Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oritius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eskorterades af dem hem i sitt land
igen. Efter O:s död kom spiran til
Penthesilea.
3. – Dotter af Erechtheus o.
Praxithea I, roade sig en dag på brädden
af floden Ilissus, och blef bortröfwad
af Boreas, som förde henne til
Thracien och hade med henne sönerne
Calais o. Zetes. Ovidius säger at
Boreas, som blef kär i O., gjorde allt
hwad han kunde för at få faderns
samtycke genom sin enträgenhet och sin
omsorg; men då han såg sig ingenting
uträtta, emedan det kalla landet der
han regerade, och minnet af Tereus,
lade hinder i wägen för hans lycka,
lät han hänföra sig af det raseri som
hos honom är så naturligt, och sedan
han inswept sig i et mörkt moln, wäckte
han skakning och förwirring öfwer allt,
rensopade jorden, upblåste hwirflar af
stoft, samt bortförde O. i en sådan.
Enligt historien är det säkert at
konung Boreas i Thracien gifte sig med O.
ORITIUS, en af de hjeltar som
deltogo i jagten på kalydoniska wildswinet.
1. ORIUS, en af de Centaurer som
Herkules dödade, då han wille gå in
i Pholi grotta.
2. – Et Apollos tilnamn.
ORMEGGET, et fabelagtigt egg som
mycket prisades af Druiderne. Det
danades, sade de, om sommaren af en
ofantlig skara med hopslingrade ormar,
som alla bidrogo dertil med sitt
drägel och sin fradga. Under ormarnes
hwäsning höjde egget sig i luften: också
måste man taga emot det innan det
widrörde jorden. Den som hade
mottagit det, borde hastigt stiga til häst
o. rida sin wäg, emedan alla ormarne
satte efter honom, til dess en flod
afskar wägen för dem. Detta egg
liknade et lagom stort rundt äple: skalet
war broskagtiqt, betäckt med fibrer och
fina trådar lika polypernes. Man
försökte at kasta det i wattnet, men det
flöt tillika med det guldband som man
slagit deromkring. För at sätta det
i en större kredit, försäkrade
Druiderne at man borde wissa dagar i
månaden emottaga det; at det för
öfrigt hade gåfwan at dess ägare wann
alla processer, och förskaffade fritt
tilträde hos konungar. Efter Plinii
berättelse lät kejsar Claudius döda en
romersk riddare ifrån Dauphiné,
emedan han bar ett af dessa egg i barmen,
i afsigt at winna en process. Sednare
tiders författare påstå, at Druiderne
buro detta egg i sina fanor.
Ceremonien wid dess emottagande är
föreställd på celtiska monumenterna uti
domkyrkan i Paris. En gammal
grafwård i Italien föreställer sättet huru
det danades af ormarna. Man ser der
twå af dessa djur dristiga och stående
å ända, den ena med egget i gapet,
och den andra bestryker det med sitt
slem och ger det fason.
ORMEN (Egypt. M.). Egyptierne
anwände ormen i alla deras symboler.
Han utgjorde en del af Isis’
hufwudbonad. Cirkeln hwarmed de plägade
utmärka det Högsta Wäsendet, war
alltid åtföljd af en eller twå ormar.
Osiris’ spira war omslinqrad af en
orm. De gåfwo ormen wingar och et
sparfhöks-hufwud, när han anwändes
at beteckna det Högsta Wäsendet. Wid
några af deras högtider bars en orm
instängd i en kista. Men det war icke
nog at han nyttjades såsom attribut
åt deras Gudomligheter; Gudarne
sjelfwe föreställdes ofta med
menniskohufwud, men kropp och stjert af en orm.
Sådan war wanligen Serapis, som
på monumenter igenkännes af sitt
skäppkrönta hufwud, och hwars hela kropp
är blott en orm i många lyngor. Man
ser äfwen Apis med et tjurhufwud,
ormkropp, och stjerten i ändan upåt
wriden. O. utmärkte i allmänhet
jorden och wattnet; wid andra tilfällen
munnen, emedan han har sin styrka
i swalget. En orm med dold stjert
war hos dem en symbol af ewiqheten.
En fjällbetäckt orm som biter sig i
stjerten, utmärker werlden som
årligen förnyas hwarje wår, och stjernorna
fästets prydnad. En annan som håller
et werldsklot och stjerten i munnen,
är bilden af en god konung. En
annan som är waken, är bilden af en
waksam konung som älskar det goda.
En orm med et stort hus, är
målningen af en konung som anses wara
herre öfwer hela werlden. En half
orm är symbol af en konung som
herrskar blott öfwer en del af werlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
