Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Philomelides ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290
Itys, och lät anrätta et kalas för sin gemål, i
anledning af festen. P. infann sig wid slutet af
måltiden och kastade barnens hufwud på bordet. Wid
åsynen häraf blir Tereus ursinnig och begär sina
wapen; men systrarne taga til flykten, stiga om bord
på et skepp som låg segelfärdigt, och komma til Athén
innan Tereus fick tid at sätta efter dem. Ovidius
säger at under flykten blef P. förwandlad til
näktergal, och Progne til swala. Tereus, som förföljde
dem, förbyttes til wipa, och Itys til steglitsa.
Pandion dog af sorg, när han fick höra alla dessa
ohyggligheter. Anakreon och Apollodorus säga, at
Philomela blef swala o. Progne näktergal. – Man har
anmärkt at Homerus, som talar om P. och om Itys, dödad
genom et misstag af modern, hwarken känt Progne ell.
Tereus. 3. – Moder til Patroklus, och gift med
Menætius. 4. – En af Priami döttrar.
PHILOMELIDES, 1. – konung på Lesbos, utmanade alla
främlingar som kommo til hans ö, at brottas med honom.
Ulysses kufwade hans högmod och slog honom til jorden,
hwaraf alle Grekerne hade en innerlig förnöjelse. 2. –
Patroklus, son af Philomela 3.
PHILOMELUS, broder til Plutus. Som han icke kunde
förlikas med sin äldre broder, och war bragt i
yttersta trångmål, köpte han sig oxar, upfann plogen,
och fortjente genom sitt arbete så mycket, at han
kunde hafwa en am ständig bergning. Ceres blef rörd af
hans bemödanden och glad öfwer hans uptäckt, tog honom
ifrån jorden och satte honom ibland stjernbilderne på
himmelen. Se BOOTES.
PHILOMIRAX. Under detta namn hade Diana et tempel i
Elis, som låg nära en öfningsplats för ungdomen.
PHILONIS, 1. – et tilnamn för Dœdalions dotter Chione.
2. – Gemål åt Hesperus ell. Lucifer, samt moder til
Ceyx o. Dœdalion.
PHILONOE, 1. – dotter af konung Jobates och gift med
Bellerophon. 2. – Dotter af Tyndarus o. Leda. Diana
gjorde henne odödlig.
PHILONOME, 1. – Cyeni andra gemål, sedan han förlorat
sin förstamaka Proklea. Hon blef dödligt kär i sin
styfson Tenes. Då han wagrade at wara henne til nöjes,
beskyllde hon honom hos hans fader at hafwa welat
förföra henne. Cycnus war lätttrogen, inläste sonen i
en stor kista o, kastade honom i hafwet; men Neptunus
lagade at kistan flöt fram til ön Leukophrys, der
Tenes blef wäl emottagen och erkänd såsom konung. Ön
blef efter honom kallad Tenedos. 2. – Dotter af
Nyctimus o. Arkadia, war tärna hos Diana. Mars
förklädd såsom herde, gjorde henne til moder för
twenne barn, dem hon lade i skogen Erymanthus emedan
hon fruktade faderns wrede. Barnen föllo ned i en
ihålig ek, der en warginna låg med sina ungar; hon gaf
barnen di. Herden Telephus, som blef warse detta, tog
begge barnen, upfostrade dem, samt kallade dem
Lykastus och Parrhasius. De efterträdde sin fader på
Arkadiens thron.
PHILONOMUS, en son as Elektryon 1. och Anaxo.
PHILOSOPHIEN 1. – (Sinneb.lär.) Afranius gör henne til
dotter af Erfarenheten och Minnet. Hon föreställes
såsom en qwinna i allwarsam och tankfull ställning; et
dyrbart diadem pryder hennes majestätiska änne. Hon
sitter på en hwit marmorlänstol, hwars båda
sculpterade armar föreställa bilder af dem fruktsamma
naturen. Denna symboliska figur håller twenne böcker;
på den ena läses Naturalis, och på den andra Moralis.
Rafael, af hwilken denna bild är lånad, har äfwen
welat utmärka denna elementerna, föremål för
filosofiska undersökningar, gemom de olika färgerna i
draperiet. Lusten är uttryckt genom det himmelsblå
draperiet öfwer axlarna; elden genom den röda tunikan;
wattnet genom det sjögröna draperiet öfwer knäna;
jorden genom det gula som räcker ned til fötterna. Twå
små Genier wid sidan af hufwudfiguren uppehålla denna
inskrift: Causarum cognitio, kännedom om orsakerna. –
Boethius, i sitt porträtt öfwer Philosophien låter
henne hålla böcker i ena handen och en spira i den
andra. Nere på roben ses grekiska bokstafwen θ, och på
magen et Π, af hwilka den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
