- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
326

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prahdi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

til ett enda. Det är en qwinna af
ädelt utseende, prägtigt kläds, med
gyldene krona, i wenstra handen planen
til en kostbar byggnad, och den högra
stödd på en bildstod af Pallas.

PRAHDI (Siam. M.), et slags
bönkapell ell. allmän sal i hwarje
talapoin-kloster. Det är försedt med små
luckor hwarigenom dagen insläppes.

PRAH-PRUMB, en afgud hos folket
på Camboja.

PRAKTIKEN (Sinneb. l.) Ripa
har föreställt den som en gumma, med
lutande hufwud, en passare i ena
handen, och et wåglod i den andra, samt
klädd i arbetskläder. Gravelot ger
sin figur et winkelmått och en passare.
Et öga i en hand, liggande på stenen
som tjenar henne til bord, uttrycker
den noggrannhet som en fulländad
werkställighet fordrar; och likasom lampan
och sköldpaddan äro symboler af
arbete och trägenhet, så är den på
bordet ritade cirkeln en symbol af den
fullkomlighet hwartil praktiken bör sträfwa.

PRA-MOGLA, en rygtbar lärjunge
af Sommona-Codom hwars bild
Siameserne ställa til höger bakom
mästarens. De berätta, at P., rörd af
de olyckliges böner i helwetet,
kullwräkte jorden, och samlade i sin flata
hand all helwetes eld, i full föresats
at släcka den. Men det war icke så
lätt at utföra detta kärlekswerk.
Elden i handen brann så förbannadt, at
den uttorkade de djupaste floder; allt
som kom dem nära, brann up i
ögonblicket. P. blef brydd, tog sin tilflykt
til Sommona-Codom, och bad honom
släcka den eld hwarwid så många
otalige olycklige stektes. Detta war
werkligen et lapprisgöra för denne, som
war ofantligt heligare än sin lärjunge;
men denna gång rådfrågade han mera
sin klokhet än sitt ömma hjerta: han
befarade at om menniskorna icke mera
hejdades af frugtan, skulle de
öfwerlemna sig åt de rysligaste
utswäfningar; och för sjelfwa mensslighetens
eget bästa wägrade han lärjungen den
nåd han begärde.

PRA-RAFI (Siam. M.) eremiter,
om hwilka Siameserne berätta
underbara saker. De föra en ganska helig
och sträng wandel,på ställen fjerran
aflägsna från menniskor. De sägas
hafwa en fullkomlig kännedom om
naturens mest förborgade hemligheten, om
konsten at göra guld och andra ädla
metaller. Alla dessa hemligheter äro
med stora bokstäfwer graverade på
murarne som omgifwa werlden. Se
VERLDENS SKAPELSE(SYSTEMET OM, 20);
och det är der de hemta sin uplysning,
genom den lätthet de hafwa at komma
dit. Det finnes icke något underwerk
som öfwergår deras krafter. De
antaga alla slags former, uphöja sig i
luften och begifwa sig hwart de behaga.
Men ehuru de kunna göra sig
odödlige, emedan de känna alla medel at
förlänga sin lifstid, offra de den
likwäl åt Gud hwart tusende år,
derigenom at de friwilligt upoffra sig
sjelfwa åt Honom på et bål, utom en enda,
som blir qwar för at upwäcka de
andra. Det är lika farligt som swårt
at råka dessa underbara eremiter.
Talapoinernes böcker underwisa likwäl
om wägen och sättet at komma til de
ställen som af dem bebos.

PRASIÆ, en stad i Attika, rygtbar
genom et Apollo-tempel, dit man
skickade förstlingen som man wille helga
åt denna Gud på ön Delos.

PRASUM, en liten stad på Kreta,
med et tempel åt Jupiter Dictaus.

PRASTIA, en hamn på
Peloponnesus, i hwars grannskap war et tempel
upbygdt åt Ino, der et rygtbart
orakel i drömmar upräckte framtiden.

PRATSAMHET (Sinneb. l.) Denna
last är i et gammalt grekiskt epigram
utmärkt genom en spillkråka.

PRAVARTI (Ind. M.), en klass af
religiösa dygder, som innefattar twenne
artiklar, neml. Ischetam o. Burtam.
Den förra innehåller de handlingar
som äro gjorda wid religiösa
ceremonier; men at bygga tempel och
allmänna herbergen för resande, at
uttappa träsk, plantera alléer, o.d.: alla
dessa goda werk och gerningar kallas
Burtam; de som dem utöfwa skola dö
under den tid solen närmar sig til
söder, och om natten före den dag då
månen är i andra qvarteret; efter
döden komma de til månens land, der
de blifwa lycklige allt efter deras
förtjenster. Se NIVARTI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free