- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
291

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Philostephanos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärker Theorien, och den andra
Praktiken. Han föregifwer at denna
symbolista bild wisat sig för honom
såsom en qwinna, hwars strålande
anlete och eldfulla ögon bebådade
någonting gudomligt. Hennes wäxt tycktes
wara menniskors wanliga; stundom
uplyfte hon hufwudet til himmelen och
undandrog sig de swaga dödliges
blickar – Cochin afmålar Ph. såsom en
wacker qwinna försänkt i djupt
begrundande; hon är enkelt klädd,
håller en spira i ena handen och en bok
i den andra, arbetar at komma upför
et swårt och stenigt berg, samt stöder
sig på Förnuftets betsel. – I et
allegoriskt ämne af B. Picart som
föreställer Religionens
öfwerensstämmelse med Ph., har den symboliska
figuren åtskilliga attributer, som utmärka
de fyra delarne deraf. Hon är krönt
med en stjernkrans, för at utmärka
fysiken. En spira i wenstra handen
bet. moralen. Twå små Genier stå
bredwid henne; den ena håller en orm
som biter sig i stjerten, en symbol af
ewigheten, hwilket utmärker
metafysiken; och den andre bär en
probersten, för at uttrycka logiken, hwars
föremål är at skilja det sanna från
det falska.

2. – MORALISKA (Sinneb. l.).
En älskanswärd qwinna, men af
wördnadsbjudande utseende, håller et
wattenpass i ena handen, och med den
andra et tygladt lejon, som ligger
undergifwet och wördnadsfullt wid dess
fötter.

PHILOSTEPHANOS, som älskar
kronor ell. kransar, et Apollos tilnamn.

PHILOTIS, en af Nattens
döttrar som, enligt Hesiodus, utmärkte
missbruket af könskärleken.

2. – En slafwinna, som med sina
kamrater hjelpte Romarne at besegra
Fidenaterne. Se CAPROTINA.

PHILOTTUS, et namn som någre
författare gifwa åt Niobes man.

PHILOZOE, gift med Tlepolemus,
firade begängelselekar efter honom,
sedan han stupade wid Troia.

PHILTRUM, en dryck som troddes
befordra älskog. De gamle, som kände
dess bruk, åkallade, under dess
förfärdikande, afgrundens gudamagter.
Ingredienserne woro åtskilliga örter och
ämnen, såsom fisken Remora, wissa
grodben, stenen astroites och isynnerhet
hippomanes eller brunstslem. Delrio,
som räknar kärleksdrycken ibland
trolldom, tillägger at man derwid äfwen
nyttjat menniskosäd, reningsblod,
nagelspån, metaller, ormar, inelfwor af
fiskar och fåglar, samt at deri
stundom blandades wigwatten, grädda,
reliker, bitar af kyrkoprydnader o.d.

1. PHILYRA, dotter af Oceanus,
blef Saturni älskarinna. Gudens
gemål Rhea kom öfwer dem, då
Saturnus måste förskapa sig til häst och
skynda sig undan; och P. strök omkring
i Pelasgernes berg, der hon
framfödde Centauren Chiron. Hon fröjde
til den grad öfwer at wara moder för
et sådant widunder, at hon bad
Gudarna förwandla henne; och hon blef
et lindträd.

2. – Gift med Nauplius, och
moder til Palamedes.

PHILYREIUS, PHILYRIDES,
Chiron, son af Philyra.

PHIMACUS, en herde som underhöll
Philoktetes.

1. PHINEUS, son af Agenor,
regerade i Salmydessos i Thracien: han
hade gift sig med Cleobula 1, och fick
med henne twå söner, Plexippus och
Pandion. Men när han sedermera
öfwergaf henne, för at gifta sig med
Dardani dotter Idœa, wille denna
styfmoder göra sig af med styfsönerne,
och anklagade dem at hafwa welat
wanära henne, då den lätttrogne
Ph. lät sticka ögonen ur dem. För at
straffa honom begagnade Gudarne sig
af Nordanwädret, at beröfwa honom
synen. Wid samma tid
öfwerlemnades han åt Harpyernes förföljelse,
hwilka bortsnappade all maten på
Phineus’ bord, ell. skämde bort allt hwad
de widrörde, och plågade honom med
en ryslig hunger. Då Argonauterne
kommo til P., blefwo de wäl
emottagne af honom, och erhöllo ledsagare
som lotsade dem fram emellan de
Cyaneiska klipporna. Af erkänsla befriade
de honom ifrån Harpyerne, dem de
lagade på flykten. Diodorus säger at
Herkules hade bedt P. sätta i frihet
de twenne prinsarne som han kastat i
fängelse i menat då han icke godwilligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free