Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Panopolis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nope i Phokis. Han åtföljde
Amphitrion i kriget emot Teleboerne, och
deltog i jagten på kalydonska
wildswinet. Från honom harstammade
Epeos, som byggde Trojanska hästen,
och från hans bröder Crissus, med
hwilken han grälade i moderlifwet,
Strophius och Pylades.
PANOPOLIS (nu Echmimm), en
stad i Egypten, helgad åt Pan, som
der hade et tempel, der han föreställdes
på et ganska oanständigt sätt.
PANOPTES, allseende, ett af
Jupiters tilnamn; äfwen Argus med de
100 ögonen.
PANOTHEA, en Apollos prestinna,
som lejde i Abas’ ell. Acrisii tid, och
skall hafwa upfunnit heroisk vers.
PANSOPHOS, allwetande, et tilnamn
för Palamedes, i anledning af hans
mångsidiga kunskaper.
PANTAGATHI, fåglar af god
betydelse.
PANTAGIA, Pantagies (nu
Porcari) en strid flod på Sicilien.
Servius härleder namnet ifrån Patagos,
buller. Med hänseende til bullret af
dess watten, som Ceres, beswärad
haraf när hon sökte sin dotter, befallte
at dädanefter flyta mycket tyst o. stilla.
PANTARBUS, en fabelagtig sten som
drog guld, likasom magneten jern.
PANTENEITH, öfwerste-prest hos
Gudinnan Neith.
PANTHEI, Gudomligheter prydde
med flera förenade Gudamagrers
symboler. Så hade Junos bildstoder
någonting af Pallas’, Venus’, Dianas,
Nemesis’ och Parcernes. På gamla
monumenter ser man en wingad
Fortuna, som i högra handen håller et
styre och i den wenstra et fullhorn,
under det at nedra delen slutas i form
af en wädur. Hufwudbonaden är en
lotusblomma som upstiger emellan 2:ne
strålar, et attribut af Isis o. Osiris.
Öfwer skuldrorna har hon Dianas
koger, på bröstet Minervas egid, på
fullhornet sitter Mercurii tupp, och
Apollos korp på wädurens hufwud.
På medaljer ses äfwen Panthéer eller
hufwuden med olika attributer.
Sådant är det som träffas på Antonini
Pii medalj, och den unga Faustinas,
som är Serapis genom skäppan det
bär, Solen genom strålarnes färg.
Jupiter Ammon genom de twå
gumshornen, Pluto genom det stora skägget,
Neptunus genom treudden, och
Æskulapius genom ormen kring armen.
PANTHEON, et tempel til alla
Gudars ära. Det rygtbaraste är det som
upfördes af M. Agrippa, Augusti måg.
Det hade en rund skapnad, antingen
för at, som Lucianus skämtar,
undwika allt gräl om främsta platsen
Gudarna emellan, ell. ock, som Plinius
säger, derföre at det kullriga hwalfwet
föreställde himmelen. Templet war
beklädt med tegel, samt utan och
innan med marmor af åtskilliga
färger. Portarne woro af koppar,
bjelkarne beslagne med förgylld koppar,
takspetsen belagd med silfwerplåtar,
som Constantinus lät bortföra til
Constantinopel. Hela byggnaden hade intet
annat fönster, än et rundt hål midtpå
taket, hwarigenom dagen inföll.
Omkring templet woro sex stora nicher
för de sex förnamsta Gudarne. Der
sågs Minervas bild af elfenben, et
mästerstycke af Phidias, och en
Venus-bild, som i hwardera örat hade ena
hälften af den dyrbara perla, hwaraf
Cleopatra lär i Attika uplösa den
andra hälften. Ehuru templet war
helgadt åt alla Gudar, war det egentligen
inwigdt åt Jupiter Hämnaren. I Rom
fans äfwen et annat P. helgadt åt
Minerva Medica. – Athén hade
äfwen et P., i flera delar icke mindre
wackert än Agrippas i Rom: det war
anlagdt af kejsar Hadrianus,
inrättades af de Christne Grekerne til en
kyrka för J. Maria, och är nu en
turkisk moské. Det tros at templet i
Nismes, som war inwigdt åt Diana,
också skall hafwa warit et Pantheon.
Der funnos 12 nicher, hwaraf 6 ännu
finnas. Denna byggnad war helgad
it de tolf Öfwergudarne, och derföre
hafwa någre kallat det Dodekatheon.
PANTHERDJURET war et af
Bacchus mycket omtyckt djur, och finnes
ofta på hans monumenter, emedan,
enligt Philostrates, Gudens ammor
blifwit förwandlade i panterer; eller
enligt andre, emedan detta djur älskar
drufwor. P. är ock et attribut af
Pan, och har förmodligen af honom
fått sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
