- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
394

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sambulos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dyrkan. De dyrka blott demonerne,
hwaraf skola finnas onde och gode, dem
de tilegna en stor magt öfwer hela
naturen. Se MOKISSOS.

SAMBULOS, et berg i Asien nära
Mesopotamien. Det war rygtbart
genom et tempel helgadt åt Herkules.
Tacitus anför derom en besynnerlig
sak. Han säger at Guden på en wiss
tid tilsade sina prester at lasta hästar
med pilar för at fara på jagt; at
hästarne sprungo til en skog, hwarifrån
de om aftonen återkommo uttröttade
och utan pilar, at om natten wisade
anden för fina prester, under sömnen,
de ställen i skogen der hästarne
sprungit, och at man om morgonen fann
dem, lastade med willbråd, utsträckta
på jorden.

SAMHAIL (Mahom. M.) ängeln
som styr 6:te himmelen.

SAMHÄLLET (Sinneb. l.) Gravelot
har föreställt det genom en qwinna
som håller et granatäple, föreningens
symbol, o. stöder sig med andra handen
på Lagen. Barnet som tyckes
förgäfwes bemöda sig at sönderbryta en
spöknippa, uttrycker föreningens styrka,
hwilken dubbelt utmärkt genom
skölden och swärdet, tryggar dess fred och
ymnighet, hwars symboler utgöra en
grupp med de förra.

1. SAMIA, en flod, dotter af Meander.

2. – Junos tilnamn, som dyrkades
på Samos, emedan folket trodde henne
wara född på deras ö wid stränderna
af floden Imbrasus, under et pilträd
som de wisade inom tempelgården.
Templet war updygdt af
Argonauterne, som ifrån Argos ditfört
Gudinnans bildstod.

1. SAMIUS, Pythagoras, född på
Samos.

2. – Et tilnamn för Neptunus,
åt hwilken Samierne hade uphyggt
et tempel på stranden.

SAMLJUDET, föreställes i
bilderläran såsom twå unga flickor, af
hwilka den ena stämmer et orgwerk efter ljudet
af et instrument som Italienarne kalla
corista, och den andra tar orgwerkets
ton för at stämma en luta.

SAMMONO-RHUTAMA, en Gud
hos Peguanerne.

SAMOLUS, en ört hos Gallerne,
som wäxte på fugtiga ställen; den
plockades med wenstra handen af
fastande personer. Den som plockade
örten fick ej se på den, ej heller lägga
den på andra ställen än i hoarne der
kreaturen skulle dricka, då örten
likwäl förut söndergnuggades. Den
ansågs ganska kraftig emot
boskapssjukdomar, isynnerhet för oxar och swin.

SAMOS, en ö i medelhakwet,
midtemot Jonien. Der dyrkades Juno
och förwarades hennes wagn o. wapen.

SAMOTES, Celternes stamfader,
densamme som Mosoch eller Mesech,
den Engelska sagor göra til Japhets
äldste son. Det war han som förde
til Stora Britannien de första
colonier. Han är ock de gamles Dis ell.
Pluto.

SAMOTHRAKE, (nu Samondrachi)
en ö i Ægaiska Hafwet, rygtbar för
den dyrkan man der wisade Ceres,
Proserpina och Cabirerne. Der fans
et orakel lika rygtbart och besökt som
oraklet i Delphi.

SAMSAI, en gutmmagt hos
Siameserna.

SAMTAL, se UMGÄNGSAMHET.

SAMUS, son af Anceus och Samia,
Neptuns sonson.

SAMVETET (Sinneb. l.) Det
afmålas såsom en qwinna med strängt
allwarsam blick, som upmärksamt
betraktar et hjerta hwarpå handen
hwilar; dess hwita klädnad är hopfästad
med et goldene bälte, hwarpå läses:
Samwetets röst. Dess wäg är bewäxt
med törne och tistel på ena sidan, och
på den andra blomsterströdd; en
allusion på de nöjen och beswär
hwarmed lifwet är blandadt.

SAMVETSAGGET (Sinneb. l.) Hos
Cochin är det en man som ligger och
kastar sig på jorden, med sönderslitna
kläder. Han biter sig i händerna, en
orm slingrar sig omkring honom och
sargar hans hjerta. Gamen som frätte
Promethi inelfwor är ock nyttjad
såsom emblem för samwetsaggen.

SAMVETSGRANNHET (Sinneb. l.)
Ripa föreställer den såsom en mager
gubbe, hwitklädd, med en guldked om
halsen hwarwid hänger et hjerta,
emblem af et rent wäsende: han ser
darrande upåt himmelen, och håller i ena
handen et såll, hwarutur flyga agnar
ifrån den rena säden; wid fötterna stå
en smältugn och en digel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free