Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pluto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stundom håller han nycklar i handen,
för at utmärka at lifwets portar äro
ewigt stängde för dem som komma
til hans rike. Orpheus gifwer honom
detta attribut, och så föreställdes han
i Elis. – Pindarus gifwer honom et
frö, likasom åt Mercurius, för at
ledsaga skuggorna. Han ägde äfwen et
frugtanswärdt swärd; men förekommer
sällan på monumenter med detta
wapen. På Jupiters begäran brukade P.
det en enda gång för at rädda
oskulden. Pelevs, fastbunden wid et träd
på berget Pelion, och blottställd för
willdjurens raseri, på Akasti
befallning, såg sina band sönderslitas af
Pluto, som lånade honom sitt swärd
för at straffa Astydamia, konungens
gemål, hwilken sanningslöst hade
angifwit honom. – Ofta ses han åka i
en gammalmodig wagn, dragen af 4
swarta och ystra hästar, som, enligt
Claudianus, hette Orphneus, Æthon,
Nycteus och Alastor. – Homerus, i
sin hymn til Ceres, säger at Gudens
wagn war af guld; en yppighet som
passade Dis, herre öfwer guldet och de
grufwor som frambringa det. –
Romarne, som anslagit wården af en wiss
kroppsdel åt hwarje öfwergud, hade
utsett ryggen åt Pluto. Folken i
Italien helgade åt honom lampor. Ett
af de attributer som man oftast ser
åtfölja honom, är cypressen. De som
offrades åt honom woro prydde med
sådana kransar, och Gudens prester buro
alltid kläder beströdda med cypress.
Utom de ofwan nämnda wäxter, som
woro helgade åt honom, war äfwen
Zymbeln eller Serapias, emedan den
lades på Serapis altaren, hwilken war
densamma som Pluto. – På baksidan
af en medalj öfwer kejsar Gordianus
Pius ser man en Jupiter Ditis-bild,
en dubbel Gudomlighet dyrkad under
bild af en enda, som föreställde, på
ena sidan, Jupiter, herrskare öfwer
himmel och jord, och på den andra
Plutus eller Pluto, som förestår alla
underjordiska ställen. Det är också
under dessa twenne förhållanden denne
Gud är föreställd på andra medaljer,
ömsom med en örn i högra handen,
ömsom med Cerberus wid sina fötter,
och någon gång en stjerna, för at
beteckna dess magt i himlarna. –
Forntiden har ganska få målare som
föreställt P. Konung Mnasson i Elatia
köpte för 300 silfwer-miner (4500
R:dr B:co) en tafla öfwer Pluto, af
den grekiske målaren Asklepiodorus.
Ibland de 12 Öfwergudarne, som woro
målade af Euphranor ifrån Korinth,
sågs Plutos frugtanswärda bild.
Athenaren Nicias målade honom äfwen,
och skänkte taflan åt sitt fädernesland,
hellre än at sälja den för 60 talenter
(54,000 R:dr B:co). – Den händelse
i Plutos historie, som nyare tiders
målare wanligast bearbetat, är det
ögonblick, då den dittils obeweklige
Guden blir betagen af Orphei röst, och
återgifwer honom Euridice.– At
förbigå flere, som mer eller mindre
lyckats at måla helwetesmonarken, må
endast nämnas Aug. Caraggio, som
i stora salen hos Hertigen af Modena
gjort sitt mästerstycke i en tafla öfwer
Pluto. Hon är så fullkomlig, at
Italienarne aldrig kalla den annat än
il Famoso, den rygtbare Pluto. –
Giulio Romano har äfwen målat
honom. Guden åker i en char som
drages af 4 swarta utmerglade hästar;
håret står å ända och ögonen gnistra.
Denna rygtbara tafla sitter i Hertigliga
Palatset T nära Mantua, öfwer
spiseln i Jättarnes sal, hwars murar
föreställa ruiner och ramlande pelare.
När man gör up eld i spiseln, är
Plutos ställning så fördelagtig, at det
ser ut som bure det af med honom
bus i helweteseld.– Rafael har också
målat Pluto i sin tafla öfwer
Gudarnes församling. – Museum Napoleon
äger en wacker bröstbild af denne Gud;
til attributer har han en Modius (et
romerskt wåt- och torrwarumått, som
höll 3 kannor, 8½ ort) och et
strålprydt diadem. – Hos Etrurierne
föreställdes Pluto alldeles naken.
PLUTODOTER, rikdomsgifwaren,
ett af Apollos tilnamn.
PLUTUS, rikdomens Gud, räknades
ibland de underjordiska Gudarne, och
war född på Kreta af Jasion och
Ceres. Aristophanes, i sin komedi
Plutus, säger at denne Gud hade i sina
unga år en ganska god syn; men då
han lät Jupiter förstå, at han endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
