Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Promenea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
under en ynglings skepnad och wäpnad med en skräpa,
satte sig i spetsen för ungdomen, angrep fienden och
dref den på flykten. 2. – Under detta namn hade
Herkules et tempel i Thebæ. 3. – Befälhafware öfwer
Bæotirerne, dödad af Akamas wid Trosas belägring.
4. – En af Epigonerne, son af Parthenopœus.
5. – Son af Æson, dödad af Pelios. 6. – Broder til
Echephron, och son af Herkules med Psophis.
PROMENEA, prestinna i tempfet i Dodona, fick weta at
twå dufwor begiwit sig ifrån Thebæ i Egypten, för at
gifwa orakel, den ena i Dodona, den andra i Jupiter
Ammons tempel.
PROMETHEA, en fest i Athén til Promethei ära. Det är
densamma som Lampadophoria.
PROMETHEUS, 1. – son af Japetus och Clymene, enligt
andre af Asia eller ock Themis, war den förste som
skapade menniskan af jord. Minerva satte lif i bilden,
och gaf den harens räddhåga, räfwens list, påfågelns
högmod, tigerns blodtörst och lejonets styrka. Denna
fabel berättas äfwen på annat sätt. Då Minerva fick se
huru skön bilden war, tilbed hon P. allt som kunde
lända til dess fullkomlighet. P. inföll at i sådant
fall borde han sjelf se de himmelska regionerna, för
at så mycket bättre kunna wälja det som passade för
den figur han fotmat. Minerva glömde sin wishet och
tog honom up med sig til himmelen, der han fick se at
det war elden som satte lif i alla himlakroppar,
hwarföre han tog litet deraf med sig ned på jorden;
men icke nog härmed: som P. hade godt hufwud och war
tiltagsen, försökte han at lura Jupiter i et offer,
och på det sättet probera om han förtjente gudomlig
ära. Han lät derföre slagta twenne oxar, och fyllde
ena huden med köttet och den andra med benen af
offerdjuren. Jupiter war dum och walde den sednare.
För at då hämnas på hela menniskoslägtet, betog han
dem eldens bruk. Men Minerva förhjelpte P. åter up i
himmelen, der han smög sig til Solens wagn, stal af
den heliga elden och förde deraf med sig i en qwist af
örten Ferula. Nu blef Jupiter åter förargad, och
beställte Vulcanus smida en qwinna begåfwad med alla
fullkomligheter. Gudarne öfwerhopade henne med
skänker, och sände henne til P. (se PANDORA) med en
dosa full af alla olyckor. Men P. war för klok at
falla i snaran, utan hans broder Epimetheus blef i
stället lurad. Jupiter, alldeles utom sig, befallte
Mercurius at föra P. tik berget Caucasus, och der
fastsmida honom wid en klippa, der en gam, son af
Typhon och Echidna, skulle i ewighet upäta hans
oupätliga lefwer. Andre säga at detta straff skulle
fortfara blott i 30.000 år. Enligt Hesiodus betjente
Jupiter sig icke af Mercurius, utan tjenstqjorde sjelf
som bödelsnekt, och fästade P. wid en pelare,
hwarifrån han likwäl några år derefter sjelf, eller
snarare Herkules, befriade honom (se RINGAR); en
tradition som ännu är förwarad i en wacker antik
basrelief: på ena sidan ses en gubbe emellan några
trädgrenar, en bild af berget Atlas ell. Caucasus.
Herkules, med sin båge i handen och färdig at skjuta
gamen, har lagt bakom sig klubban och lejonhuden. P.,
fastsmidd på en klippa, håller på sitt knä fågeln som
söndersliter hans inelfwor. Mercurius tyckes wilja
hjelpa Herkules. – Et mythologiskt genie påstår at P.
blef drifwen ifrån himmelen, derföre at han på allwar
wille gifta sig med Minerva; och et annat at hans
brott bestått deri at han öfwertalt menniskorna at
afstå til ormen den gåfwan at bli ung på nytt, som de
erhållit af Gudarne. Någre smädare säga at han icke
war så alldeles missnöjd med Pandora, men icke rört
henne forrän hon blef hans swägerska. – Noel har många
gissningar öfwer hwad allt detta betyder. – P. skall
hafwa slutar sina dagar i Grekland, der man wisade
honom gudomlig, åtminstone heroisk ära. Han hade et
altare i sjelfwa Akademia i Athén, och til hans ära
stiftades lekar, som bestodo i at springa i kapp ifrån
detta altare ända til staden, med facklor som icke
fingo slockna. P. skall äfwen hafwa warit profet, så
at både Ju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
