- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
230

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Osogus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af elfenbenskusten. När han dör,
sammankallar konungen sina kaboschirs
(adelsmän som uteslutande sysslosätta
sig med handel), hwilka under
ceremonien underhållas på allmän
bekostnad. Deras wal är fritt, och faller
wanligen på en beskedlig man, som
isynn. förstår sig på at förfardiga
fetischer. De ikläda honom de tecken
som utmärka hans wärdighet, och
bestå i en hop sammanbundne fetischer,
som betäcka honom ifrån hufwud til
fot. Så utrustad föra de honom i
procession utåt alla gator, sedan de likwäl
börjat med at gifwa honom en skänk
af 1000 francs, som folket nödgats
hopskjuta. En Neger går framför
honom och ropar at alla inwånarne böra
frambära någon offergåfwa åt den
nywalde Osnon, om de wilja äga någon
del i hans förböner. I ändan af hwar
by utsättes et tennfat at derpå lägga
almosorna. O. är den ende presten
i landet. Hans syssla är at göra de
stora allmänna fetischerna, och at
gifwa råd åt konungen, hwilken aldrig
företager något utan hans tilstyrkan
och samtycke; sjuknar konungen, får
presten del at öfwerläggningarne. I
sträng köld, storm o. slagregn, ropar
folket at det fattas något för O., och
genast sker en betydlig insamling til
hans förmån.

OSOGUS, ett af Jupiters tilnamn.

OSSA, et berg i Thessalien,
rygtbart hos skalderne.Centaurerne hade
der sitt hemwist. Fordom utgjorde O.
och Olympus ett enda berg, men
Herkules åtskiljde demgenom dalen Tempe.
Det war ett af de berg som jättarne
staplade på hwarandra för at bestorma
himmelen.

OSSÆI BIMEMBRES, Centaurerne
som bodde på berget Ossa.

OSSA-POLLA-MAUPS (Ind. M.)
et namn hwarmed Ceilonerneutmärka
den Högste Guden; de antaga äfwen
andra gudarsom äro Honom
underdånige och utföra Hans wilja. Den
förnämste ibland dem är Buddu,
densamme som Japanernes Budsdo eller
Chinesernes Fohi; hans syssla är at
frälsa menniskorna, och efter döden
inköra dem i denewiga saligheten.

OSSILAGO, en Romersk Gudinna,
som troddes göra nyfödda barns ben
stadiga och starka.

OSSILEGIUM, benens upsamlande
efter et upbrändt lif, hwilket
förrättades af den dödes närmaste slagtingar
och wänner, som då woro omgjordade
och hade twättat sina händer. Man
fuktade askan och sköljde deoupbrända
benen med mjölk, win eller
wälluktande watten, hwarefter de lades i en
kruka kallad Ossuarium.

OSSIPAGA, OSSIPANGA, se
OSSILAGO.

OST. Manes fördömde bruket af
win och allt slags ost, såsom skapade
af den onda principen.

OSTADIGHETEN (Sinneb. l.) en
ung flicka, klädd i et lätt draperi
som fladdrar för wädret. Hon stöder
händerna på et bräckligt rör, och
hwilar ena foten på et klot.

OSTASUS, en son af Uranus o. Gea.

OSYNLIGHET. De gamle woro
öfwertygade at då Gudarne kommo för
at umgås med menniskor, uppenbarades
deras Gudom aldrig framtil, ell. i
ansigtet, utan de gåfwo sig til känna baktil
i samma ögonblick de drogo sig tilbaka.
Sedan Neptunus talat med de båda
Ajax underskapnad af Calchas, blef
han icke igenkänd före än just då han
gick sin wäg, och på sin gång bakifrån.
Så säger ock Jehovah åt Mose: “Du
skall så se mig på baken; mitt ansigte
kan man icke se,” 2 Mose-B. 33: 23.
På samma sätt gör Venus sig icke
känd för sin son före än då hon går
sin wäg.

OSÅRBARHETEN war en egenskap
som tillades flera hjeltar, men icke i
den äldsta mythologien. Homerus
aktar sig noga at göra sin Achilles
osårbar. Sednare tiders Skalder hafwa
låtit honom få denna egenskap af
modern, derigenom at hon doppade honom
i floden Styx. Några graverade
stenar föreställa Thetis hållande sin son
uphängd i en kettel.

OTACKSAMHETEN (Sinneb. lär.)
Den föreställes af Ripa allegoriskt
under bild af en qwinna som håller twenne
huggormar, af hwilka den ena hugger
den andra i hufwudet. Man gifwer
henne äfwen en gördel af murgrön,
emedan denna snyltwäxt slutar med at
förstöra muren, eller qwäfwa trädet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free