- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
252

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Paralos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i dyrbara käril, och rida öfwerallt på
Paj dul dul, djur m. hjortfötter,
tigerswans och qwinnohufwud, och åtföljda
af otaliga himmelskt sköna qwinnor,
enkom skapade för de utwaldes nöjen.

(Afr. M.) De fleste Negrer på
Guldkusten inbilla sig, at efter döden
komma de til en annan werld, der de
få samma rang som de haft här. De
tro äfwen at allt hwad deras
slägtingar offra för at fira deras begängelse,
återfå de i den andra werlden. –
Hottentotterne hafwa en högst
ofullkomlig ide om det tilkommande
lifwet, samt om ewiga straff och
belöningar. En af dem frågade helt
enfaldigt den resande Kolbens, om i
paradiset funnes kor, oxar och får.
Inbyggarne i konungariket Benin tro at
P. är beläget på något ställe i hafwet.

(Amer. Myth.). Flere wildar wid
Missisipi tro at, til belöning för
deras tapperhet och fromhet, flyttas de,
efter döden, til et lyckligt land der
jagten blir god och ymnig. –
Virginiernes P. består i ägandet af några
lapprissaker, såsom tobak och pipa,
samt i nöjet at dansa o. sjunga med
en fjäderkrona på hufwudet och
ansigtet måladt med åtskilliga färger. Detta
P. ligger i wester, bakom bergen; och
ehuru futtig sällheter der är, finna de
den likwäl för stor för småfolket: det
är blott Werowances och prester som
få inträde i detta paradis. –
Floridaboerne tro at dygdiqe mäns själar
efter döden upfara til himmelen och
wistas bland stjernorna.

(Mex. M.). Mexikanerne trodde at
paradiset låg bredwid solen. De som
dött under en tapper strid för
fäderneslandet, intogo der den yppersta rang
och näst dem de olycklige, som blifwit
slagtade til Gudarnes ära.

PARALOS, Athéns heliga skepp, war
föremål för en synnerlig wördnad, och
nyttjades blott i wigtiga stats- och
religionssaker. Dess ursprung är osäkert.
Suidas säger at det hade namn efter
en hjelte. Någre påstå at man äfwen
kallade P. det skepp på hwilket
Theseus återförde til deras fädernesland
de unga flickor, som Minotaurus skulle
förtära.

PARALUS, en hjelte, ansedd at
hafwa warit den förste som seglat på
en galer eller långt fartyg.

PARAMESE, första strängen på
tetrachordum diazeugmenon, som war
helgad åt Mars.

PARAMMON, et tilnamn
hwarunder Eléerne gjorde libationer til
Mercurii ära, emedan de upbyggt hans
tempel på et sandfält.

PARANETE, sjette strängen på
lyran, helgad åt Jupiter.

PARANYMPHUS war hos Grekerne
et slags tjensteman, som borde
iakttaga bröllopets heder, foga anstalt om
bröllopsmaten o. andra förfriskningar,
samt hafwa wården om dörren til
brudfolkets sängkammare. Hos Romarne
war P. en ung man, hwilken
antingen til fots ell. i wagn, såsom hos
Athenarne, der han kallades Parochos,
åkte ell. gick med brudgummen, när
bruden skulle hemtas til hans hus. De
woro tre til antalet, och måste alla
hafwa sina föräldrar i lifwet. En af
dem gick förut med et furubloss i
handen, och de twå andra understödde
bruden, efter hwilken bars en slända
omlindad med ull.

PARASATI, (Ind. M.). Schiwa
förenande de båda könen. Någre
Indiske filosofer påstå at Parachiwa o.
Parasati äro twå fullkomliga warelser,
högre än Schiwa, den de frambragte
genom sin allmagt, likasom Wischnu
och Brahma; men som de helige
böckerne icke nämna något derom, och
dessa twenne warelser äro i Schiwas
tempel, samt föreställas under dess bild
med dess attributer, så synas de böra
anses såsom en och samma Gud.

PARASCHIVA (Ind. M.) Schiwa
förenande de båda könen.

PARASITER, undertjenare ell. lägre
prester hos Gudarne. Det war de som
samlade och walde hwetet för
gudstjensten. Nästan alla Gudar hade sina
P., hwilka anställde wissa offer
gemensamt med de qwinnor som haft blott
en man. Desse P. stodo i mycket
anseende hos Romarne, der de kallades
Epulones. De som tjente i Herkulis
tempel woro storätare, såsom han sjelf,
och deraf har ordet Parasitus fått en
elak bemärkelse.

PARASITION, Gudarnes
spannmålsmagasin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free