- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
247

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Panionia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

247

2. – Spaniens gamla namn. Sedan Bacchus samlat en armé
af Paner och Satyrer, underlade han sig det europeiska
Iberien (Spanien), och lemnade åt Pan regeringen
deröfwcr. Denne gaf det sitt namn.

PANIONIA, en fest hwarwid hela Jonien kom tilsammans,
på det åt Neptunus Heliconius helgade stället
Panionium wid berget Mykale, för at offra en oxe.
Råmade han före offringen, troddes offret wara
behagligt.

PANIONIUM, en stad o. lund wid stranden emellan
Ephesus och Samos, helgad i Jonien åt Neptunus
Heliconius.

PANISK FÖRSKRÄCKELSE. Grekerne hafwa ansett Guden Pan
såsom uphofwet til en plötslig och oförmodad
förskräckelse, hwartil man icke wet at upgifwa någon
orsak. Det war genom den som Gallernes arme under
Brenni anförande tog til flykten. Men Plutarchus o.
Polyœnus tilskrifwa den egyptiske Pan orsaken. Enligt
den förre hade Pan och Satyrerne blifwit så bestörte
öfwer Osiris’ död, at de upfyllde Nilens stränder med
deras tjutande, hwarefter en sådan oförmodad
bestörtning kallades en Panisk förskräckelse. Polyœnus
upgifwer dertil en annan orsaf, nemligen det krigsputs
som Pan, Osiris’ General-Lieutenant, begagnade, för at
befria armén, som en natt blifwit öfwerrumplad i en
dal. Han befallte dem at upgifwa ohyggliga skrik,
hwaraf fienden blef så förskräckt at han tog til
flykten. Andre härleda detta ord från den
förskräckelse som Pan injagade hos Perserne, i det han
wisade sig för deras armé under skapnad af en rysligt
stor jätte; och hwarigenom Athenarne wunno den stora
segern wid Marathon.

PANISCI, små landtgudar, som troddes icke wara större
än dwergar.

PANIUM, en håla i Syrien på berget Panius, wid Jordans
ursprung, der Herodes den Store lät bygga et hwitt
marmortempel til Augusti ära.

PANJAKARTAGUEL, d.w.s. de fem magterne ell. Gudarne.
Så kalla Indianerne de fem elementerne som, aflade af
Skaparen, samwerkade til werldens daning. De säga at
Gud tog luften utur intet. Lustens werkan danade
wädret. Af luftens och wädrets sammanstötning föddes
elden. När den drog sig undan, lemnade han efter sig
en fuktighet hwarifran wattnet leder sitt ursprung. Af
föreningen emellan dessa magter upkom en tjock äfja,
hwaraf eldens wärme gjorde en massa som blef jorden.

PANJANGAM (Ind. M.) Brahminernes almanach, hwari
utmärkas lyckliga och olyckliga dagar, och som
Indianerne begagna at derefter inrätta sitt upförande.
Är den dagen utmärkt såsom olycklig, då de skola
företaga någon wigtig sak, akta de sig noga från at
göra något, hwarigenom de ofta förlora de bästa
tilfällen. Widskepelsen går häri så långt, at i P. stå
införde sådane dagar då lyckan ell. olyckan warar
endast några timmar. En särskilt P. utmärker lyckliga
och olyckliga timmar både för dagen och natten.

PANIANS, Indianske prester, se RAULINS.

PANNONIEN. På medaljer afbildas detta landskap genom
twå qwinnofigurer som äro klädda, i anseende til det
hårda klimatet: de hålla i händerna fanor och standar,
för at utmärka inbyggarnes tapperhet.

PANNYCHIA, en diktad källa, som Lucianus förlägger i
Drömmarnes land.

PANOMPHÆUS, et Jupiters tilnamn, emedan hans låf war i
hela werldens mun; eller emedan han war dyrkad af alla
folkslag, åt hwilka han gaf gudaswar på deras eget
språk; men isynn. derföre åt han hade Ödets böcker,
och efter behag uppenbarade mer eller mindre för sina
profeter.

PANOPE, 1. – en af Nereiderne, rygtbar för sin wishet
och rena seder. 2. – Dotter af Thestius, hade med
Herkules sonen Threpsippus.

PANOPEA är Virgilii namn på Nereiden Panope.

PANOPES, en Siciliansk yngling, som åtföljde konung
Acestes på jagt. Han taflade om priset, när Æneas
firade årsmotsdagen af sin faders död.

PANOPEUS, 1. – fader til Ægle, som blef gift med
Theseus. 2. – Son af Phocus 2. och Asteropea, gaf sitt
namn åt staden Pa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free