- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
271

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penetrale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

natten ref up hwad hon hade wäft
om dagen; hwaraf uttrycket:
Penelopes wäf, om arbeten som aldrig bli
färdiga. – Wid sin afresa hade Ulysses
sagt åt P. at om han icke
återkomme ifrån Trojas belägrina, då hans
son wore skicklig at sjelf öfwertaga
regeringen, skulle hon til honom
öfwerlemna riket och palatset, ock wälja
sig en ny gemål. Tjuge år woro
förflutna, då hennes egna slägtingar
började öfwertala henne at gifta sig.
När hon slutligen icke kunde dröja längre,
föreslog hon sina friare, på Minervas
ingifwelse, at med båge skjuta ned en
ring, och lofwade at gifta sig med den
som först spände Ulyssis båge, och först
stöt sin pil genom alla de uphängda
ringarne. Flere försökte at spänna
bågen, men det wille icke lyckas.
Ulysses ensam, som hemkom förklädd
til tiggare, spände bågen och sköt ihjel
alla friarne. När man sade P. at
hennes gemål war hemkommen, wille
hon icke tro det; hon tog också kallt
emot honom, af frugtan at man wille
narra henne genom en bedräglig
likhet; men sedan hon genom de
oswikligaste bewis blef öfwertygad at det
war Ulysses, öfwerlemnade hon sig åt
den häftigaste glädje och kärlek. – P.
anses wanligen såsom den
fullkomligaste modell för ägta tro. Likwäl har
hennes dygd icke warit fri från förtal.
Pausanias säger, at Arkadiernes
tradition om P. icke stämmer öfwerens
med Thesprotiens skalder. Desse
föregifwa, at efter Ulyssis hemkomst, skänkte
P. honom en dotter som hette
Polyportha; men Mantinéerne påstå, at
då hennes man beskyllde henne at
hafwa infört oordning i huset, blef hon
bortkörd; at hon begaf sig til Sparta,
men återkom til Mantinea, der hon
slutade sina dagar. Man har äfwen
sagt, at innan hon blef gift med
Ulysses, hade Mercurius, förskapad til
bock, öfwerraskat henne då hon
waktade sin faders hjordar, o. gjort henne
en liten kidling, sedermera Guden Pan;
men man bör icke förblanda
drottningen på Ithaka med nymfen P. som
blef Pans moder.

PENETRALE, det innersta rummet
i huset, der Husgudarnes bilder stodo,
som derföre kallades.

PENETRALES DII, Penaterne eller
Husgudarne.

PENEUS, son af Oceanus och
Tethys, en flod i Thessalien, som flyter
ifrån berget Pindus, emellan berget
Ossa och Olympus, och fuktar dalen
Tempe. Den är namnkunnig hos
Skalderne, som diktat at på dess stränder
förwandlades Daphne til lagerträd.

PENIA, Fattigdoms-Gudinnan.
Plato berättar, at en dag när Gudarne
höllo et stort kalas, hade
rikedomsguden blifwit pirum och lagt sig at
sofwa wid salsdörren, då P., som
kommit dit för at samla
qwarlefworna efter måltiden, kom til honom,
behagade honom och fick sonen Cupido.

PENIN, se PENNINUS.

PENITENTER (Ind. M.) Detta
ord tages hos Indianerne i dubbel
mening. Först utmärker det en klass
af menniskor eller warelfer begåfwade
m. öfwernaturliga förmögenheter,
mägtige nog at hålla Gudarna stången,
hwilka det war nog at samla sig för
at känna det förflutna och förutse det
tilkommande, och hwilkas
utomordentliga botöfningar hade samma werkan
på stjernor och planeter, som
trollkarlarnes beswärjningar. För det andra
är det en klass munkar, som nu för
tiden göra sig en ära af at taga til
föredömen forntidens namnkunniga P.
Desse äro hos de hedniske Indianerne
detsamma som Fakirerne hos
Mongolerne: fanatismen bringar dem at
öfwergifwa allt, för at tilbringa et uselt
och eländigt lif. De fleste äro af
Schiwas sekt; det enda husgeråd de kunna
hafwa, är en Lingam, åt hwilken de
beständigt helga deras dyrkan, och en
tigerhud på hwilken de ligga. De
utöfwa mot sin kropp allt hwad en
ursinnig fanatism kan ingifwa.
Somlige sönderslita sig med piskhugg, ell.
fastsmida sig wid foten af et träd med
en kedja, den endast döden kan bryta;
andre göra det löftet at hela sin
lefnad bibehålla en beswärlig ställning,
t.ex. at alltid hålla händerna knutna,
så at naglarne, som de aldrig klippa,
med tiden trånga twersigenom
händerna. De finnas som alltid hålla
armarne i kors öfwer bröstet, ell.
händerna uplyftade öfwer hufwudet, så at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free