Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quinquennalia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då sprungo omkring staden maskerade
och utklädde som qwinnor. Denna
fest warade blott en dag, eller, enligt
någre, i tre. Under all den tid Q.
firades, hade skolgossarne skol-lof, och
det war då de gafwo sina lärare
Minerval eller inskrifning-penningar.
2. – Lekar som Domitianus
inrättade til Minervas ära. De
förnyades hwart år, och firades på
berget Alba. Utom jagtnöjen,
processioner och skådespel, hwarmed han
förskönade dessa lekar, tillade han äfwen
täflingar för skalder och talare.
Kransen för den skald som wann första
priset, war utsirad med band och
guldblad; andra belöningen war en enkel
olivekrans.
QUINQUENNALIA, lekar, stiftade
af Augustus, och som firades hwart
femte år til kejsarnes ära. De hade
någon likhet med Olympiska spelen. –
På ön Chio firades äfwen sådana til
Homeri ära. – Q. Vota kallades i
Rom löften som bestodo i wissa
offergåfwor, dem man lofwade Gudarne,
om, fem år derefter, republiken
befunne sig i samma tilstånd.
QUINQUEVIRER, et collegium af
prester, som skulle anställa offer för
de aflidnes själar. Af en gammal
inskrift finner man, at de kallades Q.
för Erebi mysterier och offer.
QUIOCKOS, en afgud hos folket i
Virginien. Den kallas ofta Oka,
stundom Kivasa. De tro at han icke är
något ensamt wäsende, utan at flere
finnas af samma natur, utom
skyddsgudarne; således kalla de alla Q.
QUIRIM, en underbar sten, som,
lagd på en sofwande menniskas hufwud,
förmår honom at säga allt hwad han
tänker. Den skall finnas i härfågelns
bo, och kallas wanligen förrädarestenen.
QUIRINALIA, en högtid stiftad af
Numa til Quirini (Romuli) ära,
och firad den 17 Febr. Den kallades
äfwen Dårfesten (Feriæ Stultorum)
emedan den firades af de Curiæ, som
på den högtidliga dagen antingen ej
kunnat göra sina offer, eller warit i
owetenhet af Fornacalia, hwarföre
de sedermera derigenom sökte försoning.
QUIRINALIS, ett af de sju berg
hwarpå Rom är bygdt; det hade sitt
namn efter Quirinus, Romuli
tilnamn, hwilken der hade et tempel.
QUIRINALIS FLAMEN, öfwerste
prest hos Quirinus. Han war en
Patricier och i wärdighet näst efter
Flamen Martialis.
1. QUIRINUS, en Gud hos de gamle
Sabinerne, den de föreställde under
form af en yxa ell. pik, som på deras
språk hette guiris. När Sabinerne
blefwo förenade med Romarne, gåfwo
de detta namn åt den förgudade
Romulus. Hans efterträdare Numa
inrättade för honom en sarskilt gudstjenst.
2. – Et tilnamn för Jupiter;
äfwen för Mars när han war fredlig.
QUIRIS, QUIRITA, Juno, så kallad
af gifta hustrur, när de ställde sig
under hennes beskydd. En af
bröllopceremonierne bestod i at kamma
bruden med en pik dragen ur kroppen af
en dödad gladiator; piken kallades
guiris. Andre säga at Juno hade detta
tilnamn derföre, at åt henne
anställdes årligen et offentligt gästabud i
hwarje Curia.
QUISANGO (Afr. M.), en afgud som
dyrkas hos Jagos. Det är en
afgudabild af 12 fots höjd, under form af
en menniska; den omgifwes af en
palissad med elefant-tänder, och på hwar
tand sitter hufwudet af en krigsfånge
eller slaf, dödad til gudens ära.
QVISTAR. Gröna qwistar utgjorde
fordom en del af tempelprydnaden,
isynnerhet på högtidsdagar. Qwistar
af ek offrades åt Jupiter, af lager åt
Apollo, af olivträd åt Minerva, af
myrten åt Venus, af murgrön åt
Bacchus, af tall åt Pan, och af cypress
åt Pluto. Någre författare säga at
de äfwen tjente menniskorna til föda,
innan säden blef uptäckt.
QUITZALKOAT, handelns Gud hos
Mexikanerne. Köpmännen firade
årligen hans fest med mycken
högtidlighet. De utwalde en mycket wälwäxt
slaf, den de läto bada i en sjö kallad
Gudarnes sjö. Derefter ikläddes han
alla de prydnader man nyttjade för at
göra Q. grann; och under de 40 dygn
som föregingo högtiden, föreställdes
guden af denne så utstyrde slaf. Man
wisade honom samma ära som Q.
sjelf, skaffade honom ouphörligt nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
