Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penates ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likasom Jupiter, som är den
medlersta fina luftregionen; Juno, eller den
lägsta luftregionen närmast jorden; och
Minerva, som är högsta regionen af
den fina luften (æther). –
Tarquinius, underwisad i Samothrakernes
religion, ställde dessa tre
gudomligheter i samma tempel och under samma
tak. Desse Gudar, ell. Romarnes P.,
kallades de store Gudarne, de gode o.
de mägtige Gudarnes – Sedermera
kallades mera egentligt P. alla de
Gudar som man hade hemma i husen.
Suctonius berättar, at i Augusti
palats fans et stort rum för P.
Framför hans hus i springorna af muren
hade wäxt et palmträd, som han lät
föra til Husgudarnes borggård, och
med mycken omsorg befordra til wäxt.
– Som hwar och en hade frihet at
wälja sina enskilta beskyddare, så
tagas huspenaterne ibland de store
Gudarne, och stundom ibland förgudade
menniskor. En af de 12 taflornas lag
befaller at andaktsfullt anställa
offringar åt P., och oafbrutet fortsätta dem
i familjerne på det sätt husfäderne
hade inrättat dem. De förste P. woro
i början inga andre än förädernes
Manes, dem man ansåg för en
skyldighet at bewisa ära; men sedan
tillades alle Gudarne. – Penaternes
bilder ställdes på det hemligaste stället i
huset; der uprestes altaren åt dem,
lampor brunno, och åt dem offrades
rökelse, win och stundom slagtoffer.
Aftonen före högtidsdagen beröktes
sorgfälligt deras bilder, och beströkos med
wax för at blifwa glänsande. Under
Saturnalia anwändes en dag för at
fira Penaternes fest, och hwar månad
bestämdes ren dag til deras ära. Dessa
religiösa pligter grundade sig på det
stora förtroende hwar och en hyste för sina
P., dem man ansåg såsom
familjernes enskilte beskyddare, så at man icke
ens företog någon sak af wigt, utan
at rådfråga denn såsom slägtens orakel.
Nero försummade alla de andra
Gudarne, til förmån för en favorit-Penat.
Stundom medfördes deras bilder på
resor. Cicero frugtade at beswära sin
favorit-Minerva; när han skulle gå i
landsflykt, gick han at högtidligen
helga henne på Capitolium.
PENATIGER, Æneas’ tilnamn,
emedan han förde med sig Penaterne
ifrån Phrygien til Italien.
PENCESTE, en ö dit Argonauterne
anlände. Denna ö, rygtbar genom
Cereris gåfwor, är sannna ställe der
Pluto bortröfwade Proserpina.
PENEIA, PENEIS, Daphne, dotter
af floden Peneus.
1. PENELEUS, en af de fem
grekiske befälhafware som förde Bæotierne
til Troias belägring. Der dödade han
Coræbus I, IIioneus 2, och stupade
sjelf för Polydamas.
2. – Son af Hippalmus, war en
af Argonauterne, o. friade til Helena.
PENELOPE, dotter af Ikarius och
Peribæa, blef för sin skönhet begärd
til ägta af flera Grekiske prinsar. För
at undwika allt gräl emellan dem,
förmåddes de at täfla om hennes hand
wid de lekar han til deras ära lät
anställa. Ulysses segrade och blef gift
med prinsessan. Apollodorus påstor,
at Ulysses erhöll P. af fadern genom
Tyndari bewågenhet, åt hwilken
Ulysses hade gifwit et godt råd i
anseende til Helenas ägtenstap. Ikarius
wille i Sparta behålla qwar sin måg
och sin dotter; men Ulysses reste kort
efter bröllopet med henne til Ithaka.
– Dessa makar älskade hwarandra
mycket ömt, så at Ulysses gjorde allt
hwad han kunde för at slippa resa til
Troja; men hans knep tjente til
ingenting; han måste skiljas ifrån sin
älskade P. och lemnade henne en liten
kärlekspant. Han war borta i 20 år,
men under hela denna långa tid war
hon honom obrottsligen trogen, i trots
af alla försök. Hennes skönhet lockade
til Ithaka en mängd friare, som sökte
inbilla henne at Ulysses hade
omkommit wid Troia, och at hon borde
ingå nytt gifte. Enligt Homerus hade
hon 100 friare; men P. förstod alltid
at undwika deras efterhängsenhet, och
alltid genom ny list. Ibland annat
wäfde hon på en stor slöja, och
förklarade för sina friare, at hon icke
ärnade gifta sig förr än hon fått slöjan
färdig, den hon ämnade til swepning;
en gång åt sin swärfader Laertes. Så
uppehöll hon dem i tre år, utan at
wäfwen wardt färdig, emedan hon om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
