Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penitenter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de icke kunna nedfälla dem mer. Desse
olycklige kunna hwarken äta ell. dricka,
utan genom de lärjungars tilhjelp som
dem åtfölja. Flere låta nedgräfwa sig
och andas blott genom et litet hål;
på det sättet stå de en ansenlig tid
under jorden; någre åtnöjas at låta
begrafwa sig blott til halsen. En del
hafwa gjort det löftet at alltid stå
utan at lägga sig; de sofwa stående
emot en mur eller et träd; och för at
betaga sig all utwäg at sofwa beqwämt,
sticka de halsen in i wissa machiner
som likna et slags galler, hwilket de
aldrig kunna skilja sig wid. Andre
stå hela timmar på en fot med ögonen
på solen, och betrakta henne med en
synnerlig förnöjelse. För at hafwa
ännu mera förtjenst, hwila somlige på
ena foten o. stå på stortån, med begge
armarne i wädret; de ställa sig
emellan fyra kärl fulla med eld, och se stint
på solen. En del wisa sig alldeles
nakne för folket, för at ådagalägga
huru de äro alldeles utan passioner,
men twertom återgått i oskyldighetens
tilstånd, sedan de til Gudomligheten
öfwerlåtit sitt hjerta. Folket,
öfwertygadt om deras dygd, anser dem
såsom helgon, och tror at de få af Gud
allt hwad de begära. Hwar och en,
troende sig göra et stort fromhetswerk,
skyndar at bära mat til dem, och stoppa
den i munnen på dem som afsagt sig
händernas bruk, eller at twättaI dem;
några qwinnor äro så andäktiga at de
kyssa deras födslodelar o. tilbedja dem,
under det penitenten är inbegripen i
sina heliga funderingar. Deras antal
har likwäl minskats, sedan
Indianerne blefwo förtryckte och slafwar:
den ende som Sonnerat såg, hade
genomborrat kinderna med et jern som
gick twersigenom tungan, och war
nådadt utanpå kinden med en annan
jernbit som utgjorde en ring under hakan.
– Desse P. hafwa et godt förlag af
högmod och lycka bålt om sig sjelfwe,
samt anse sig såsom helgon. De
undwika noga at widröras af sämre folk
och Européer, af frugtan at derigenom
blifwa orenade; de tillåta icke heller
at någon widrör deras möbler; så
snart man nalkas dem, draga de sig
genast undan. De hysa et innerligt
förakt för alla dem som icke äro af
samma stånd som de, och anse dem
såsom ohalige; allt hwad de bära på
sig innefattar någon myster och
förtjenar en utmärkt wördnad.
PENNAN (DEN GUDOMLIGA),
(Mah. M.). En af Alkorans tolkare
säger: “at denna penna är skapad af
Guds finger, och at det är en
trosartikel at tro derpå. Ämnet är af
perlor, och den år så lång, at om en
ryttare i 500 år rede i fullt fyrsprång
längs utåt henne, skulle han knappast
hinna fram til ändan. Denna penna
skrifwer sjelfmant utan biträde af
främmande hand, både det förflutna, det
närwarande o. det tilkommande;
bläcket i henne är det aldrafinaste ljus.
Engeln Seraphael är den ende som
kan läsa hwad denna underbara penna
skrifwer: hon har 80 spetsar, som
ända til domedagen upteckna allt hwad
som skall hända har i werlden.”
PENNIN, PENNINUS, en hjelte,
som folket på Penninska bergen
erkände för sin Gud, och efter hwilken
Apenninerne hafwa sitt namn.
Epithetet Optimus Maximus, som man
funnit på fotställningen af hans bild,
har gifwit anledning at tro honom
wara Jupiter. Men karbunkeln på
en pelare, som war helgad åt honom,
och kallades Pennini öga, bewisat at
det war Solen, som i Egypten likaså
föreställdes genom Osiris’ öga.
PENNIPES, den wingfotade, Perseus.
PENTAKLA, en magisk term wid
beswärjningar, som gifwes at et
insegel intryckt antingen på pergament
af ofödd kidling, eller på någon
metall, guld, silfwer o.d. Man kan icke
göra någon magisk operation til
andebeswärjning, utan at hafwa detta
insegel, som innefattar Guds namn.
P. göres i det man innesluter en
triangel i twå cirklar, och i triangeln
läses: formatio, reformatio,
transformatio. Wid sidan af triangeln
står ordet agla, som är mycket
kraftigt för at hejda andarnes elakhet.
Skinnet hwarpå inseglet är tryckt,
bör wara beswuret o. wälsignadt; man
beswärjer äfwen bläcket och pennan
hwarmed namnen skrifwas. Derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
