Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pluto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
311
Stundom håller han nycklar i handen, för at utmärka at
lifwets portar äro ewigt stängde för dem som komma til
hans rike. Orpheus gifwer honom detta attribut, och så
föreställdes han i Elis. – Pindarus gifwer honom et
frö, likasom åt Mercurius, för at ledsaga skuggorna.
Han ägde äfwen et frugtanswärdt swärd; men förekommer
sällan på monumenter med detta wapen. På Jupiters
begäran brukade P. det en enda gång för at rädda
oskulden. Pelevs, fastbunden wid et träd på berget
Pelion, och blottställd för willdjurens raseri, på
Akasti befallning, såg sina band sönderslitas af
Pluto, som lånade honom sitt swärd för at straffa
Astydamia, konungens gemål, hwilken sanningslöst hade
an gifwit honom. – Ofta ses han åka i en gammalmodig
wagn, dragen af 4 swarta och ystra hästar, som, enligt
Claudianus, hette Orphneus, Æthon, Nycteus och
Alastor. – Homerus, i sin hymn til Ceres, säger at
Gudens wagn war af guld; en yppighet som passade Dis,
herre öfwer guldet och de grufwor som frambringa det.
– Romarne, som anslagit wården af en wiss kroppsdel åt
hwarje öfwergud, hade utsett ryggen åt Pluto. Folken i
Italien helgade åt honom lampor. Ett af de attributer
som man oftast ser åtfölja honom, är cypressen. De som
offrades åt honom woro prydde med sådana kransar, och
Gudens prester buro alltid kläder beströdda med
cypress. Utom de ofwan nämnda wäxter, som woro helgade
åt honom, war äfwen Zymbeln eller Serapias, emedan den
lades på Serapis altaren, hwilken war densamma som
Pluto. – På baksidan as en medalj öfwer kejsar
Gordianus Pius ser man en Jupiter Ditis-bild, en
dubbel Gudomlighet dyrkad under bild af en enda, som
föreställde, på ena sidan, Jupiter, herrskare öfwer
himmel och jord, och på den andra Plutus eller Pluto,
som förestår alla underjordiska ställen. Det är också
under dessa twenne förhållanden denne Gud är
föreställd på andra medaljer, ömsom med en örn i högra
handen, ömsom med Cerberus wid sina fötter, och någon
gång en stjerna, för at beteckna dess magt i himlarna.
– Forntiden har ganska få målare som föreställt P.
Konung Mnasson i Elatia köpte för 300 silfwer-miner
(4500 R:dr B:co) en tafla öfwer Pluto, af den grekiske
målaren Asklepiodorus. Ibland de 12 Öfwergudarne, som
woro målade af Euphranor ifrån Korinth, sågs Plutos
frugtanswärda bild. Athenaren Nicias målade honom
äfwen, och skänkte taflan åt sitt fädernesland, hellre
än at sälja den för 60 talenter (54,000 R:dr B:co). –
Den händelse i Plutos historie, som nyare tiders
målare wanligast bearbetat, är det ögonblick, då den
dittils obeweklige Guden blir betagen af Orphei röst,
och återgifwer honom Euridice.– At förbigå flere, som
mer eller mindre lyckats at måla helwetesmonarken, må
endast nämnas Aug. Caraggio, som i stora salen hos
Hertigen af Modena gjort sitt mästerstycke i en tafla
öfwer Pluto. Hon är så fullkomlig, at Italienarne
aldrig kalla den annat än il Famoso, den rygtbare
Pluto. – Giulio Romano har äfwen målat honom. Guden
åker i en char som drages af 4 swarta utmerglade
hästar; håret står å ända och ögonen gnistra. Denna
rygtbara tafla sitter i Hertigliga Palatset T nära
Mantua, öfwer spiseln i Jättarnes sal, hwars murar
föreställa ruiner och ramlande pelare. När man gör up
eld i spiseln, är Plutos ställning så fördelactig, at
det ser ut som bure det af med honom bus i
helweteseld.– Rafael har också målat Pluto i sin tafla
öfwer Gudarnes församling. – Museum Napoleon äger en
wacker bröstbild af denne Gud; til attributer har han
en Modius (et romerskt wåt- och torrwarumått, som höll
3 kannor, 8½ ort) och et strålprydt diadem. – Hos
Etrurierne föreställdes Pluto alldeles naken.
PLUTODOTER, rikdomsgifwaren, ett af Apollos tilnamn.
PLUTUS, rikdomens Gud, räknades ibland de
underjordiska Gudarne, och war född på Kreta af Jasion
och Ceres. Aristophanes, i sin komedi Plutus, säger at
denne Gud hade i sina unga år en ganska god syn; men
då han lät Jupiter förstå, at han endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
