Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Promenea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under en ynglings skepnad och wäpnad
med en skräpa, satte sig i spetsen för
ungdomen, angrep fienden och dref den
på flykten.
2. – Under detta namn hade
Herkules et tempel i Thebæ.
3. – Befälhafware öfwer
Bæotirerne, dödad af Akamas wid Trojas
belägring.
4. – En af Epigonerne, son af
Parthenopœus.
5. – Son af Æson, dödad af Pelias.
6. – Broder til Echephron, och
son af Herkules med Psophis.
PROMENEA, prestinna i tempfet i
Dodona, fick weta at twå dufwor
begiwit sig ifrån Thebæ i Egypten,
för at gifwa orakel, den ena i Dodona,
den andra i Jupiter Ammons tempel.
PROMETHEA, en fest i Athén til
Promethei ära. Det är densamma
som Lampadophoria.
1. PROMETHEUS, son af Japetus
och Clymene, enligt andre af Asia
eller ock Themis, war den förste som
skapade menniskan af jord. Minerva
satte lif i bilden, och gaf den harens
räddhåga, räfwens list, påfågelns
högmod, tigerns blodtörst och lejonets
styrka. Denna fabel berättas äfwen
på annat sätt. Då Minerva fick se
huru skön bilden war, tilbed hon P.
allt som kunde lända til dess
fullkomlighet. P. inföll at i sådant fall borde
han sjelf se de himmelska regionerna,
för at så mycket bättre kunna wälja
det som passade för den figur han
format. Minerva glömde sin wishet och
tog honom up med sig til himmelen,
der han fick se at det war elden som
satte lif i alla himlakroppar, hwarföre
han tog litet deraf med sig ned på
jorden; men icke nog härmed: som P.
hade godt hufwud och war tiltagsen,
försökte han at lura Jupiter i et
offer, och på det sättet probera om han
förtjente gudomlig ära. Han lät
derföre slagta twenne oxar, och fyllde ena
huden med köttet och den andra med
benen af offerdjuren. Jupiter war
dum och walde den sednare. För at
då hämnas på hela menniskoslägtet,
betog han dem eldens bruk. Men
Minerva förhjelpte P. åter up i
himmelen, der han smög sig til Solens wagn,
stal af den heliga elden och förde
deraf med sig i en qwist af örten Ferula.
Nu blef Jupiter åter förargad, och
beställte Vulcanus smida en qwinna
begåfwad med alla fullkomligheter.
Gudarne öfwerhopade henne med
skänker, och sände henne til P. (se
PANDORA) med en dosa full af alla
olyckor. Men P. war för klok at falla i
snaran, utan hans broder Epimetheus
blef i stället lurad. Jupiter, alldeles
utom sig, befallte Mercurius at föra
P. til berget Caucasus, och der
fastsmida honom wid en klippa, der en
gam, son af Typhon och Echidna,
skulle i ewighet upäta hans oupätliga
lefwer. Andre säga at detta straff
skulle fortfara blott i 30.000 år.
Enligt Hesiodus betjente Jupiter sig icke
af Mercurius, utan tjenstgjorde sjelf
som bödelsknekt, och fästade P. wid
en pelare, hwarifrån han likwäl några
år derefter sjelf, eller snarare
Herkules, befriade honom (se RINGAR); en
tradition som ännu är förwarad i en
wacker antik basrelief: på ena sidan
ses en gubbe emellan några trädgrenar,
en bild af berget Atlas ell. Caucasus.
Herkules, med sin båge i handen och
färdig at skjuta gamen, har lagt
bakom sig klubban och lejonhuden. P.,
fastsmidd på en klippa, håller på sitt
knä fågeln som söndersliter hans
inelfwor. Mercurius tyckes wilja hjelpa
Herkules. – Et mythologiskt genie
påstår at P. blef drifwen ifrån
himmelen, derföre at han på allwar wille
gifta sig med Minerva; och et annat
at hans brott bestått deri at han
öfwertalt menniskorna at afstå til ormen
den gåfwan at bli ung på nytt, som
de erhållit af Gudarne. Någre
smädare säga at han icke war så alldeles
missnöjd med Pandora, men icke rört
henne forrän hon blef hans swägerska.
– Noel har många gissningar öfwer
hwad allt detta betyder. – P. skall
hafwa slutar sina dagar i Grekland,
der man wisade honom gudomlig,
åtminstone heroisk ära. Han hade et
altare i sjelfwa Akademia i Athén,
och til hans ära stiftades lekar, som
bestodo i at springa i kapp ifrån detta
altare ända til staden, med facklor
som icke fingo slockna. P. skall äfwen
hafwa warit profet, så at både Jupiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
