Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Panopolis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248
nope i Phokis. Han åtföljde Amphitrion i kriget emot
Teleboerne, och deltog i jagten på kalydonska
wildswinet. Från honom harstammade Epeos, som byggde
Trojanska hästen, och från hans bröder Crissus, med
hwilken han grälade i moderlifwet, Strophius och
Pylades.
PANOPOLIS (nu Echmimm), en stad i Egypten, helgad åt
Pan, som der hade et tempel, der han föreställdes på
et ganska oanständigt sätt.
PANOPTES, allseende, ett af Jupiters tilnamn; äfwen
Argus med de 100 ögonen.
PANOTHEA, en Apollos prestinna, som lejde i Abas’ ell.
Acrisii tid, och skall hafwa upfunnit heroisk vers.
PANSOPHOS, allwetande, et tilnamn för Palamedes, i
anledning af hans mångsidiga kunskaper.
PANTAGATHI, fåglar af god betydelse.
PANTAGIA, Pantagies (nu Porcari) en strid flod på
Sicilien. Servius härleder namnet ifrån Patagos,
buller. Med hänseende til bullret af dess watten, som
Ceres, beswärad haraf när hon sökte sin dotter,
befallte at dädanefter flyta mycket tyst o. stilla.
PANTARBUS, en fabelagtig sten som drog guld, likasom
magneten jern.
PANTENEITH, öfwerste-prest hos Gudinnan Neith.
PANTHEI, Gudomligheter prydde med flera förenade
Gudamagrers symboler. Så hade Junos bildstoder
någonting af Pallas’, Venus’, Dianas, Nemesis’ och
Parcernes. På gamla monumenter ser man en wingad
Fortuna, som i högra handen håller et styre och i den
wenstra et fullhorn, under det at nedra delen slutas i
form af en wädur. Hufwudbonaden är en lotusblomma som
upstiger emellan 2:ne strålar, et attribut af Isis o.
Osiris. Öfwer skuldrorna har hon Dianas koger, på
bröstet Minervas egid, på fullhornet sitter Mercurii
tupp, och Apollos korp på wädurens hufwud. På medaljer
ses äfwen Panthéer eller hufwuden med olika
attributer. Sådant är det som träffas på Antonini Pii
medalj, och den unga Faustinas, som är Serapis genom
skäppan det bär, Solen genom strålarnes färg. Jupiter
Ammon genom de twå gumshornen, Pluto genom det stora
skägget, Neptunus genom treudden, och Æskulapius genom
ormen kring armen.
PANTHEON, et tempel til alla Gudars ära. Det
rygtbaraste är det som upfördes af M. Agrippa, Augusti
måg. Det hade en rund skapnad, antingen för at, som
Lucianus skämtar, undwika allt gräl om främsta platsen
Gudarna emellan, ell. ock, som Plinius säger, derföre
at det kullriga hwalfwet föreställde himmelen. Templet
war beklädt med tegel, samt utan och innan med marmor
af åtskilliga färger. Portarne woro as koppar,
bjelkarne beslagne med förgylld koppar, takspetsen
belagd med silfwerplåtar, som Constantinus lät
bortföra til Constantinopel. Hela byggnaden hade intet
annat fönster, än et rundt hål midtpå taket,
hwarigenom dagen inföll. Omkring templet woro sex
stora nicher för de sex förnamsta Gudarne. Der sågs
Minervas bild af elfenben, et mästerstycke af Phidias,
och en Venus-bild, som i hwardera örat hade ena
hälften af den dyrbara perla, hwaraf Cleopatra lär i
Attika uplösa den andra hälften. Ehuru templet war
helgadt åt alla Gudar, war det egentligen inwigdt åt
Jupiter Hämnaren. I Rom fans äfwen et annat P. helgadt
et Minerva Medica. – Athén hade äfwen et P., i flera
delar icke mindre wackert än Agrippas i Rom: det war
anlagdt af kejsar Hadrianus, inrättades af de Christne
Grekerne til en kyrka för J. Maria, och är nu en
turkisk moské. Det tros at templet i Nismes, som war
inwigdt åt Diana, också skall hafwa warit et Pantheon.
Der funnos 12 nicher, hwaraf 6 ännu finnas. Denna
byggnad war helgad it de tolf Öfwergudarne, och
derföre hafwa någre kallat det Dodekatheon.
PANTHERDJURET war et af Bacchus mycket omtyckt djur,
och finnes ofta på hans monumenter, emedan, enligt
Philostrates, Gudens ammor blifwit förwandlade i
panterer; ellen enligt andre, emedan detta djur älskar
drufwor. P. är ock et attribut af Pan, och har
förmodligen af honom fått sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
