Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Putche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
345
krig som han tilbeder; han läser ell. sjunger för
allmänheten några verser om hans lefnad, och wisar den
förgudade konungens bragder. En annan gång ugläser han
dess domar ell. dess fabler, för at få almosor af de
förbigående. – Manar-Suamis P. nyttjar nästan samma
knep; han sätter sig på gator, torg ell. allmänna
stråkwägar, och sjunger til det helgons eller den
gudens ära som han dyrkar: flere tempeltjenare
accompagnera honom på trumma, den de slå med fingerna;
andre skrika tidtals med honom, för at understöda hwad
han sagt: han bär en låda med aska af bränd kogödsel,
hwaraf han utdelar åt dem som gifwa honom almosor. –
En P. får gifta sig, och lemna sitt stånd när hon
behagar.
PUTCHE, en ceremoni som Indianerne dagligen måste
iakttaga til gudarnes ära. Den består i at bada guden
i watten och mjölk, at bestryka honom med smör och
wälluktande oljor, kläda honom i dyrbar drägt, samt
öfwerlasta honom med ädla stenar, dem man dagligen
byter om, äfwensom andra grannlåter, när pagoden är
förmögen. Man sätter äfwen för honom lampor, som
brinna med smör i st.f. olja. Han beströs tillika med
et särskilt slags blomster som äro helgade åt honom,
och som den ene efter den andre kastar på honom, til
et wisst i de heliga böckerna bestämdt antal; under
hela ceremonien dansa flickor efter musik framför
afguden. En del af brahmerne, försedde med hwita
hästswansar eller påfågelfjädrar, förjaga flugor och
annan ohyra, och de öfrige frambära offergåfworna; ty
Indianerne komma aldrig tomhändte i templen.
Friwilligt medföra de ris, kamfer, smör, blomster och
frukt: när de icke sjelfwe hafwa sådant, gifwa
brahmerne blomster, hwaraf de hafwa korgarne fulla;
och sedan de fått sin betalning derföre, offra de dem
åt Guden i hans tilbedjares namn. – Endast Brahmerne
få anställa P. i enskilta hus, emedan Guden bör wara
närwarande der, och de allena hafwa rättighet at
nedkalla honom på jorden. Wid wissa fester om året
höra alla Indianer deltaga i denna ceremoni, som
består i at frambära offer åt Guden. Til den ändan
inreder brahminen en plats, som renas med kodynga
utbredd på golfwet, och med kourin bestänkes kammaren.
Midtpå golfwet ställes en betäckt wattenkruka, omkring
hwilken man uptänder lampor fulla med smör. Då allting
är i ordning sätter brahminen sig på gollwet med bart
hufwud, läser böner och stundtals kastar på krukan
blomster o. risgryn. Sedan beswäriningen är slutad,
bör Guden befinna sig i krukan; man frambär då sina
offergåfwor, men alla beräknade på egennytta; ty man
gifwer sådant som man önskar få igen hundrafalt, såsom
frukt, ris och betel, men icke penningar. Derefter
forrättar brahmen offret, som består i at framför
krukan bränna flera träbitar, dem han ensåm har
rättighet at kasta i elden den ena efter den andra,
och wid de stunder då den uprepade bönen fordrar det.
Efter ceremoniens slut afskedas Guden med en bön.
PUTEAL, et ställe der åskan slagit ned, och som ansågs
heligt. Det skilde sig ifrån Bidental derigenom, at
åskan på förra stället gräfwit sig ned likasom i en
brunn, quasi in puteo, och omgafs med en palissad. Man
upförde der et altare til ära för Jupiter Fulgurator,
Cælus, Solen och Månen. Se BIDENTAL.
PUTEOLI (nu Puzzuoli). Nära denna stad låg en helig
källa, som hwarken minskades eller ökades under torka
eller regn. Der bredwid upbyggdes, til källnymfernas
ära, et tempel af hwita stenar.
PUTEORITER, en Judisk sekt, hwars widskepelse bestod
deri at den wisade brunnar och källor en synnerlig ära.
PUZZA, en Chinesisk Gudinna, som Kircher tror wara
densamma med Egyptiernes Isis o. Cybele. Hon
föreställes sittande på en Lotosblomma ell. på en
Solros, är försedd med 16 armar, och håller i hwar
hand en mängh med knifwar, swärd, böcker, frukt,
blomster, örter, vaser o. flaskor. Bonzerne berätta
flera löjliga sagor om henne: twå nymfer hade stigit
ned för at bada,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
