Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Resningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RESNINGEN (Insurrectionen) En
upretad qwinna, med lejonhud på
hufwudet, stöder sig mot en pelare,
symbol af styrkan; hon trampar på et
afbrutet ok, och bortkastar med
förtrytelse de kedjor hon krossat; i högra
handen håller hon en pik med
frihetsmössan på ändan.
RESPICIENS, et Lyckans tilnamn.
Hennes ansigte war wändt åt åskådarne.
RESPICIENTES DII, Gudar som
wända sig om för at se. De dyrkades
såsom wälgörande Gudar, endast
sysslosatte med at göra menniskor lyckliga.
RETANA, namnet på den slafwinna,
genom hwars råd Rom besegrade
Gallerne, i det at til dem utlemnades
pigorna i st. f. de Romerska damerna,
som de hade begärt. Andre kalla henne
Philotis. Se CAPROTINA.
RETHENOR, en af Diomedis
kamrater, som förwandlades til fåglar,
derföre at de föraktat Venus.
REVERENTIA, en Romersk
Gudinna, med Hedern moder til Majestas.
RHABDOMANTIEN, en
spådomskonst förmedelst stafwar. Hoseas
omnämner i Cap. 4: 12. den som war
i bruk hos Ebréerne, och som Rabbi
Mose Simson på följande sätt
förklarar: “Man barkade på ena sidan
längs utåt en staf, som kastades i
wädret; om den barkade sidan låg upåt
när den föll ned, och efter andra
kastningen den obarkade, war det et
lyckligt förebud. Twertom war det
olyckligt, om efter första fallet den
obarkade sidan låg upåt; men wisade sig
samma sida båda gångerne, spådde
man deraf at utgången skulle wara
blandad med ondt o. godt.” Scyther
och Alaner spådde med wissa grenar
af pil ell. myrten. Germanerne höggo
i flera delar grenen af et fruktträd,
och sedan de tecknat dem med wissa
märken, kastade dem på måfå på et
hwitt kläde. Husfadern plockade
derefter up bitarne, och dömde om
framtiden allt efter märkena. Denna
spådomskonst är nära slägt med
Belomantien, och skall wara upfunnen af
de nymfer som upammade Apollo.
RRABDU-ANALEPSIS, grenens
uphöjelse, en årlig högtid på ön Kos,
då presten ditförde en ung cypress.
RHABUN (Ind. M.) en af cheferne
för de uproriske änglarne.
RHACIUS, bördig från Kreta, gifte
sig med Tiresias’ dotter Manto, och
hade med henne sonen Mopsus.
RHADAMANTHUS, son af Jupiter
och Europa, och broder til Minos.
Sedan han dödat sin broder, flydde
han til Calea i Bæotien, der han
gifte sig med Amphitryons enka
Alkmene. Han skall hafwa warit den
dygdigaste och hofsammaste furste på sin
tid. Enligt någre satte han sig ned
i Lydien, enligt andre på en af öarne
i Archipelagen, wid Asiatiska kusten,
der han gjorde flera eröfringar,
mindre genom sina wapen än genom sin
wisa regering. Det war hans
billighet o. kärlek för rättwisan, som gjorde
honom til domare i underwerlden, der
han håller dom öfwer folken ifrån
Asien och Afrika. Man hyste en så stor
tanke om hans rättwisa, at när de
gamle wille uttrycka en rättwis, ehuru
sträng, dom, kallades den en
Rhadamanthi dom. Virgilius säger, at R.
regerar med en frugtad magt i
Tartaren, tuktar och blottar swek, til
bekännelse twingar de djerfwa, som,
med et fåfängt hopp at i werlden
förborga sitt missdåd, brottens försonande
bot upskjutit til yttersta timmen. Det
är efter R. man kallade
Rbadamanthiska domar de eder man gjorde, när
man åberopade djur och liflösa ting
til wiktne. Så plägade Sokrates
swärja wid hunden och gåsungen, och
Xeno wid geten. Af R. lärde
Herkules sig at skjuta med båge. Han
föreställes wanligen med spira i
handen, på en thron i bredd med
Saturnus, wid ingången til Elyseiska fälten.
RHADIUS, en son af Neleus.
RHAHAANER (Ind. M.), prester
hos Birmanernes Gud Gaudma.
Deras drägt är gul, och en lång
mantel betäcker hela kroppen.
Förpligtade at lefwa ogifte, afhålla de sig
ifrån alla sinnliga nöjen. En R. som
tillåter sig minsta oordning, jagas ur
sitt Kium (kloster) och blir
offentligen skymfad. Man sätter honom på
en åsna, smetar honom i ansigtet med
swart och hwit färg, för honom
omkring gatorna under trumslag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
