Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Orakel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
213
grad störtat sitt eget. Samma fördel ägde det O. som
gafs åt Pyrrhus och som innefattas i denna latinska
vers: Creddo equidem Æacidas Romanos vincere posse: ty
det kunde lika å wäl betyda, at Romarne kunde besegra
Æaciderne, som desse de förre. Se HELIOPOLIS, SERAPIS.
Således när Pythia sade åt Nero: “Akta dig föf 73 år,”
trodde han at Gndarne förkunde honom en lång lifstid;
men han blef högst forwånad då han fann at detta swar
utmärkte Galba, en gubbe af 73 år, som störtade honom
ifrån thronen. Ibland orakelswaren woro några ganska
besynnerliga. Då Krœsus wille bry O. i Delphi, lät han
fråga Pythia hwad han gjorde i samma ögonblick som
hans sändebud rådfrågade henne. Hon swarade at han
kokade et lam tilsammans med en sköldpadda; hwilket
äfwen så förhöll sig: Se CRŒSUS. Stundom bestodo de
blott i skämt; t.ex. det O. swarade en som frågade
hwad medel han skulle nyttja för at bli rik, nemligen
at han behöfde icke äga mer än allt hwad som fans
emellan städerna Sikyon och Korinthus. Detsamma kan
sägas om det swar en gikftkrämpig man fick at han
blott behöfde dricka kalit watten för at bli frisk.
Oraklen försämrades så snart de icke mer uttalades på
vers. “De profetiska perserne, säger Plutarchus,
förlorade i wärde genom det bruk charlataner
qvacksalvare gjorde deraf, då folket rådfrågade dem på
korswägarne. Men hwad som mest bidrog til oraklens
wanrygte, war Grekernes lydnad under Romarnes wälde;
ty, som alla stridigheter i Grekland hade uphört, fans
icke något ämne mer för oraklen. Andra orsaken war
Romarnes förakt för alla spådomar. Detta folk höll sig
endast til Gibyllinska böckerna och de etruriska
spådomskonsterna; och det bör ej förwåna at då O. woro
en grekisk upfinning, de följde Greklands öde. Sweket,
som länge höll dem wid magt, blef slutligen för groft
för at ej bli uptäckt genom åtskilliga skändliga
upträden, sådana som dem med Mundus, Tyrannus, Saturni
prest och flera skurkar som missbrukade deras karakter
och folkens widskeplighet, för at få njuta af de
skönaste qwinnor, i den Gudens namn hwars tjenare de
woro.” Se Art. PYTHIA emot slutet. (Ind. M.) När flere
personer i Indien misstänkas för en stöld, och man ej
kan göra någon särskilt förwunnen dertil, så widtaqes
följande utwäg. Man upskrifwer alla de misstänktes
namn på särskilta lappar, hwilka utläggas i en rund.
Derefter framkallas anden med wanliga ceremonier, och
man går sin wäg sedan man tilslutit och betäckt
cirkeln, så at ingen må kunna widröra den. En tid
derefter återkommer man och öppnar cirkeln då den
hwars namn befinnes utanföre anses för ensam
brottslig. – När en prest på Cejlon will rådfråga
Gudarna, lastar han på ryggen alla de wapen som finnas
i den Gudens tempel hwilken han tjenar, hwarefter han
genast faller i extas. Gudomligheten bemägtigar sig
honom, och under sin profetiska yrsel uttalar han O.,
som den lätttrogna hopen afhör med wördnad. – Känner
en sjuk ingen lindring af de läkemedel han intager,
rådfrågas Gudarne på följande sätt: På en planka gör
man af jord den sjukes bild i half-uphöjdt arbete;
sedan sammanträda alla hans slägtingar o. wänner och
anställa et stort gästabud, hwarefter de begifwa sig
til platsen der ceremonien skall gå för sig. Man
slutar en krets omkring kammaren, och lemnar midtuti
en stor tom plats. Facklornas sken, samt bullret af
trummor och andra instrumenter gifwa et utseende af
högtidlighet åt hela anstalten. En flicka, som säger
sig wara mö, dansar midti rummet, under det de
närwarande upstämma en sång. Efter några skutt blir
danserskan likasom besegrad af den ande som anfägtar
henne, kastar sig til jorden, och wrider sig i alla
möjliga wändningar lif en besatt. Hennes fradgande mun
och gnistrande ögon göra at sällskapet omöjligen kan
twifla det ju en ande intagit hela hennes lekamen. I
detta tilstånd träder en af de närwarande
wördnadsfullt fram til henne, och beder henne upgifwa
något medel at bota den sjuke. Ofta är profetissan
osäker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
