- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
241

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Palmlandet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

241


mycket gammalt, och af seger, emedan triumphatorn höll
en palm i handen. Då Cæsar skulle lemna Pompejus
batalj, fick han weta at en palm hade oförmodadt
framskjutit ifrån foten af den bildstod som man til
hans ära hade upställt i Segerns tempel, och ansåg det
såsom et lyckligt förebud. Egyptierne dyrkade
palmträdet; likaså på Delos, der man trodde at Latona
hade nedkommit med Apollo o. Diana i skuggan af et
palmträd.

PALMLANDET är beläget på östra stranden af Arabiska
wiken. Diodorus beskrifwer detta landskap såsom
grönskande och ljufligt, samt befuktadt af källor,
hwilkas watten är friskare än snö. Der fans et gammalt
altare af sten, med okända bokstäfwer, som
widmagthölls af en man och en gwinna, hwilka woro dess
prester under hela lifstiden. Der hölls hwart femte år
en fest dit alla närgränsande folkslag begåfwo sig,
såwäl för at offra åt gudorna hekatomber af gödda
kameler, som för at hemta af landets watten, emedan de
ansågos wara helsosamma för de sjuke.

PALMOSKOPIEN, et augurium som äfwen kallades Palmicum,
och hemtades af kroppens skälfningar.

PALMUS, en trojansk krigshöfding, öfwerwunnen af
Mezentius, som afhögg honom knäwecket under flykten,
och tog wapnen ifrån honom, för at skänka dem åt sin
son Lausus.

PALMYS, en af Hippotions söner, kom ifrån Askanien med
sina bröder til Trojas undsättning.

PALMYTES eller PALMYTIUS, en Egyptisk Gudomlighet.

PALOMANTIEN, et slags spådom son, liknade
Rhabdomantien, ell. spådomen med käppar.

PAMBOIOTIA, en fest som alla Bæotier firade med dans i
Minerva Itonias tempel, nära staden Coronea.

PANBON (Ind.M.) en orm, som forekommer mera allmän i
Madure än på andra ställen, dyrkas som en helig
warelse; han underhålles wid tempelportarna, och man
tager honom hem til sig i husen.

PAMISUS, en flod i Messenien, den man wisade gudomlig
dyrkan, på befallning af konung Sybortas, som tillika
befallt at hans efterträdare skulle årligen anställa
offer åt honom.

PAMMELES, en Gud som wakar öfwer allt, et Osiris’
tilnanm.

PAMMILIA, se PAMYLIA.

PAMMON, en son af Priamus och Hekuha.

PAMPHAGUS, 1. – allfrätaren, ett af Bacchi tilnamn. 2.
– En af Aktæons hundar.

PAMPHANES, et Vulcani tilnamn.

PAMPHILA, dotter af Apollo, skall hafwa upfunnit
konsten at brodera i silke.

PAMPHOS, en athensk skald, som författade den första
hymn til Gratiernas ära.

PAMPHYLE, dotter af Rhacius och Manto.

PAMPHYLOGE, gift med Oceanus, och hade med honom
twenne döttrar, Asia och Libya, som gåfwo namn åt
twenne landskap.

PAMPHYLUS, son af Ægimius, konung i Doris, och broder
til Dymas; båda broderne stupade wid et Heraklidernes
infall i deras land. Desse förenade sig med Dorierne,
så at de utgjorde ett enda folk deladt i tre stammar.
Dymaner, Pamphylier och Hylléer.

PAMYLA eller PAMYLIA (Egypt. M.) en qwinna ifrån
Thebœ, gick en gång ur Jupiters tempel och hörde en
röst förkunna henne födelsen af en hjelte, som en dag
skulle bereda Egyptens lycka. Det war Osiris, hwars
amma hon blef, och som sedermera rättwisade detta
orakel.

PAMYLIA, fester til Osiris’ ära, stiftade til
åminnelse af hans amma Pamyla, och som firades efter
skärdetiden. Derwid bars en bild af Osiris som
temliqen liknade Priapus, emedan Osiris, ell. Solen,
ansågs såsom återframbringelfens Gud.

PAN, en af de 8 stora Gudar, eller Gudarne af första
rangen hos Egyptierne, som wisade honom en synnerlig
dyrkan, men offrade åt honom hwarken getter ell.
bockar, emedan de gåfwo hans bilder både ansigte o.
fötter af detta djur, och tilbådo under denna symbol
principen för naturens fruktsamhet. Andre påstå, at
ursprunget til denna målning är den, at då Pan fann i
Egypten de andra Gudarne und-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free