Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
til presten, som gaf henne at dricka
et wisst watten, hwaraf hon dog om
hon war brottslig. – När en af
Gallerne på samma sätt misstänkte sin
hustru, twingade han henne at kasta
i Rhenfloden de barn som blifwit födde
under ägtenskapet. Sjönko barnen,
ansags qwinnan brottslig och dömdes
til döden. Kunde barnen krafla sig
fram til stranden, så war modern
oskyldig. – Eldprofwet är ännu i bruk
i konungariket Siam. Man gräfwer
en grop hwart bygges et bål jemnhögt
med kanten af gropen. Så snart den
blifwit fylld med brinnande kol, föras
parterne dit barfotade. De hwilkas
fötter skadas af elden, anses hafwa
orätt. Twå karlar gå wanligtwis
bredwid den som tagar öfwer elden,
och trycka honom på axlarna, at han
ej för hastigt må slippa undan profwet.
La Loubere påstår at denna tryckning
minskar eldens werkan under fötterna;
och som Siameserne gå barfotade,
begriper man lätt at detta prof är på
intet wis afgörande. Densamma kan
sägas om profwet med sjudande olja,
hwari begge parterne doppa handen.
Den som icke skadas af elden, har
alltid wunnit. I Siam finnes et annat
sätt at intyga rättwisan af sin sak.
Båda parterne nedstiga i wattnet, i
det de glida utföre en lång stång, i
hwilken de hålla sig så fast de kunna.
På det sättet hålla de hufwudet under
wattnet, och den winner som uthärdar
längst dermed. Ofta, för at afgöra
en sak, begagnas piller, som
munkarne enkom tillaga, och öfwer hwilka
de uttala wissa förbannelse-formler.
Man låter båda partenna nedswälja
några piller, som äro werkliga
kräkmedel. Den hwars mage förmår at
längst behålla dem, winner processen.
Det mest barbariska profwet i samma
land, är med tigrarne. Konungen
öfwerlemnar de twistande åt dem, och
den som af dem spares en wiss tid,
anses wara oskyldig. Blifwa begge
upätne, så äro de begge brottslige.–
På kusten af Malabar plägar man,
för at uptäckt, sanningen i brottmål,
betäcka den anklagades hand med et
bananasblad, och sätter derpå et
glödande jern; öfwer upsyningmannen för
konungens twättare inlindar derefter
den anklagades hand i en servet
doppad i riswatten, och tilknyter den
med snören, hwarefter konungen sätter sitt
sigill på knutarna. Tre dagar derefter
aftages förbandet, och den anklagade
förklaras oskyldig om intet märke
synes efter elden. De nyttja äfwen
profwet med sjudande olja. – Ossiatiske
Tatarerne bjuda sina hustrur
björnhår, om deras ägta tro är misstänkt.
Är misstanken ogrundad, emottager
hustrun håret utan at frugta; men i
annat fall aktar hon sig noga derföre.
Tatarerne hafwa lyckats at inbilla sina
hustrur, at den otrogna makan, som
wågade at taga björnhår af mannens
hand, skulle tre dagar derefter blifwa
upäten af ägaren til håret, om han
också wore död för flera år tilbaka. –
Inwånarne på Cejlon begagna äfwen
profwet med sjudande olja, men endast
i högst wigtiga mål, såsom i
jordatwister o.d. då inga wittnen äro at
tilgå. Se BELLI, BONDAS.
PROFANUS, et Mercurii tilnamn,
hwarunder han dyrkades i Athén.
PROFERA, en Gudinna, omnämnd
af Martialis.
PROFETER. Så kallas de som skulle
skriftligen upfatta Gudarnes orakel. De
rygtbaraste woro i Delphi, och
waldes genom lott ibland de förnämste i
staden. Til dem wände man sig med
sina böner til Gudarne. De ledsagade
Pythia til trefoten, emottogo swaret
och ställde det i ordning för at sättas
på vers af Skalderne.
PROFUNDA JUNO, Proserpina,
PROFUNDUS JUPITER, Pluto.
PROGNE, syster til Philomela,
förwandlades til swala eller näktergal.
Se PHILOMELA.
PROLOGIA, Grekiska fester som
firades i Lakonien, före skördetiden.
PROMACHIA, fester hwarwid
Lakedæmonerne krönte sig med säf ell. wass.
PROMACHORMA. Under detta namn
hade Minerva et tempel på spetsen af
berget Buporthmos på Peloponnesus.
1. PROMACHUS, förswararen, et
Mercurii tilnamn, efter et hemsk på
beskydd som han lemnat Tanagréerne.
Erethrierne hade landstigik i Eubœa
för at belägra Tanagra. Mercurius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
