- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
252

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Paralos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

252


i dyrbara käril, och rida öfwerallt på Paj dul dul,
djur m. hjortfötter, tigerswans och qwinnohufwud, och
åtföljda af otaliga himmelskt sköna qwinnor, enkom
skapade för de utwaldes nöjen.

(Afr. M.) De fleste Negrer på Guldkusten inbilla sig,
at efter döden komma de til en annan werld, der de få
samma rang som de haft här. De tro äfwen at allt hwad
deras slägtingar offra för at fira deras begängelse,
återfå de i den andra werlden. – Hottentotterne hafwa
en högst ofullkomlig ide om det tilkommande lifwet,
samt om ewiga straff och belöningar. En af dem frågade
helt enfaldigt den resande Kolbens, om i paradiset
funnes kor, oxar och får. Inbyggarne i konungariket
Benin tro at P. är beläget på nägot ställe i hafwet.

(Amer. Myth.). Flere wildar wid Missisipi tro at, til
belöning för deras tapperhet och fromhet, flyttas de,
efter döden, til et lyckligt land der jagten blir god
och ymnig. – Virginiernes P. består i ägandet af några
lapprissaker, såsom tobak och pipa. samt i nöjet at
dansa o. sjunga med en fjäderkrona på hufwudet och
ansigtet måladt med åtskilliga färger. Detta P. ligger
i wester, bakom bergen; och ehuru futtig sällheter der
är, finna de den likwäl för stor för småfolket: det är
blott Werowances och prester som få inträde i detta
paradis. – Floridaboerne tro at dygdiqe mäns själar
efter döden upfara til himmelen och wistas bland
stjernorna.

(Mex. M.). Mexikanerne trodde at paradiset låg bredwid
solen. De som dött under en tapper strid för
fäderneslandet, intogo der den yppersta rang och näst
dem de olycklige, som blifwit slagtade til Gudarnes ära.

PARALOS, Athéns heliga skepp, war föremål för en
synnerlig wördnad, och nyttjades blott i wigtiga
stats- och religionssaker. Dess ursprung är osäkert.
Suidas säger at det hade namn efter en hjelte. Någre
påstå at man äfwen kallade P. det skepp på hwilket
Theseus återförde til deras fädernesland de unga
flickor, som Minotaurus skulle förtära.

PARALUS, en hjelte, ansedd at hafwa warit den förste
som seglat på en galer eller långt fartyg.

PARAMESE, första strängen på tetrachordum
diazeugmenon, som war helgad åt Mars.

PARAMMON, et tilnamn hwarunder Eléerne gjorde
libationer til Mercurii ära, emedan de upbyggt hans
tempel på et sandfält.

PARANETE, sjette strängen på lyran, helgad åt Jupiter.

PARANYMPHUS war hos Grekerne et slags tjensteman, som
borde iakttaga bröllopets heder, foga anstalt om
bröllopsmaten o. andra förfriskningar, samt hafwa
wården om dörren til brudfolkets sängkammare. Hos
Romarne war P. en ung man, hwilken antingen til fots
ell. i wagn, såsom hos Athenarne, der han kallades
Parochos, åkte ell. gick med brudgummen, när bruden
skulle hemtas til hans hus. De woro tre til antalet,
och måste alla hafwa sina föräldrar i lifwet. En af
dem gick förut med et furubloss i handen, och de twå
andra understödde bruden, efter hwilken bars en slända
omlindad med ull.

PARASATI, (Ind. M.). Schiwa förenande de båda könen.
Nagre Indiske filosofer påstå at Parachiwa o. Parasati
äro twå fullkomliga warelser, högre än Schiwa, den de
frambragte genom sin allmagt, likasom Wischnu och
Brahma; men som de helige böckerne icke nämna något
derom, och dessa twenne warelser äro i Schiwatempel,
samt föreställas under dess bild med dess attributer,
så synas de höra anses såsom en och samma Gud.

PARASCHIVA (Ind. M.) Schiwa förenande de båda könen.

PARASITER, undertjenare ell. lägre prester hos
Gudarne. Det war de som samlade och walde hwetet för
gudstjensten. Nästan alla Gudar hade sina P., hwilka
anställde wissa offer gemensamt med de qwinnor som
haft blott en man. Desse P. stodo i mycket anseende
hos Romarne, der de kallades Epulones. De som tjente i
Herkulis tempel woro storätare, såsom han sjelf, och
deraf har ordet Parasitus fått en elak bemärkelse.

PARASITION, Gudarnes spannmålsmagasin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free