Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quinquennalia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
358
då sprungo omkring staden maskerade och utklädde som
qwinnor. Denna fest warade blott en dag, eller, enligt
någre, i tre. Under all den tid Q. firades, hade
skolgossarne skollof, och det war då de gafwo sina
lärare Minerval eller inskrifning-penningar. 2. –
Lekar som Domitianus inrättade til Minervas ära. De
förnyades hwart år, och firades på berget Alba. Utom
jagtnöjen, processioner och skådespel, hwarmed han
förskönade dessa lekar, tillade han äfwen täflingar
för skalder och talare. Kransen för den skald som wann
första priset, war utsirad med band och guldblad;
andra belöningen war en enkel olivekrans.
QUINQUENNALIA, lekar, stiftade af Augustus, och som
firades hwart femte år til kejsarnes ära. De hade
någon likhet med Olympiska spelen.– På ön Chio firades
äfwen sådana til Homeri ära. – Q. Vota kallades i Rom
löften som bestodo i wissa offergåfwor, dem man
lofwade Gudarne, om, fem år derefter, republiken
befunne sig i samma tilstånd.
QUINQUEVIRER, et collegium af prester, som skulle
anställa offer för de aflidnes själar. Af en gammal
inskrift finner man, at de kallades Q. för Erebi
mysterier och offer.
QUIOCKOS, en afgud hos folket i Virginien. Den kallas
ofta Oka, stundom Kivasa. De tro at han icke är något
ensamt wäsende, utan at flere finnas af samma natur,
utom skyddsgudarne; således kalla de alla Q.
QUIRIM, en underbar sten, som, lagd på en sofwande
menniskas hufwud, förmår honom at säga allt hwad han
tänker. Den skall finnas i härfågelns bo, och kallas
wanligen förrädarestenen.
QUIRINALIA, en högtid stiftad af Numa til Quirini
(Romuli) ära, och firad den 17 Febr. Den kallades
äfwen Dårfesten (Feriæ Stultorum) emedan den firades
af de Curiæ, som på den högtidliga dagen antingen ej
kunnat göra sina offer, eller warit i owetenhet af
Fornacalia, hwarföre de sedermera derigenom sökte
försoning.
QUIRINALIS, ett af de sju berg hwarpå Rom är bygdt;
det hade sitt namn efter Quirinus, Romuli tilnamn,
hwilken der hade et tempel.
QUIRINALIS FLAMEN, öfwerste prest hos Quirinus. Han
war en Patricier och i wärdighet nästefter Flamen
Martialis.
QUIRINUS, 1. – en Gud hos de gamle Sabinerne, den de
föreställde under form af en yxa ell. pik, som på
deras språk hette guiris. När Sabinerne blefwo
förenade med Romarne, gåfwo de detta namn åt den
förgudade Romulus. Hans efterträdare Numa inrättade
för honom en sarskilt gudstjenst. 2. – Et tilnamn för
Jupiter; äfwen för Mars när han war fredlig.
QUIRIS, QUIRITA, Juno, så kallad af gifta hustrur, när
de ställde sig under hennes beskydd. En af
bröllopceremonierne bestod i at kamma bruden med en
pik dragen ur kroppen af en dödad gladiator; piken
kallades guiris. Andre säga at Juno hade detta tilnamn
derföre, at åt henne anställdes årligen et offentligt
gästabud i hwarje Curia.
QUISANGO (Afr.M.), en afgud som dyrkas hos Jagos. Det
är en afgudabild af 12 fots höjd, under form af en
menniska; den omgifwes af en palissad med
elefant-tänder, och på hwar tand sitter hufwudet af en
krigsfånge eller slaf, dödad til gudens ära.
QVISTAR. Gröna qwistar utgjorde fordom en del af
tempelprydnaden, isynnerhet på högtidsdagar. Qwistar
af ek offrades åt Jupiter, af lager åt Apollo, af
olivträd åt Minerva, af myrten åt Venus, af murgrön åt
Bacchus, af tall åt Pan, och af cypress åt Pluto.
Någre författare säga at de äfwen tjente menniskorna
til föda, innan säden blef uptäckt.
QUITZALKOAT, handelns Gud hos Mexikanerne. Köpmännen
firade årligen hans fest med mycken högtidlighet. De
utwalde en mycket wälwäxt slaf, den de läto bada i en
sjö kallad Gudarnes sjö. Derefter ikläddes han alla de
prydnader man nyttjade för at göra Q. grann; och under
de 40 dygn som föregingo högtiden, föreställdes guden
af denne så utstyrde slaf. Man wisade honom samma ära
som Q. sjelf, skaffade honom ouphörligt nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
