- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
241

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Palmlandet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket gammalt, och af seger, emedan
triumphatorn höll en palm i handen.
Då Cæsar skulle lemna Pompejus
batalj, fick han weta at en palm hade
oförmodadt framskjutit ifrån foten af
den bildstod som man til hans ära
hade upställt i Segerns tempel, och
ansåg det såsom et lyckligt förebud.
Egyptierne dyrkade palmträdet; likaså
på Delos, der man trodde at Latona
hade nedkommit med Apollo o. Diana
i skuggan af et palmträd.

PALMLANDET är beläget på östra
stranden af Arabiska wiken. Diodorus
beskrifwer detta landskap såsom
grönskande och ljufligt, samt befuktadt af
källor, hwilkas watten är friskare än
snö. Der fans et gammalt altare af
sten, med okända bokstäfwer, som
widmagthölls af en man och en gwinna,
hwilka woro dess prester under hela
lifstiden. Der hölls hwart femte år
en fest dit alla närgränsande folkslag
begåfwo sig, såwäl för at offra åt
gudarna hekatomber af gödda kameler,
som för at hemta af landets watten,
emedan de ansågos wara helsosamma
för de sjuke.

PALMOSKOPIEN, et augurium som
äfwen kallades Palmicum, och
hemtades af kroppens skälfningar.

PALMUS, en trojansk krigshöfding,
öfwerwunnen af Mezentius, som afhögg
honom knäwecket under flykten, och
tog wapnen ifrån honom, för at skänka
dem åt sin son Lausus.

PALMYS, en af Hippotions söner,
kom ifrån Askanien med sina bröder
til Trojas undsättning.

PALMYTES eller PALMYTIUS, en
Egyptisk Gudomlighet.

PALOMANTIEN, et slags spådom
som liknade Rhabdomantien, ell.
spådomen med käppar.

PAMBOIOTIA, en fest som alla
Bæotier firade med dans i Minerva
Itonias tempel, nära staden Coronea.

PANBON (Ind.M.) en orm, som
forekommer mera allmän i Madure
än på andra ställen, dyrkas som en
helig warelse; han underhålles wid
tempelportarna, och man tager honom
hem til sig i husen.

PAMISUS, en flod i Messenien, den
man wisade gudomlig dyrkan, på
befallning af konung Sybortas, som
tillika befallt at hans efterträdare skulle
årligen anställa offer åt honom.

PAMMELES, en Gud som wakar
öfwer allt, et Osiris’ tilnanm.

PAMMILIA, se PAMYLIA.

PAMMON, en son af Priamus och
Hekuha.

1. PAMPHAGUS, allfrätaren, ett af
Bacchi tilnamn.

2. – En af Aktæons hundar.

PAMPHANES, et Vulcani tilnamn.

PAMPHILA, dotter af Apollo, skall
hafwa upfunnit konsten at brodera i silke.

PAMPHOS, en athensk skald, som
författade den första hymn til
Gratiernas ära.

PAMPHYLE, dotter af Rhacius och
Manto.

PAMPHYLOGE, gift med Oceanus,
och hade med honom twenne döttrar,
Asia och Libya, som gåfwo namn åt
twenne landskap.

PAMPHYLUS, son af Ægimius,
konung i Doris, och broder til
Dymas; båda broderne stupade wid et
Heraklidernes infall i deras land. Desse
förenade sig med Dorierne, så at de
utgjorde ett enda folk deladt i tre
stammar. Dymaner, Pamphylier och
Hylléer.

PAMYLA eller PAMYLIA (Egypt.
M.) en qwinna ifrån Thebœ, gick
en gång ur Jupiters tempel och hörde
en röst förkunna henne födelsen af en
hjelte, som en dag skulle bereda
Egyptens lycka. Det war Osiris, hwars
amma hon blef, och som sedermera
rättwisade detta orakel.

PAMYLIA, fester til Osiris’ ära,
stiftade til åminnelse af hans amma
Pamyla, och som firades efter
skördetiden. Derwid bars en bild af Osiris
som temliqen liknade Priapus,
emedan Osiris, ell. Solen, ansågs såsom
återframbringelfens Gud.

PAN, en af de 8 stora Gudar, eller
Gudarne af första rangen hos
Egyptierne, som wisade honom en
synnerlig dyrkan, men offrade åt honom
hwarken getter ell. bockar, emedan de
gåfwo hans bilder både ansigte o. fötter
af detta djur, och tilbådo under denna
symbol principen för naturens
fruktsamhet. Andre påstå, at ursprunget
til denna målning är den, at då Pan
fann i Egypten de andra Gudarne
undsluppne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free