Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Praxidice ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PRAXIDICE, 1. – en Gudamagt hos
de gamle, som för menniskorna
utmärkte den rätta medelwäg de borde
hålla i tal och gerningar. Det är
Gudinnan för hofsamhet, beskedlighet
och måttlighet. Hesychius, som
beskrifwer henne såsom den Gudomlighet,
hwilken lägger sista handen wid
gerningar o. ord, säger at hennes bilder
bestodo blott i et hufwud, för at
utmärka huru det är hufwudet allena
som bör regera menniskan. Af
samma skäl offrades åt henne endast
hufwudet af slagtoffren. Då Menelaus
återkom ifrån Troja, helgade han et
tempel åt denna Gudinna och åt
hennes båda döttrar, Enigheten och
Dygden, under det enda namnet Praxidice.
Hennes fader war Soter ell den
widmagthållande Guden, och hennes
döttrar Homonoe (Endrägten) och Arete
(Dygden). Alla Gudinnans tempel
woro öppna ell. utan tak, för at
utmärka at all wishet kommer ifrån
himmelen, wishetens enda källa. Någre
hafwa förblandat henne med
Alalkomenia, andre med sjelfwa Minerva.
Somlige hafwa äfwen påstått at hon
war densamma som Laverna.
2. – En nymf, moder til Cragus.
1. PRAXIDICER, Inwånarne i
staden Aliartus kände, enligt Pausanias’
upgift, flera Gudinnor under detta
namn, som hade et tempel i Messenien:
en ed wid dessa gudomligheter, kunde
aldrig brytas.
2. – Minervas ammor. De woro
döttrar af Ogyges, och hette:
Alalkomenia, Aulis och Telsinia.
PRAXIERGIDER, prester i Athén,
som samma dag Plynteria inträffade,
firade mysterier som höllos hemliga.
PRAXIS. Under detta namn hade
Venus et tempel i Megara.
1. PRAXITHEA, dotter af
Phrasimus o. Diogenia, och gift m.
Erechtheus , med hwilken hon hade tre
söner, Cekrops, Pandarus och Melion,
samt fyra döttrar, Proerisa, Creusa,
Chthonia och Orithyia 3.
2. – Dotter af Erechtheus, offrades
af sin fader tillika med twenne systrar,
för at åtlyda et orakels befallning.
3. – En dotter af Thestius, hade
med Herkules sonen Nephus.
PRAW (Ind. M.) Detta ord
som på Avaspråket bet. Herre, är
epiteth för en helig byggnad. Det är
äfwen en titel för fursten och preston;
och ofta nyttjas den af en ringare när
han talar wid sin förman. Se PHRA.
PREMA, en romersk Gudinna, med
tilnamnet Mater, som hindrade en ung
hustru at krångla när mannen wille
fullgöra sin ägtenskapspligt.
PRESBON, son af Phryxus.
Enligt Pausanias kom han åter i
besittning af sin farfaders stater.
PRESTEMBETET. Det tilhörde
fordom familjecheferne och öfwergick
derifrån til cheferne för folken. Hos
Grekerne förrättade Furstarne det mesta af
det som tilhörde prestembetet;derföre
buro de alltid bredwid swärdet en knif
hängande i fodral, hwilken ensam war
för detta ändamål. Sedan war det
hela familjer, hwilka det ensamt ålåg
at hafwa wård och inseende öfwer
offren och wissa Gudomligheters dyrkan.
Se DADUCHI, LYCOMEDES. – Hos
Romarne börjades presters inwigning
på samma gång som Gudarnes
dyrkan; och Romulus utwalde twå
personer af hwar Curia, dem man
hedrade med prestwärdigheten. Numa,
som ökade Gudarnes antal, ökade
äfwen deras presters antal. I början
anförtroddes detta höga kall endast åt
Patricier; men folk-tribunerne
werkade så mycket, genom skrik och
intriger, at Plebejerne deltogo med adeln
nästan i alla delar af prestembetet. I
början utwaldes desse prester af det
Collegium i hwilket de ingingo, men
sedermera företog Tribunen Licinius
Crassus sig at öfwerföra denna
rättighet på folket, dock utan framgång.
Domitius Ahenobarbus gick sedan
lyckligt igenom med saken. Folket erhöll
således walrättighet, och Collegerne
endast at uptaga dem i sin corps. Då
Sulla blef Dictator, ställde han allt
på gamla foten, och fråntog folket den
rättighet det tilwållat sig. Men denna
förändring warade icke länge:
Tribunen Atius Labienus uplifwade lagen
Domitia, hwilken Marcus Antonius
åter uphäfde; och slutligen tilwållade
kejsarne sig den rätt, som folket och
Pontifex hade sökt at frånrycka
hwarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
