Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Osiris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
229
lika så många ögon med hwilka han skådar ned til
jorden och hafwet. – Någre gifwa O. en fläckig
hjortkalfs hud, för at utmärka de otaliga stjernorna–
Tilläggom at Isis och O. woro de twå öfwergudarne,
kring hwilka hela den egyptiska theologien wänder sig;
och, för at tala noga, woro de alla hedendomens Gudar,
emedan alla särskilta Gudomligheter af båda könen woro
blott attributer af O. och Isis. – Staden Busiris hade
fått sitt namn efter O., den war hans fädernesland och
graf. Uptäckten af O:s lik föreställdes wid
mysterierna i Sais, Busiris, Memphis och Phele. De
utbredde sig sedan til Phenicien och Italien, isynn. i
Byblus, Korinthus, Tithorea, Phokis och Rom. O.
efterträddes sedermera af Serapis; keisarne
föreställas ofta under bild af O. – Han ansågs såsom
symbol af den wåta principen. Man trodde at han i sig
innefattade fröet til allting, och at han isynn.
innehade den alstrande förmågan. Ofta förblandades han
med Bacchus, Æskulapius o. Adonis. Honom tillades
uptäckten af winstocken och åkerbruket, samt
upfinningen af Men och trompeten; murgrönan war honom
helgad. Musici fingo icke deltaga i O:s offer, såsom i
de andra Gudarnes. Han föreställes ofta hålla en
krokig staf i ena handen, och en skål (patera) i den
andra – nationalmuseum äger flera bilder af detta
slag; en wacker Isis af grön granit, ifrån Turin, och
andra som äro graverade hos Caylus; O. naken, med et
slags mitra på hufwudet, jemte Persea uplyftande
slöjan med högra handen, och hållande sin phallus i
den wenstra. Så föreställdes Isis och O., och den
grekiske Mercurius i Cyllene liknade honom. Et
swafwelaftryck efter en ametist, föreställer O., som
med en allwarsam upsyn uplyfter slöjan som betäcker
hans phallus, hwilken ses i det mest fröjdefulla
tilstånd. Flätan under hakan, som wanligen kallas
Persea, och som säkert endast är hans skägg, wisar at
han är en gammal man; ty Grekerne föreställde äfwen
flodgudarne under bild af gubbar med skägg. Et
swafwelaftryck af Slosch föreställer O. med mitra, en
piska i ena handen och en gissel i den andra. Han hat
spetsigt skägg, som man ser på de flesta monumenter.
O:s’ bild är emedlertid mera sällsynt än de andra
Gudamakternas. På egyptiska minnesmärken föreställes
O. såsom en afbild af Solen, ömsom med et
menniskohufwud, ömsom med bökhufwud, stundom äfwen med
hufwud af en Ibis. Någon gång förekommer O. med
oxhorn, symbol af dess förening med jorden som han
befruktar. Apis war hans lefwande afbild: stundom har
han lotosblomman på hufwudet såsom en panache; ofta
ser man honom äfwen i hieroglyferna. Enligt Plutarchus
gaf man O. en mantel af ljus o. skinande färg, utan
minsta färgblandning. I sednare tider ser man hans
hufwud omgifwet af strålar. – I Villa Pinciana finnes
en Osiris-bild öfwer naturlig storlek; den är huggen i
sednare tider och modellerad på de äldsta egyptiska
bilder. Figuren håller i högra handen, som är något
nedfälld, en staf med et härfågelhufwud i öfra ändan,
och i den wenstra, som hänger wid sidan, det rygtbara
Tau (T), en för O. egen symbol, och copierad på antika
minnesmärken. Höfterne äro omgifne med et slags
förkläde som går ihop midtpå låren; den öfriga kroppen
är naken, enligt bruket hos Egyptierne. Bilden är af
en mycket wacker basalt, och symbolerne af förgyld
metall. Bakom statyn står, såsom stöd för densamma, en
fyrkantig och pyrmnidalisk pilaster. Stundom, i st.f.
den spetsiga mössan, satte man på O:s hufwud en glob
ell. en elefantsnabel.
OSIRIS’ EGG, se EGG 2.
OSKULDEN (Sinneb. l.) Ripa och Cochin föreställa henne
såsom en ung valmkrönt flicka, med mild upsyn och full
af en älskwärd blygsamhet. Hon twättar händerna i et
fat som står på en fotställning, och bredwid henne ses
et hwitt lam.
OSKULDSDANSEN, se DANSAR 5.
OSLAD (Slarv. M.) en Gudomlighet i Kiew, som swarade
mot Grekernes gästabudsgud.
OSNON (Afr. M.), öfwerste-prest hos Negrerne i Issini,
i grannskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
