Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Priapeia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330
och utsträckte gränserna af sitt rike, som blef mycket
blomstrande. Då hans son Paris hade bortröfwat Helena,
gingo Grekerne at belägra Trojanerne i deras egen
stad, den de intogo och förstörde. Priami talrika
slägt omkom med honom sjelf, och alla hans barn hade
et olyckligt öde. P. blef dödad af Pyrrhus midtibland
sina Gudar; och det tjente honom til ingenting at
omfamna Jupiter Hercei altare: Achillis son ryckte
honom derifrån i hans gemåls närwaro, samt genomrände
hans kropp med sitt swärd. Enligt skalden Lescheus
dödades P. icke framför nämnde altare, utan blef
endast med wåld sliten derifran, och då han hade
släpat sig fram til porten af sitt palats, mötte han
der Pyrrhus, som icke hade swårt at beröfwa honom
återstoden af et lif, förstördt af ålderdom och
olyckor. – Man wer at P. haft många barn med sina
gemåler och frillor. Med sin andra gemål Hekuba hade
han Hektor, Paris, Delphobus, Helenus, Polites,
Antiphus, Hipponous, Polydorus, Troilus och Creusa,
gift med Æneas, Laodice, Polyxena och Cassandra. –
Homerus afmålar honom såsom en wis furste, rätttrådig,
belefwad, men förblindad af sin fwaghet för sonen
Paris. – En antik bas-relief wisar P. då han räcker
handen åt Pentheslea, Amazonernas drottning, som
kommer at bjuda honom hjelp. En annan bas-relief
föreställer honom då han af Achilles begär Hektors
döda kropp, och kyssar handen på sin sons mördare. Den
rygtbare Vien har målat P. i det ögonblick han til
Troia återför sin sons lik; och Garnier har föreställt
honom omgifwen af sin famjii, som är tröstlös at se
Achilles så ohyggligt behandla Hettors lik. 2. –
Sonson af Polites, och den förres sonson, war en af
Æneas’ följeslagare.
PRIAPEIA, 1. – fester til Priapi ära. Ibland de
minnesmärken som Boissari låtit gravera, finnes en
bas-relief som föreställer denna Gudens förnämsta
högtid. Det är qwinnor som fira den. Den ansenligaste
ibland dem, förmodligen prestinnan, begjuter Gudens
bild, under det andra bjuda honom korgar fulla med
frukt och käril fulla med win, såsom åt trädgårdarnes
o. landsbygdens Gud. Man ser andra som dansa och spela
på et instrument nära liknande et tunnband: twå spela
på flöjt, en annan håller en sistrum, som bewisar at
det war en egyptisk fest; en annan, klädd som
Bacchant, bär et barn på axlarna; fyra äro sysslosatta
med at offra en åsna. Denna, som har et bredt band
midtom kroppen, har redan fått dråpslaget, och blodet
nedströmmar i et bäcken. Bredwid offerprestinnan ses
et fodral med flera knifwar. 2. – Oanständiga figurer
til Priapi ära, hwilka uphängdes på Gudens bildstoder.
PRIAPESÆUS, et Apollos tilnamn efter staden Priapus,
der han hade et rygtbart tempel och orakel.
PRIAPINA, et Dianas tilnamn, genom hwars tilhjelp
Lucullus trodde sig besegra Mithridates, emedan dennes
soldater plundrat hennes tempel och bortfort hennes
bildstod.
PRIAPUS, war son af nymfen Najas ell. Chione: enligt
andra hade Venus aatt ur at möta Bacchus då han
segrande återkom ifrån Indien, och P. blef frukten af
detta möte. Juno, swartsjuk på sin dotter, skadade
genom hexerier det barn som Venus bar i sitt sköte, så
at det framkom med en ofantlig lem. Så snart P. war
framfödd, lät modern upfostra honom på Lampsacus, der
han blef en förskreckelse för alla männer, emedan
deras fruar icke funno honom alldeles så utomordenlig;
men inwånarne, som blefwo angripne af en ovanlig
sjukdom, trodde sig deri se et straff för deras
obeskedliga bemötande mot Veneris son, kallade honom
tilbaka, och han blef et mål för deras allmänna
dyrkan. P. kallas hos skalderne Hellespontiacus och
Lampsacenus, emedan han dyrkades i Lampsacus, som låg
wid Hellesponten. P. war trädgårdarnes Gud, dem han
troddes wårda och göra fruktbärande; hwarföre ock
Romarne ställde hans bild i sina trädgårdar. Han,
likasom Pan, som ofta för emblem af naturens fruktsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
