- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
329

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prestinnor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefnadssätt war mycket strängt. Flere
dagar före en allmän fest, beredde de
sig til dess firande genom stränga
fastor och en noggrann återhållsamhet,
samt afhöllo sig ifrån ägtenskapets
nöjen. Flere drefwo kyskhetsnitet til den
grad, at de stympade sig sjelfwa. De
drucko aldrig starka drycker, och
anwände til stränga botöfningar den
mesta tiden som naturen bestämt för
hwilan. Det war icke i brist af medel
at njuta et gladt lif, ty de woro
mycket rike: utom de betydliga och wissa
inkomster de hade genom furstens
frikostighet, woro det widskepliga folkets
offergofwor en omätlig källa til
inkomster. Deras förnämsta arbete
bestod i at antända rökwerk til den
Gudens ära, som de ordentligen betjente
fyra gånger om dagen; at slagta
offerdjuren, och på högtidsdagarne
underwisa folket. De woro tillika store
trollkarlar, en wanlig talang för
afgudeprester. Hufwudämnet wid deras
maniska operationer war en salva af
flera giftiga djurs safter och några
andra ingredienser, såsom kåda, sot,
och isynn. en ört som hade den
kraften at förwrida hjernan. De samlade
en mängd ormar o.d. giftiga kräk,
dem de brände i Gudarnes närwaro.
Askan deraf, stött i en mortel tilhopa
med tobak, och blandad med
ofwannämnde saker, utgjorde denna
underbara salva, hwilken de gåfwo den
stolta benämningen af Gudarnes spis
eller föda. Genom denna salva hade
de en nära gemenskap med de onda
andarne, skröto öfwer at kunna bota
alla slags sjukdomar, täma lejon,
björnar och de wildaste djur, samt göra
flera andra underwerk.

PRESTINNOR. De gamle, som hade
qwinnor til Gudomligheter, måste
nödwändigt hafwa qwinnor som betjente
dem. De namnkunnigaste woro de som
gåfwo orakel. Se PYTHONISSA,
BACCHANTER, BETAS, VESTALER,
m.fl. – Den disciplin Grekerne
iakttogo wid walet af P., war icke
likformig öfwerallt: på somliga ställen
togos unga flickor som icke hade ingått
någon förbindelse, eller woro lediga
til ägtenskap; sådana woro ibland
andra Neptuns prestinna på ön
Calauria; den i Dianas tempel i Ægira;
och Minervas i Tegea. På andra
ställen, såsom i Junos tempel i
Messenien, bekläddes gifta qwinnor med
prestwärdigheten. I et Lucinas
tempel wid berget Cronius i Elis, woro,
utom öfwerste-prestinnan, både gifta
qwinnor o. flickor sysslosatta med
tempeltjensten, och ömsom sjöngo
Skyddsandens låf i Elis, ömsom brände
rökelse til dess ära. I Junos tempel
i staden Falera i Italien och på
Argos’ område, skedde tjenstgöringen af
en jungfru-prestinna wid namn
Cistophora, som förrättade de första
ceremonierna wid offren, och af
hustruchörer, som sjöngo hymner til
Gudinnans ära. Ordningen bland Apollo
Amyclæi P. war säkert inrättad på
samma sått; det war et slags sällskap
der tjenstförrättningarne woro
fördelade emellan flera personer. Den som
stod i spetsen för de öfriga, kallades
Moder. Hon hade en prestinna under
sig, som erhöll titel af dotter eller
jungfru; och sedan kommo alla
underprestinnorna, hwilkas enstaka namn
träffas någon gång på gamla
inscriptioner.

PRESTKRANS, se under KRONOR 3.

PREUGENUS, son af Agenor, blef
i drömmen tilsagd at ifrån Sparta
bortröfwa Diana Limnatis’ bildstod,
och förde den til Mesoce i Achaja, der
han lät bygga et tempel åt Gudinnan.
Han begrofs framför ett af templens
kapell, och hwart år, då hennes
högtid firades, bewisades P. heroisk ära
på hans grafward.

PRIAMEIS, Cassandra, Priami
dotter.

PRIAMIDES, slägtnamn för Paris,
Hektor, Deiphobus, och i allmänhet
för hela Priami ätt.

1. PRIAMUS, son af Laomedon,
hade tagit Herkulis parti emot sin
fader, som warit trolös emot honom,
och fick af hjelten kronan til belöning
för sin rättwisa. Andre säga at
Herkules förde honom til Grekland med
systern Hesione, men at han sedermera
blef tilbaka köpt, hwaraf han fick
namnet Priamus, efter grekiska ordet
priasthai, återlösa. Förut skall han hafwa
hetat Podarces. – P. upbyggde åter
Troja, som Herkules hade förstört,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free