Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pelopidæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. med et dylikt offer. Man åt icke
af det slagtade offerdjuret, och det fick
icke gå genom Jupiters tempelport.
PELOPIDÆ, Atreus och Thyestes,
söner af Pelops. Detta namn gifwes
äfwen åt dem som äro lika grymme
och brottslige; hwadan adj. Pelopeius
för lastbar.
PELOPS, son af konung Tantalus,
nögades lemna landet för det krigs
skull som Tros hade förklarat honom,
för at hämnas sin son Ganymedis död,
eller enligt andra, för de
jordbäfningar hwarmed landet war hemsökt; och
begaf sig til Grekland o. konung
Œnomaus, som emottog honom med
godhet. Han blef kär i prinsessan
Hippodamia, anmälte sig såsom friare,
och lyckades. Innan han inlät sig i strid
emot Œnomaus, gjorde han et offer
åt Minerva Cydonia, och med hennes
nåd blef han förmäld med
Hippodamia, samt konung i Pisa. Med denna
stad förenade han Olympia och flera
andra landsträckor, hwarmed han ökade
sina stater, dem han gaf namnet
Peloponnesus. Fabeln säger at
Neptunus, intagen i den sköna P., tog up
bonom til himmelen för at skänka i
nektar; men som, genom Tantali brott,
P. fallit i onåd, blef han återsänd til
jorden. Då frågan blef at genom
kappkörning förtjena Hippodamia,
behagade Neptunus, som bibehållit tycke
för sin fordna munskänk, göra honom
present af en wagn och twå wingade
hästar, med hwilka han nodwändigt
skulle winna segern. Ovidius berättar
en annan fabel om P. “Gudarne
hade gjort besök hos Tantalus, då
hon, för at sätta deras gudomlighet
på prof. lät för dem anrätta sin son
ibland andra kötträtter. Ceres, som
hade starkare matlust än de andra,
hade redan fnallat i sig ena axeln, då
Jupiter märkte oråd, återgaf P.
lifwet, ersatte den förlorade axeln med
en af elfenben, och wräkte hans fader
i helwetet. – Œnomai kappkörning
med P. är föreställd i en bas-relief på
en sarkophag, utgifwen af Guattani.
Begge hade Quadrigœ: ell. fyrspända
wagnar. – P. som bortför
Hippodamia, frukten af sin seger, föreställes
på twenne basreliefer i Museum
Mattheiorum. T.3.f.29. – P. som efter
wunnen seger wattnar sina hästar, ses
på en sardonix i National-kabinettet,
och förklaras genom en wacker gravyr i
Monumens inédits de Millin. T.I.f.I.
PELOR, en af de krigare som
föddes af tänderna efter den af Cadmus
ihjelslagna draken.
PELORIA, en fest i Thessalien, som
liknade Romarnes Saturnalia. Då
Pelasgerne i Hœmonia anställde et
högtidligt offer åt Jupiter, kom en
främling, wid namn Pelorus, och
berättade dem at en jordbäfning hade gjort
en öppning emellan de närgränsande
bergen, samt at wattnet i en stor sjö
kallad Tempe hade flutit ur i floden
Peneus, och blottat en stor och wacker
slätt, som sedan blef den rygtbara
dalen Tempe. Denna behagliga
underrättelse emottogs med glädje;
främlingen inbjöds at deltaga i offret, och
alla slafwar fingo wara med i den
allmänna förlustelsen. Denna högtid
firades sedan hwart år. Thesialierne
undfägnade derwid både främlingar o.
slafwar, dem de tilläto alla slags
friheter.
PELORIS, en Nymf.
PELORUS, se PELORIA
PEMPHREDO, se PEPHREDO.
PEN, se PENNINUS.
PENATES, ryqtbare gudar i
hedendomen, som stundom förblandades med
enskilta husgudar, och i det afseendet
woro like med Larerne. Dionysius fr.
Halic. säger at Romarne kalla dessa
Gudar Penates. De som wändt detta
namn til grekiska, hafwa kallat dem
ömsom patrooi, genethlioi, ktäsioi,
mychioi och erkivi, allt efter deras
särskilta egenskaper. Samma
författare beskrifwer äfwen utseendet på de
Penater som fördes ifrån Troja, och
som man såg i et tempel nära
stortorget i Rom. De woro twå unge
sittande män med et spjut i handen.
De Trojanske P. säger Macrobius,
hade af Dardanus blifwit förde ifrån
Phrygien til Samothrake; Æneas
förde dem ifrån Troja til Italien.
Andre tro at desse P. woro Apollo och
Neptunus; men de som gjort
noggrannare undersökningar, säga at P.
äro de gudar genom hwilka wi andas,
af hwilka wi hafwa kropp och själ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
