Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Osiris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika så många ögon med hwilka han
skådar ned til jorden och hafwet. –
Någre gifwa O. en fläckig hjortkalfs
hud, för at utmärka de otaliga
stjernorna. – Tilläggom at Isis och O.
woro de twå öfwergudarne, kring
hwilka hela den egyptiska theologien
wänder sig; och, för at tala noga, woro
de alla hedendomens Gudar, emedan
alla särskilta Gudomligheter af båda
könen woro blott attributer af O. och
Isis. – Staden Busiris hade fått sitt
namn efter O., den war hans
fädernesland och graf. Uptäckten af O:s
lik föreställdes wid mysterierna i Sais,
Busiris, Memphis och Phele. De
utbredde sig sedan til Phenicien och
Italien, isynn. i Byblus, Korinthus,
Tithorea, Phokis och Rom. O.
efterträddes sedermera af Serapis; keisarne
föreställas ofta under bild af O. –
Han ansågs såsom symbol af den wåta
principen. Man trodde at han i sig
innefattade fröet til allting, och at
han isynn. innehade den alstrande
förmågan. Ofta förblandades han med
Bacchus, Æskulapius o. Adonis.
Honom tillades uptäckten af winstocken
och åkerbruket, samt upfinningen af
flöjten och trompeten; murgrönan war
honom helgad. Musici fingo icke
deltaga i O:s offer, såsom i de andra
Gudarnes. Han föreställes ofta hålla
en krokig staf i ena handen, och en skål
(patera) i den andra –
nationalmuseum äger flera bilder af detta slag;
en wacker Isis af grön granit, ifrån
Turin, och andra som äro graverade
hos Caylus; O. naken, med et slags
mitra på hufwudet, jemte Persea
uplyftande slöjan med högra handen, och
hållande sin phallus i den wenstra. Så
föreställdes Isis och O., och den
grekiske Mercurius i Cyllene liknade
honom. Et swafwelaftryck efter en
ametist, föreställer O., som med en
allwarsam upsyn uplyfter slöjan som
betäcker hans phallus, hwilken ses i det
mest fröjdefulla tilstånd. Flätan under
hakan, som wanligen kallas Persea,
och som säkert endast är hans skägg,
wisar at han är en gammal man; ty
Grekerne föreställde äfwen flodgudarne
under bild af gubbar med skägg. Et
swafwelaftryck af Slosch föreställer O.
med mitra, en piska i ena handen och
en gissel i den andra. Han har
spetsigt skägg, som man ser på de flesta
monumenter. O:s’ bild är emedlertid
mera sällsynt än de andra
Gudamakternas. På egyptiska minnesmärken
föreställes O. såsom en afbild af
Solen, ömsom med et menniskohufwud,
ömsom med hökhufwud, stundom äfwen
med hufwud af en Ibis. Någon gång
förekommer O. med oxhorn, symbol
af dess förening med jorden som han
befruktar. Apis war hans lefwande
afbild: stundom har han lotosblomman
på hufwudet såsom en panache; ofta
ser man honom äfwen i hieroglyferna.
Enligt Plutarchus gaf man O. en
mantel af ljus o. skinande färg, utan
minsta färgblandning. I sednare tider
ser man hans hufwud omgifwet af
strålar. – I Villa Pinciana finnes
en Osiris-bild öfwer naturlig storlek;
den är huggen i sednare tider och
modellerad på de äldsta egyptiska bilder.
Figuren håller i högra handen, som
är något nedfälld, en staf med et
härfågelhufwud i öfra ändan, och i den
wenstra, som hänger wid sidan, det
rygtbara Tau (T), en för O. egen
symbol, och copierad på antika
minnesmärken. Höfterne äro omgifne med
et slags förkläde som går ihop midtpå
låren; den öfriga kroppen är naken,
enligt bruket hos Egyptierne. Bilden
är af en mycket wacker basalt, och
symbolerne af förgyld metall. Bakom
statyn står, såsom stöd för densamma,
en fyrkantig och pyramidalisk pilaster.
Stundom, i st.f. den spetsiga mössan,
satte man på O:s hufwud en glob ell.
en elefantsnabel.
OSIRIS’ EGG, se EGG 2.
OSKULDEN (Sinneb. l.) Ripa och
Cochin föreställa henne såsom en ung
valmkrönt flicka, med mild upsyn och
full af en älskwärd blygsamhet. Hon
twättar händerna i et fat som står på
en fotställning, och bredwid henne ses
et hwitt lam.
OSKULDSDANSEN, se DANSAR 5.
OSLAD (Slarv. M.) en
Gudomlighet i Kiew, som swarade mot
Grekernes gästabudsgud.
OSNON (Afr. M.), öfwerste-prest
hos Negrerne i Issini, i grannskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
