Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Panacea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när han hade hunnit til et wisst
ställe, skulle han ropa at den store Pan
war död. Alle på fartyget blefwo
försträckte och förwånade. Man
öfwerlade om Thamus borde lyda; men han
war af den tanken, at om de
kommo fram til det utsatta stället och
hade tilräcklig wind för at segla
widare, skulle man säga ingenting; inföll
åter stiltje, borde befallningen
åtlydas. Lugn inföll också när de komme
fram, och genast började Thamus med
full hals skrika at den store Pan war
död. Han hade knappt hunnit säga
detta, förran man ifrån alla håll fick
höra weklagan och jemmerrup, liksom
en talrik folkskara hade blifwit
bestört och bedröfwad öfwer denna
tidning. Alle på fartyget woro wittnen
til händelsen. Rygtet härom spidde
sig innan kort til Rom; och kejsar
Tiberius, som sjelf wille se Thamus,
samlade alla lärda hedniska theologer,
för at af dem få weta hwem denne
store Pan war, och man kom
öfwerens at det war Mercurii son med
Penelope. – Eusebius har af from
nitälskan welat göra denna händelse
samtidig med Jesu död på korset.
PANACEA, Æskulapii dotter med
Epiene, dyrkades som en Gudinna,
och troddes kunna bota alla sjukdomar.
Hos Oropierne fans et altare, hwaraf
fjerdedelen war helgad åt P. och några
andra gudomligheter.
PANACHÆA, et tilnamn hwarunder
Ceres hade et tempel i Ægium i
Achaja.
PANACHÆIS, et Minervas tilnamn,
som bet. alla Achajers beskyddarinna.
PANAGEA, et Dianas tilnamn, i
anledning deraf at hon lopp ifrån berg
til berg, ur skog i skog, ofta bytte
om hemwist, ömsom war i himmelen,
ömsom på jorden; och slutligen
emedan hon ombytte skapnad o. utseende.
PANAPEMON, helt oskadlig, ett af
Apollos tilnamn.
PARARIUS, af Panis, bröd. Under
detta namn hade Jupiter en bildstod
på Forum, til åminnelse af det bröd
som soldaterne ifrån Capitolium
kastade in i Gallernes läger, för at wisa
dem at de icke saknade lifsmedel.
PANATHENÆA, stora högtider til
Minervas ära, som firades hwart år,
och förut kallades Athenæa. Under
detta namn woro de först instiftade af
Erichthonius I, eller, enligt andra, af
Orpheus. Festen förbättrades sedan
af Theseus, under namn af P. Dit
samlades alla folkslag ifrån Attika,
enligt Thesei politiska afsigter, för at
wäna dem at anse Athen såsom deras
gemensamma fädernesland. I första
hörnan warade desse fester blott en dag;
men litet efter hand ökades pompen,
och flere dagar åtgingo til deras
firande. Då inrättades stora och små
P. Den stora festen firades hwart
femte år, d. 23 i månaden
Hekatombœon, den lilla hwart 3:dje år, eller
snarare hwart år, den 20 i månaden
Thargelion. Hwar stad i Attika, hwar
athensk coloni, borde bidraga dertil
med en oxe åt Minerva; Gudinnan
åtnjöt hekatombens ära, och folket
hade nyttan deraf; med offerköttet
trakterades åskådarne. – Wid dessa
högtider utsattes pris i tre slags
täflingar: den första bestod i at springa med
brinnande facklor i händerna, hwilket
skedde om aftonen i Ceramicus, och
warade hela natten, men sedermera
blef detta wid Platos tid en täflan
til häst; den andra war et Certamen
Gymnicum, då athleter, alldeles
nakne, wisade sin styrka i brottande; den
hade sitt särskilra stadium, som först
upbyggdes af rhetorn Lykurgus, och
sedan på et prägtigt sätt förnyades af
Herodes Atticus; den tredje, som
stiftades af Perikles, war Certamen
Musicum, som hölls i Odeum, der man
spelte på åtskilliga instrumenter,
accompagnerade med sång, och skalder
upläste sina dramatiska arbeten; der
sjöngos låfsånger til Harmodii,
Aristogitons och Thrasybuli ära.
Skalderne läto der upföra skådespel, ända
til 4 hwar o. en, och denna samling
af skaldestycken kallades Tetralogia.
Stridens belöning war en olivekrans
och et fat ypperlig olja, som de ägde
frihet at föra hwart de behagade utom
Athéns område. Deremot måste
segerwinnaren bestå en allmän måltid. –
Ceremonierne wid den stora festen woro
deri olika de förra, at hela folket
gjorde sammanskott til dem, och at
Minervas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
