Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Romus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de; den tredje gafs åt undersåtarne
och delades i 30 lika delar, enligt
antalet af Curiæ som utgjorde
summan af medborgarne. Dem hade han
indelt i tre klasser, kallade Tribus,
och hwar klass bestod af 10 Curiæ.
Åt hwar Tribus gaf han et särskilt
namn; den första: Ramnensis, bestod
af infödde Romare; den andra:
Tatiensis, af Sabiner, efter deras
konung Tatius; och den tredje:
Lucerensis ell. Lucirum, som bodde på
de skogbewäxta ställen, och utgjordes
af alla underkufwade utländningar.
Denna indelning ägde bestånd ända
til Tullus Hostilius, som äfwen
indelte sina undersåter i tre särskilta
klasser: Patricier, Riddare och
Plebejer. Han utwalde i första klassen
100 man utmärkte för deras ålder,
börd, rikedom o. förtjenster, af hwilka
han inrättade en corps kallad
Senaten, hwilken ålåg at styra staden och
dess angelägenheter, då konungen af
krig nödgades lemna Roms område.
Således war Senaten at anse såsom
et slags gräns för konungamagten, som
icke företog någonting af wigt utan
at inhemta dess råd. Det oaktadt,
kunde R. icke undwika misstankan at
wilja regera ensam; och en dag, då
han talade til folket i anledning af
et uplopp, hade Senatorerne begagnat
sig af tilfället och slitit honom i
stycken, men för at leda misstanken ifrån
sig, mutade de en wiss Proculus, som
swor på at han sett R. fara til himla,
och at han befallt det man skulle
bewisa honom gudomlig ära. Genast
byggdes et tempel åt honom, och en
särskilt prest inwigdes, kallad Flamen
Quirinalis; hans högtid kallades
Quirinalia. R. hade regerat i 37 år.
1. ROMUS, en son af Jupiter.
2. – En son af Latinus.
3. – En son af Ulysses.
4. – En son af Æneas o. Lavinia.
5. – En son af Emathion.
6. – En son af Ascanius.
7. – En dotterson af Æneas.
8. – Son af Italus och Latini
dotter Elektra.
9. – Son af Telemachs son
Latisnus.
10. – Son af Alba, som war en
dotter af Æneas’ son Romulus.
RONGOTEUS, en Carelsk afgud som
gynnade rågskörden.
ROOSI, chef för en Japansk sekt,
hwilken synes wara densamma som
Lao-kium.
RORANS JUVENIS, Wattumannen.
ROSALES ESCÆ, maträtter som
åtföljdes af rosor, och dem man
årligen i Maj lade på grafwårdarne.
ROSALIA, religiösa ceremonier, som
bestodo i at strö rosor på grafwarna.
ROSCH-HAZANA, d. ä. årets
hufwud eller början. Så kalla nutidens
Judar den högtid de fira i början af
deras år. d. w. s. de första dagarne i
Sept., den de kalla Tisri. De påstå
at det war wid denna tiden som
werlden skapades, ehuru andre föregifwa
at den börjat i Mars eller Nisan.
Allt arbete är förbudet under denna
högtid, och alla affärer afstänga. De
tro, at Gud har isynn. utwalt den
dagen för at dömma öfwer det
förflutna årets handlingar, och reglera
händelserna för det som ingår.
Derföre bereda Judarne sig en månad
förut at undergå denna dom. De söka
at försona sina synder genom
botöfningar, böner och almosor. De mest
försumlige begynna åtminstone at
företaga denna beredelse weckan före festen.
Aftonen förut fördubblas
botöfningarne, och hwar och en emottager på sin
kropp 39 piskhugq, som kallas
Malchuth. Om aftonen på första dagen
af året, då de återkomma från
synagogan, säga de til dem de möta: War
skrifwen til godt år! och beswaras
med samma önskan. Denna dag
nyttja de wid måltiderna honing och
syradt bröd, hwilket för dem är et slags
förebud at året blir godt och
fruktbart. Någre gå hwitklädde til
synagogan, för at utmärka renheten af
deras samwete. Andre, isynn. Tyske
Judar, nyttja den drägt som de
bestämt för deras begrafning.
Gudstjensten räcker längre än wid andra
högtider. Pentateuchen läses för 5
personer. Man läser om det offer
som fordom skedde den dagen, tillika
med et ställe ur profeterne. Derjemte
hållas förböner för regenten. Efter
alla dessa ceremonier höres ljudet ur
et horn, likasom at för syndarne
förkunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
