OPTIKEN (Sinneb. l.). Cochin har
utmärkt denna wetenskap derigenom at
han omgifwit en qwinnofigur med
instrumenter som understöda synen,
såsom tuber, mikroskoper, glasögon o.d.
OPTILETIS, se OPHTHALMITIS.
OPTIMUS MAXIMUS, det wanliga
tilnamnet Romarne gåfwo Jupiter.
OPTIX, en nymf, moder til Dorus.
OPUNS, son af Jupiter, förtrolig
wän med Menætius I, hade widsträckta
gästfrihets-förbindesser, samt emottog
främlingar från Thebœ, Argos, Pisa
och Arkadien.
OQUAMIRIS, et offer som
inbyggarne i Mingrelien och Georgien
anställa i likhet med Judar, Greker och
Romare. Först framleder presten
offerdjuret, efter wanliga böner:
derefter applicerar han et itändt ljus på
fem särskilta ställen af kroppen, låter
djuret göra flera hwarf omkring den
person for hwilket offret anställes, och
sedan slagtas det. Köttet kastas på
elden: när det är stekt, lägges det på
et bord hwarwid är en koleld. Den
som bestått offerdjuret, faller med et
brinnande ljus i handen på knä
framför bordet, och förblifwer i denna
ställning til dess presten slutat wissa böner.
Derefter tänder han rökelse på
kolelden; hwarpå presten bjuder honom en
bit kött, sedan han flera gånger swängt
den omkring öfwer sitt hufwud. De
närwarande, som alle hålla et
brinnande ljus, swänga dem omkring
hufwudet på den för hwilken offret är
anstäldt, och kasta dem sedan i elden.
Ceremonien slutas med et kalas, der
offerköttet är förnämsta rätten.
OR, den rena elden, eller eldämne,
oskapadt ljus, ewig glans under hwars
bild Chaldéerne föreställde sig Gud.
1. ORA, en nymf med hwilken
Jupiter hade en son som hette Colaxes,
sedan han hade förwandlat sig til swan.
2. – Så kallades äfwen Romuli
gemål Hersilia.
ORACAL, et Bacchi tilnamn hos
Scytherna.
ORAKEL. Seneca beskrifwer det
såsom Gudarnes wilja förkunnad
genom menniskomun. Det war det
högtidligaste och mest religiösa slag af
spådom i forntiden. Det alltid lifliga
och alltid onyttiga begäret at känna
framtiden gaf dem födelse, bedrägeriet
gaf dem förtroende, och fanatismen
beseglade dem. Det war icke nog med
at alla Gudar gåfwo O.; äfwen til
hjeltarne öfwergick denna rättighet.
Utom oraklen i Delphi och Claros,
som gåfwos af Apollo, och de i
Dodona och Ammon til Jupiters ära,
hade Mars ett i Thracien, Mercurius
i Patras, Venus på Paphos och i
Aphaka, Minerva i Mykenä, Diana i
Kolchis, Pan i Arkadien, Æskulapius
i Epidaurus och Rom, Herkules i
Athén och Gades, Serapis i Alexadria,
Trophonius i Bæotien o.s.w. De
rådfrågades ej allenast wid stora
företag, utan ock för obetydliga enskilta
angelägenheter. War frågan om krig
eller fred, lagstiftning, statsförbättring
eller förändring af regeringssätt,
tilspordes alltid O. Wille enskilt
man gifta sig, företaga en resa, bli
frisk, eller lyckas i något företag, så
gick han at rådfråga de Gudar som
hade namn af at kunna förespå
framtiden, ty alla ägde icke denna gåfwa.
O. gåfwos på olika sätt, som man kan
se af flera ställen i detta arbete. För
at få et sådant, fordrades ofta många
förberedelser, fastor, offer o.d. Wid
andra tilfällen gick det mindre
bråksamt til, och den rådfrågande fick swar
så snart han kom, såsom Alexader
när han besökte Jupiter Ammon. –
Twetydigheten war den wanliga
karakteren hos oraklen; och den dubbla
meningen kunde icke wara annat än
gynnande för dem. Sådane war det swar
Kræsus fick af prestinnan i Delphi:
“Då Kræsus går öfwer Halys, skall
han störta et stort rike.” Ty om denne
konung hade besegrat Cyrus, skulle han
hafwa störtat Persiska riket; och bese-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
