Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Panacea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
243
när han hade hunnit til et wisst ställe, skulle han
ropa at den store Pan war död. Alle på fartyget blefwo
försträckte och förwånade. Man öfwerlade om Thamus
borde lyda; men han war af den tanken, at om de kommo
fram til det utsatta stället och bade tilräcklig wind
för at segla widare, skulle man säga ingenting; inföll
åter stiltje, borde befallningen åtlydas. Lugn inföll
också när de komme fram, och genast började Thamus,
med full hals skrika at den store Pan war död. Han
hade knappt hunnit säga detta, förran man ifrån alla
håll fick höra weklagan och jemmerrup, liksom en
talrik folkskara hade blifwit bestört och bedröfwad
öfwer denna tidning. Alle på fartyget woro wittnen til
händelsen. Rygtet härom spidde sig innan kort til Rom;
och kejsar Tiberius, som sjelf wille se Thamus,
samlade alla lärda hedniska theologer, för at af dem
få weta hwem denne store Pan war, och man kom öfwerens
at det war Mercurii son med Penelope. – Eusebius har
af from nitälskan welat göra denna händelse samtidig
med Jesu död på korset.
PANACEA, Æskulapii dotter med Epiene, dyrkades som en
Gudinna, och troddes kunna bota alla sjukdomar. Hos
Oropierne fans et altare, hwaraf fjerdedelen war
helgad åt P. och några andra gudomligheter.
PANACHÆA, et tilnamn hwarunder Ceres hade et tempel i
Ægium i Achaja.
PANACHÆIS, et Minervas tilnamn, som bet. alla Achajers
beskyddarinna.
PANAGEA, et Dianas tilnamn, i anledning deraf at hon
lopp ifrån berg til berg, ur skog i skog, ofta bytte
om hemwist, ömsom war i himmelen, ömsom på jorden; och
slutligen emedan hon ombytte skapnad o. utseende.
PAHAPEMON, helt oskadlig, ett af Apollos tilnamn.
PARARIUS, af Panis, bröd. Under detta namn hade
Jupiter en bildstod på Forum, til åminnelse af det
bröd som soldaterne ifrån Capitolium kastade in i
Gallernes läger, för at wisa dem at de icke saknade
lifsmedel.
PANATHENÆA, stora högtider til Minervas ära, som
firades hwart år, och förut kallades Athenæa. Under
detta namn woro de först instiftade af Erichthonius I,
eller, enligt andra, as Orpheus. Festen förbättrades
sedan af Theseus, under namn af P. Dit samlades alla
folkslag ifrån Attika, enligt Thesei politiska
afsigter, för at wäna dem at anse Athen såsom deras
gemensamma fädernesland. I första hörnan warade desse
fester blott en dag; men litet efter hand ökades
pompen, och flere dagar åtgingo til deras firande. Då
inrättades stora och små P. Den stora festen firades
hwart femte år, d. 23 i månaden Hekatombœon, den lilla
hwart 3:dje år, eller snarare hwart år, den 20 i
månaden Thargelion. Hwar stad i Attika, hwar athensk
coloni, borde bidraga dertil med en oxe åt Minerva;
Gudinnan åtnjöt hekatombens ära, och folket hade
nyttan deraf; med offerköttet trakterades åskådarne. –
Wid dessa högtider utsattes pris i tre slags
täflingar: den första bestod i at springa med
brinnande facklor i händerna, hwilket skedde om
aftonen i Ceramicus, och warade hela natten, men
sedermera blef detta wid Platos tid en täflan til
häst; den andra war et Certamen Gymnicum, då athleter,
alldeles nakne, wisade sin styrka i brottande; den
hade sitt särskilra stadium, som först upbyggdes af
rhetorn Lykurgus, och sedan på et prägtigt sätt
förnyades af Herodes Atticus; den tredje, som
stiftades af Perikles, war Certamen Musicum, som hölls
i Odeum, der man spelte på åtskilliga instrumenter,
accompagnerade med sång, och skalder upläste sina
dramatiska arbeten; der sjöngos låfsånger til
Harmodii, Aristogitons och Thrasybuli ära. Skalderne
läto der upföra skådespel, ända til 4 hwar o. en, och
denna samling af skaldestycken kallades Tetralogia.
Stridens belöning war en olivekrans och et fat
ypperlig olja, som de ägde frihet at föra hwart de
behagade utom Athéns område. Deremot måste
segerwinnaren bestå en allmän måltid. – Ceremonierne
wid den stora festen woro deri olika de förra, at hela
folket gjorde sammanskott til dem, och at Mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
